måndag 7 mars 2011

Friskolor delar ut pengar...

Sveriges friskoleföretag betalar ut mycket pengar till sina ägare. Det är många som är negativa mot det, i synnerhet socialdemokraterna och den flanken.

Skolpengen är densamma för alla barn oavsett om det är en kommunal eller en privta skola de går i. Därför måste frågan om vad det är som skiljer de olika formerna åt. Vad gör kommunala skolor som kräver så oerhört mycket mer pengar? Är skolpengen rent av för hög? Ett exempel som brukar dras upp är att friskolorna inte har några bibliotek. Det kanske inte behövs heller. Det är bra för barn att röra på sig och gå till kommunens bibliotek. Så har vi internet där finns det mesta man behöver.

Det finns absolut anledning att fundera över hur de olika skolformerna är organiserade för att de ska ge så skilda resultat med samma utgångsläge. Detta är säkerligen något man överhuvudtaget ska ta sig en titt på när det gäller driftsformer. Vi har världens högsta skattetryck och det räcker ändå inte. Varför?


(SvD)

8 kommentarer:

Hembygdsfotografen sa...

Visst kan man fråga sig vad som skiljer...exempelvis att kommunala skolor skall ha behöriga lärare, (en klar majoritet av dessa finns i kommunala skolor), gymnastiksalar, skolsystrar, skolpsykologer, administration för att klara av att spara elevers betyg, skyldighet att ta mot alla elever inom upptagningsområdet oavsett speciella behov eller om skolpengen går till dom eller friskolan han/hon lämnar.
Visst finns det bra friskolor men regelverket och tvingande kostnader är olika för kommunala och friskolor.
Likställ alla kostnadsparametrar så får vi se hur många friskolor som vill vara kvar....

Helena von Schantz sa...

Mary, vi har inte tillräcklig kontroll av skolan för att kunna bedöma hur rätt eller fel pengarna används. Från och med augusti blir spelreglerna mindre orättvisa - då måste också friskolor ha elevhälsa, behöriga lärare och annat dyrt - men det räcker inte. Centralrättade nationella prov, studentexamen, oberoende trygghets- och trivselutvärderingar och en betydligt vassare skolinspektion behövs också om vi vill veta vilka skolor som gör nytta för pengarna.

Leif Ekstedt sa...

Det är ingen enkel matte det här.
Kommunerna klår säkert skolorna på högre "kommunalanpassad" hyra.
Har en aning om att detta kanvara fallet i min kommun.
Annars är jag för en privat marknad. När friskolorna hamnar med svarte petter så får han byta skola till kommunal i många fall.
Men centrala prov som redovisar vad kunskapsnivån ligger är ett måste i alla skolformer.

Viktor Tullgren sa...

Man kan notera en grundläggande oförmåga från moderaterna och övriga borgerliga partier när det gäller att analysera resultaten av vinstdriften i friskolan. Uppenbarligen har man bestämt sig för att vinst gör skolan bättre utan att faktiskt analysera om detta stämmer eller ej.

En väldigt enkel analys ger nämligen vid handen att vinst i skolsystemet så som det ser ut idag leder till sämre kvalité.

Enkelet kan detta förklaras med att vinstmaximering inte uppnås genom att tillhandahålla bättre kvalité.

En skola får betalt för varje elev som går i skolan. Hur pass bra dessa elever klarar sig eller hur pass många som vill välja en skola har ingen påverkan på betalningen. En elev ger en viss inkomst.

Inkomsten maximeras därför när skolan lyckas fylla det antal klasser som skolan har plats för. För att göra vinst måste man därför minska kostnaderna.

Kostnaderna består till största del av lärarlöner, därefter sådant som lokalhyror, skolmaterial, reklam etc. För att kunna maximera vinsten måste du alltså hålla kostnaderna så låga som möjligt men ändå fylla alla dina klasser. Fyller du inte dina klasser tjänar du som bekant mindre men får inte lägre kostnader i samma utsträckning (en tre kvarts full klass behöver lika många lärare som en hel).

Elevernas eller föräldrarnas intresse av att välja din skola beror på din skolas upplevda kvalité samt hjälpt av den reklam som din skola gör. Både utbildningskvalité och reklam kostar så klart pengar.

Om vi antar att folk hellre väljer bra skolor än dåliga och att det finns någon sorts korrelation mellan hur bra en skola är och hur bra folk tycker att en skola är så inses enkelt följande: lägsta möjliga utgifterna med högsta möjliga inkomsterna uppnås när en skola har precis så låg kvalité att den precis fyller alla sina klasser.

Eftersom skolan inte tjänar extrapengar på att fler väljer skolan finns det inget ekonomiskt skäl till att erbjuda bättre kvalité än vad som behövs för att få precis så stor efterfrågan att alla klasser som skolan har fylls (nå möjligen med en viss marginal för säkerhet). Rent ekonomiskt är det till och med korkat.

