Det är jämnt mellan blocken idag...

Det är med stor spänning i kroppen man går i valtider. Varje dag så kommer nya detaljer fram. Det handlar om opinionssiffror, politiska utspel från partierna. Det handlar också om skandaler och politikers personliga tillkortakommanden och ibland fullständigt idiotiska beteenden. Som nu senast de två socialdemokratiska politikerna som köpt sex och sen blir haffade av polisen med byxorna ner i en av LO-rörelsens lägenheter. Det är så dumt att man knappt tror att det är sant. Men vi människor är ganska korkade och det har inte alltid med partitillhörighet att göra utan snarare med mänskligheten i sig. Det blir extra pinsamt för den som blir avslöjad förstås. Skulle dock vilja veta varför pressen inte presenterar namn nu när det ändå är bevisat och klart att det hänt? Det gick ba tidigare att presentera en person med namn på grundval av väldigt mycket lösare boliner. Varför det? Det är märkligt. Men vi kan lugnt vänta på nästa skandal, den lär komma, kanske redan i eftermiddag. Vi är inte mer än människor som sagt och moralpaniken sitter som ingjuten i oss alla i alla fall mer eller mindre.

Nåväl vi får hoppas att vi som väljare har andra viktigare variabler i åtanke när vi går till valurnorna den 19:e september. Mona Sahlin skriver i SvD om sin framtidsbild. Den liknar inte min. Precis som S-bloggaren Peter Andersson skriver så har vi olika uppfattningar och måste diskutera dessa och låta väljarna bedöma . Att höja skatter är för oss borgare ett liak rött skynke som det är för socialdemokraterna att sänka den. I grunden handlar om tilltro till den egna människans förnuft. I socialdemokraternas land ska staten avgöra vad som är rätt och riktigt och hur allt ska gå till. Ursäkta mig men ibland så påminner det hela om en hönsmamma som för länge sedan borde släppt taget om ungarna. Behovet av egen kontroll över medlen under täckmanteln vi vet bäst att förmedla och fördela dem lyser igenom. Det finns väl ingenting som säger att det blir bättre när staten gör valen åt den enskilde. Det skapar bara en viss passivitet där alla sitter och väntar på vad som ska hända och vilka direktiv som delas ut. Man vet ingenting utan sitter bara och väntar på instruktioner. Tror inte på den modellen. I djupet av mitt hjärta vill jag tro att människor kan och ska styra det mesta i sitt liv själva. Vi har fått en hjärna och ska använda den.Vi har fått ett hjärta och sk aanvända det också inte bara för att hålla oss fysikst igång utan också för att känna medmänsklighet. För mig är det att låta människor förvalta sitt liv som de vill. Vi har alla olika drömmar och drivkrafter.

Att sänka skatter för att tillåta och ge medborgarna möjlighet att ta egna beslut om sin tillvaro finns inte på socialdemokraternas karta. Det finns alltid någon socialdemokrat som kan bestämma vad som är bäst för dig lille vän. Det är kränkande på många sätt. Höga skatter leder till att människor börjar kalkylera med bidragen för att få in mesta möjliga i plånboken. Om man jobbar heltid så försvinner bidragen ett efter ett och skatterna är höga så det lönar sig inte att jobba. Man får ändå bidrag så att det täcker upp för en likadan tillvaro som alla andra har så att säga, varken mer eller mindre. Att jobba extra har tidigare snarare givit minus än plus i plånboken. Är det rätt? Eller ska man inte jobba bara för att andra inte kan och har möjlighet? Vem ska då betala för välfärden? Om ingen jobbar. Lön för mödan är en grundläggande rättighet. Det verkar som om hälften av väljarna tycker så i alla fall. Vi får hoppas att de är fler än hälften när vi går till val den 19:e september.


Peter Andersson talar om kvalitet före sänkta skatter. Hör de begreppen ihop egentligen? Vad är det som säger att en offentlig utförare absolut ger högre kvalitet än en privat?. Det har väl snarare visat sig att det inte alls är så. Privata företag måste anstränga sig för att få kunder och det gör de också. Nöjda kunder kommer tillbaka. Det gäller all verksamhet. De flesta röstar med benen och drar om de inte gillar läget. Det handlar inte bara om pengar utan väldigt mycket om attityder. Man kan välja två sätt. Att ta mer av de som har eller uppmuntra alla att jobba mer så att det den vägen kommer in medel i statskassan och att det också ökar vars och ens möjligheter att göra egna val och förverkliga drömmar. Alla har vi såna..


