Vad ska vi göra nu då undrar alla partier...

L Ö R D A G S T A N K A R
- på söndagen...

Det gick lite som det gick i valet. Moderaterna gjorde sitt bästa val någonsin som parti. Socialdemokraterna sitt sämsta. Sverigedemokraterna kom in lite varstans och inte minst i riksdagen. Många partier har bytt partisekreterare och det pågår eftervalsanalyser överallt. Vad var det som hände undras det över och funderar lite på hur man ska göra härnäst för att övertyga väljarna om sin förträfflighet.

Socialdemokraterna har haft en del fokus på personer på sistone, inte minst på Thomas Bodström som hamnade i tidsnöd och drog till USA med familjen. Det har vi kunnat läsa om i varenda tidning. Mona Sahlin har också utsatts för kritik för socialdemokraternas nedåtspiral. Det viktiga hör vi inte så mycket om egentligen. Politiken. Vad hade man för politik utöver att klandra regeringen för allt? Det är svårt så här i efterhand att riktigt komma på det. Höjda skatter och återgång till hur det var före den borgerliga regeringen trädde till är väl det som man kommer ihåg. Det var å andra sidan ingen höjdare det heller för det var vad väljarna röstade bort 2006. 

Moderaternas nya partisekreterare för nya moderaterna Sofia Arkelsten säger att partiet måste förändras ständigt och söka frågor och svar i det som pågår i omvärlden. Jag tror att det är väldigt klokt och det är inte alls fel att hänga med - omvärldsbevakningen är A och O i de flesta verksamheter. Själv har jag varit med länge i moderaterna och betraktas nog som mossig av en del, men se det är helt fel. Här hängs det med. Förändringsbenägenheten sitter inte i ålder utan i personligheten. Det är något jag vill att vi ska ta mer fasta på i framtiden. Inte att fixera oss så väldigt i ålder utan mer i personers intresse för att hänga med i det som sker runt omkring.

Kristdemokraterna backade och är bekymrade. Så klart. De funderar till och med på att byta namn på partiet. Det är nog inte lösningen dessvärre, så länge innehållet är detsamma. KD har den charmigaste, mest öppna och trevligaste partiledaren av samtliga partier. Problemet sitter inte hos vare sig honom eller i namnet på partiet, utan i frågorna. De är inte tillräckligt moderna. Det är samma process som hos socialdemokraterna, det handlar om att få fatt på tidens problem. Inte att konservera de gamla.

Vad gäller att hänga på de nya trenderna, ett uttryck som låter aningens ansvarslöst kanske när det gäller politikens grundvalar men likväl är det precis vad det handlar om. Väljarna av idag ser inte likadana ut som igår. De mått som används stämmer inte. Ålder, inkomst, yrke och andra socioekonomiska variabler är inte längre självklara för hur man röstar. Den moderna människan är inte längre så fyrkantiga och lojala utan kan väl tänka sig att rösta olika i de olika valen. De hoppar också mellan valen mellan olika partier.

"Unga människor hänger ofta upp sig på en fråga som för dem som enskilda kan vara viktig. Det kan handla om fildelning till exempel. Den moderna konsumenten går inte längre bara till en butik utan delar på sina lojaliteter med många. Man köper strumporna på Dressman och skjortorna på NK kanske. Man kör en gammal Volvo till och från dagis och hyr en Mercedes lyxvariant på semestern.



Den moderna människan gör egna val och har tillgång till alternativen, inte minst via internet. Det är samma sak när det gäller politisk tillhörighet. Tidigare röstade man på ett parti och hörde hemma där. Idag är det mer vanligt att man röstar olika i kommunal-, landsting och riksdagsval. Detta är en viktig aspekt för de politiska partierna att ta hänsyn till framöver. För inget är givet längre. Alla röstar inte som sina föräldrar numera.


För egen del så har jag svårt nu med att tycka om riskerna med att den personliga integriteten får ge vika för exempelvis FRAs avlyssningsverksamhet. Det får mig att fundera och att tveka.


Bloggaren opassande som är piratpartist och står betydligt till vänster om mina ideal men ofta har mycket vettiga synpunkter på stort och smått har idag en gästbloggare som just tar upp frågan om enpartifrågor. Jag tycker att det inlägget är värt att begrunda. För alla politiska partier. Att rädda den personliga integriteten är något som kan bli en typisk enpartifråga."(MMK)

Det finns också andra längder och bredder att mäta på idag. Teknikintresse kan vara ett sådant. Respekt för personlig integritet på internet ett annat. Invandrarpolitiken. Vi ser fler mindre konstellationer med få frågor. Det är beklagligt för det ger utrymme för särintressen som aldrig förr. SD kom in i Riksdagen på EN fråga. Piratpartiet om in i EU-parlamentet på en fråga. Trots detta så struntar partierna i dessa frågor och mal på i gamla fotspår om vad som är viktigt. Man missar här är min uppfattning.

De nya möjligheterna med sociala medier som bloggar, twitter och Facebook ska tas till vara framöver säger Sofia Arkelsten i en artikel om moderaternas kommande förnyelse på DN debatt. Det har hon rätt i för att genom att hålla koll på vad som sker där får man veta mycket om det som är aktuellt. Man ska som parti både delta och hålla kollen men akta sig för att försöka styra, då går man bet. Det finns en automatik i de social amedierna som är svårt att få fatt på om det ens är önskvärt. Men det är i alla fall säkert att det pågår ett politiskt samtal på internet som vida överträffar det man möter på i exempelvis de små lokala föreningarna. Diskussioner ställer mycket på ände för den som anser sig vara ledande och man riskerar att förlora både kontroll och tolkningsföreträde. Det har jag hört sägas av företrädare som inte vill ha någon diskussion alls. Det är inte konstigt då att personer som vill diskutera och föra både sitt eget och andras intellekt framåt drar sig ut på nätet och söker likasinnade. Jag tror att det är mycket bra för demokratin att dessa samtal får tillfälle att föras.

Att anpassa sig till verkligheten är viktigt för de politiska partierna. Det går inte att driva konstruerade frågor och där få någon trovärdighet. Människor tänker och tycker själva. De ska inte underskattas, för att nå dem så gäller det att ta rätt på vad det är som är viktigt ty omvärlden förändras och ser inte idag ut som den gjorde 1943. Det handlar också om att själv lära sig av det man hör och inte bara stoppa in allt i sin egen uppfattning. Frågan om inte det är just det viktigaste. Inte bara lyssna utan agera utifrån det man hört också.


Nedanstående personer utom Kent fokuserar mest på KDs problem som just nu står överst på listan, det vill säga är det som får rubriker i media just nu. Alla partier har dock anledning att fundera till lite på sin existens framöver. SDs inträde i Sveriges Riskdag kräver eftertanke. Överallt.

Kent Persson skriver om partiernas kriser...
Högberg om att vi alla har kors att bära...
Peter L om de kristna rötterna...
Thomas B - om styrkan satt i namnet...
Johan W - ett parti på väg mot evig vila...
Tokmoderaten om att våga förnyelse...
Krassman om förpackningen...