onsdag 1 december 2010

Den mänskliga faktorn är det största hotet...

Wikileaksläckan upprör över stora delar av världen. Information som många anser borde varit hemlig finns nu för allmän beskådan. Det handlar om allt från vanligt skvaller till hemligheter som kanske borde fått vara hemliga. Det är svårt att bedöma vad som är vad för det är så oerhört många dokument det handlar om. Alla kan säkert få sitt. Men samtidigt så har de stora redaktionerna i mediahusen världen över tvättat bort skadlig information, materialet är inte bara helt utskickat ut i cyberrymden.

Politiker som nu befinner sig med brallorna nere är besvärade och många vill skydda sitt eget skinn genom att finna syndabocken. Wikileakledaren Assange jagas över hela världen för våldtäktsbrott som han anses ha begått i Sverige. En ung 23-årig amerikansk omvärldsanalytiker sitter bakom lås och bom och anses vara boven bakom det hela. En 23-åring alltså som genom att lagra hemlig information på en CD-skiva och snackat bredvid mun med en person han litade på är den skyldige som det ser ut just nu. Mattias L är mer än indignerad över just detta faktum och undrar hur i hela världen man kan låta en ung person hantera så viktig information.

Hur som helst det som hänt kan kallas den "mänskliga faktorn", den faktor vi inte kan skydda oss från hur väl vi än försöker. Den mänskliga faktorn finns alltid och är ofta skyldig också till de olika läckor som vi försöker försäkra oss i från genom lagar och regler. Ni minns kanske läkaren som läste grannarnas journaler? "Hoppas att du dör din hjärtsjuke jävel...  sa han till en person. Läkare har tystnadsplikt, liksom de flesta inom vården och ändå sker övertramp". Så länge man har rent mjöl i påsen så behöver man inte bry sig säger många. Problemet är att man inte alltid själv avgör vad som är rent mjöl. Det är väl nu vad många politiker världen runt fått erfara.

När makten blir hotad så reagerar den våldsamt skriver Wolfgang Hansson och påminner om Daniel Ellsberg som läckte ut information om Pentagon på sin tid och kallar honom föregångare till Assange.

Det finns för och nackdelar med att samla information på det sätt som är möjligt nu. Naturligtvis bör information och kunskap få flöda men man ska banne mig förbjuda databaser. För det är ur dem alla slutsatser, rätt eller fel kan dras och det görs det också. Information ska tolkas och det är vad som sker just nu-  i hela världen. Det kan bli lite hur som helst. Det kan roa vissa medan andra blir upprörda och ytterligare andra kan skadas.

Europaparlamentarikern Gunnar Hökmark skriver att Wikileaks hjälper dem vi inte bör dela hemligheterna med. Så är det självklart. Jag håller med honom till viss del här. Viss information bör få vara hemlig. Alla behöver inte veta allting. Men å andra sidan så finns det uppenbarligen tendenser att inte vara öppen med sådant som berör oss alla på ett vidare plan. Här är transparensen önskvärd och det klassiska uttrycket att när trollen dras fram i solen så försvinner dom fungerar bra. Men samtidigt som det politiska etablissemanget är upprört och indignerat så är det ändå så att man fattar beslut om datalagring och digital övervakning av alla medborgares kommunikation och tycker att det inte är så mycket att bry sig om. Det man hittills hört från de dokument som läckts verkar vara av den art  som var och en av oss pysslar med när vi samtalar och kommunicerar med varandra. Det handlar inte bara om hemligheter utan också om integritet, att få uttrycka sig fritt helt enkelt. Både för enskilda och för stater. De senare består också av enskilda även om de i den rollen kallas politiker eller tjänstemän och det är på det planet som det är upprört nu. Alla vill inte kännas vid sina uttalanden när de kommer fram i ett ljus som det inte var menat för. Det är precis så för alla ska man komma ihåg. Sen tar sig indignationen olika uttryck förstås och den som har makten kommer att använda den. Syndabockar ska utses. Interpool söker nu Assange och Wikileaks är utsatta för omfattande IT-attacker. Det är synd att man inte diskuterar hur vi ska hantera att informationen blir öppen.

I bästa fall så leder den senaste Wikileaksövningen till att världen blir mer öppen och juste. Det är vad Assange själv vill ska hända om man får tro vad han säger i en stor intervju i Forbes. I sämsta fall så dras snaran åt och stater kommer att begränsa tillgången till all information. I USA har detta redan påbörjats genom att miitärens tillgång till diplomatpost begränsats.

Ja ja - det sista är inte sagt i den här frågan. Det lär komma mera. Men en viktig aspekt är trots allt den oro och det obehag vi alla människor känner för att bli bevakade i våra samtal och ageranden. Det har blivit så uppenbart i och med den senaste Wikileakläckan att det berör alla. Vi avgör inte själva vem som har rent mjöl i påsen. Ingen gör det.

Vi måste därför verka för att den personliga integriteten skyddas i enlighet med Europakonventionens i synnerhet artikel 8. Det är viktigare än mycket annat för vårt demokratiska samhälle.

Människor är människor och agerar inte alltid rationellt. Det är en viktig kunskap och insikt. Nu gäller det att inte skjuta pianisten som Håkan Ogelid skriver i Computer Sweden. Inget blir bättre av det.


(intressant)
 
DN
Svensson Opassande Kaminski Cybernormer Farmor Gun

Uppdaterat: Blogge med Kinaperspektivet.

Uppdaterat: Fokus tar upp den mänskliga faktorn och menar att det inte är förvånande att information läcker.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

2 kommentarer:

Anonym sa...

Människor drunknar i information redan som det är. Information är stress och med tanke på hur många som är riktigt dåliga på att plocka ut och välja vad om är viktigt och mindre viktigt i en stor informationsmängd så skulle man kunna klassa Wikileaks som ett arbetsmiljöbrott. Bara de riktigt insatta eller med bra verktyg för att överblicka information kommer att kunna skapa sig en korrekt bild pga korrekt urval av fakta. Många kommer komma till samma slutsats men på helt felaktiga grunder och många kommer att komma till fel slutsats med samma premisser.

Den mänskliga faktorn är tydlig. Människor tenderar att fokusera på detaljer som i verkligheten är totalt oviktiga. Detta är sådant som politikerna är mycket väl medvetna om. Att t.ex. låta människor rösta om senast EU-fördraget hade varit dödsdömt. Det är en kompromiss mellan länder. Inte mellan varje enskild invånare i EU mot alla andra enskilda invånare i EU. Som det senare så är det uppenbart att ungefär 99.99% inte skulle hålla med. Men var går gränsen för att de som anser att de har inte deltagit i just den punkten bara ska sätta sig på tvären för att de kan?

Anonym sa...

Det kan väl vara bra med öppenhet på många sätt, men skvaller vet jag inte om det är så intressant, framför allt om det leder till oönskade effekter. Det gäller att sortera tycker jag och fråga sig - har "allmänheten" någon nytta av det hela. Annars är tendensen att allt handlar mer om att gagna en själv faktiskt!
Hälsningar
Maria