För mig är rättvisa att kunna göra egna val inte att alla ska ha det lika för det vill vi inte för vi tycker olika, vi värderar saker olika, vi vill olika saker, vi är olika. Jag anser inte att Mona Sahlin kan bedöma bättre över människors enskilda liv än de kan själva. Det är en regerings förbannade skyldighet att se till att människor får möjlighet att själva bestämma över sina liv, val, önskningar och drömmar. Det ska inte begränsas av en massa överstatliga regler.

Med moderaterna skapas i alla fall chanserna att bestämma över sin situation. Sen är det förvisso upp till var och en hur man förvaltar den friheten. Men säkert är att just det skapar incitament för människor att anstränga sig lite mer och det gynnar i längden oss alla både som enskilda och samhället i stort. Det måste vara bättre och lyckligare att leva framåt i en positiv anda än att leva för hur man på bästa sätt ska manipulera olika bidragssystem. Den som behöver ska ha hjälp, inget snack. Men alla behöver inte hjälp hela tiden, många kanske bara under en period av sitt liv. Andra är sjuka och kan inte arbeta och de ska också ha hjälp. Det är helt självklart.

Spm Peter L Andersson säger - mätningarna duggar tätt nu och just idag ser han maktskifte på gång. Men nej du gubbe lille tänker jag och har för avsikt att städa hemma rejält idag för att imorgon gå in i fullständig valdiskurs och bara kämpa på med det för att alliansen ska sitta kvar.  DN ger på ledarplats en intressant analys över hur det kan gå för partiledarna framöver det ser inte ljust ut och hur ska man då kunna ha tilltro för deras partier? Fredrik Reinfeldt verkar vara den enda av ledarna här som har ett rejält förtroende för sin person både utom och inom sina egna led. Det var intressant att studera den värme som spreds kring honom vid torgmötet i Nyköping häromdagen. Jag stod bredvid på avstånd och studerade det hela samtidigt som en liten kille med soialdemokratiskt plakat skulle övertyga mig om att det var bättre med dem på grund av att socialdemokraterna skulle vara bättre på att fixa jobben. Just fylld av informationen om moderaternas satsning på att få ungdomar i arbete framöver så blev jag inte riktigt övertygad av den unge mannen. Vi diskuterade en lång stund och han framhärdade med sin affisch där i vimlet av människor som uppenbarligen var mer intresserade av stats- och finansministerns närvar. Vi kom dock överens om att vi nog inte var överens så att säga. Hur som helst så är det charmigt och bra och viktigt med unga människor som visar engagemang och bryr sig, oavsett för vad. Den här killen var kanske 14-15 år

Det finns en ödmjukhet och vänlighet hos statsministern som inte rättvist kommer fram i media. Vi kan jämföra med den här mannen, Göran Persson heter han (förlåt mig nu alla S:are men det här är både humor och hemskt på samma gång och säger lite om den pompösa delen av vissa politikers framtoning, slutar aldrig att fnissa över detta).




Som sagt det är inte lätt att vinna val, i synnerhet inte när det är så jämnt som det nästan alltid är i Sverige. Dock så triggar det i alla fall mig personligen att lägga på en rem. Men först dammtrasa och Ajax , lite Eddie Meduza på hög volym så att det är avklarat och sen drar vi igång på allvar här med hårt arbete för att vinna valet. Knapp vinna valet = ON. 

Inget är givet i förväg skriver Kent Persson som har ett eget val att vinna i Örebro också vilket jag verkligen önskar honom lycka till med. Jag uppmanar Tokmoderaten att skratta ända in i kaklet, det är väl ingen ide att var aledsen två gånger om du kan vara glad två i stället. Jag satsar på valglädje tills motsatsen bevisats. Thomas Böhlmark tycker att det är en thriller det här. Kanske det?

Aftonbladet DN SvD


Läs även andra bloggares åsikter om politik, val2010, opinionssiffror, moderaterna, fredrik reinfeldt, socialdemokraterna,