Det här betyder att vinstintresset bland friskolor inte driver på en förbättring det finns ingen poäng för en friskola att vara bäst. Man vill bara inte vara sämst.

Det här skiljer från andra delar av marknaden. Tittar man på ex mobiltelefoner så är driften en helt annan. Förbättrar man kvalitén på en mobil får man två möjligheter att tjäna mer pengar. Man kan antingen höja priset (alltså få mer pengar per mobil) eller sälja fler mobiler. I båda fallen ökar vinsten.

På samma sätt om man gör mobilerna billigare så kan man antingen sänka priset och då sälja fler mobiler, eller så kan man tjäna mer per mobil.

Så fort något företag väljer att sälja en lika bra mobil för ett lägre pris eller gör en bättre mobil för samma pris så måste övriga företag anpassa sig för att inte förlora marknadsandelar. Resultatet är att för att maximera vinsten kommer företagen hela tiden försöka göra bättre och billigare mobiler.

Någon sådan drift finns inte för vinstdrivande skolor. Frågan uppstår därför. Varför skulle vinst på något sätt göra skolorna bättre? Tacksam för svar.

Thomas Böhlmark sa...

Om friskolor och kommunala skolor har liktydiga krav på undervisningskvalitet och friskolor gör det för en mindre kostnad vad är det som är problemet med det?

Om en friskola tummar på kvalitetskraven ska det självklart få konsekvenser, likadant borde det vara med kommunala. Men socialdemokratin hyser en iver att främst fokusera på vinster och driftsformer inom välfärden istället för att fokusera på kvalitet. Det är snarare det som är problemet.

Jerker Nilsson sa...

Det var mig en lustig slutsats. Friskolor och dagis tar ut stora vinster, så då måste kommunala skolor vara ineffektiva.

Svaret är väl snarare att friskolorna lägger en mindre andel av pengarna på verksamheten och mer på ägarnas vinster. Kort sagt, man stjäl pengar från barnens framtid för att lägga den i moderatens ficka.

Ett vanligt sätt att göra det på är att använda färre behöriga lärare och billigare lokaler.

Svårare än så är det inte.

Dessutom har man en tendens att spara in på sådant som inte omedelbart påverkar betygen. Till exempel är det väldigt få friskolor som har skolbibliotek, medan de flesta kommunala har det. Tillgång till skönlitteratur i skolan sätter inte stora spår i betygen även om det kan påverka läslusten senare i livet. Men bibliotek är väl inte moderata, antar jag.

Vissa friskolor saknar adekvata lokaler. Som exempel har vi här en länk till en skola som saknar lokaler för idrott, NO-laborationer, hemkunskap och slöjd samt skolrestaurang. Skolidrotten ska tydligen handla om promenader och "excursioner".

http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/kavlinge/article422177/Friskola-saknar-lokaler.html

Här har vi ett ännu värre friskole-exempel. En yrkesutbildning som helt saknat lokaler för eleverna att arbeta i. I stället har de fått spika på en privatpersons friggebod. 13 miljoner kronor fick företaget som driver skolan.

http://www.dn.se/sthlm/graddfilen-till-jobb-blev-en-stor-flopp

Dagis kan man också gå med vinst på. Här har vi en länk som handlar om förskolor vars ägare tar ut höga löner och stora vinster genom att ha liten personal, helst outbildad.

http://www.dn.se/sthlm/lite-personal--stor-vinst

Det finns många fler exempel men det får räcka så för stunden.

Ser du? Vinsterna kommer från att ha mindre personal med sämre utbildning samt skära ner på lokaler och "onödigheter" som skolbibliotek. Till saken hör också att man kan skära bra mycket i marginalerna utan att det kommer upp till massmedias (och därmed min) uppmärksamhet.

Men det är väl ett omoderat sätt att tänka. Vinsten über alles? Kritik mot överheten är dekadent! Mer pengar i plånboken!

Viktor Tullgren sa...

Thomas Böhlmark: Om friskolor bara uppnår de lägsta ställda kraven för en skola och därmed får pengar över att dela ut, på vad sätt gynnar det skattebetalarna?

katedervarg sa...

Du fick många bra förklaringar till varför friskolor generar en vinst som de kommunala inte gör. Det finns fler.

Många friskolor väljer att rekrytera yngre lärare. Man skulle kunna hävda att det beror på att de vill ha en lärarkår med "nya idéer", men sanningen är också att man får en personalgrupp med lägre genomsnittslön och som dessutom är mer hanterlig. De protesterar mindre mot arbetsvillkoren eftersom de är nya på arbetsmarknaden.

Friskolor kan skaffa sig alternativa inkomstkällor. I och med att de ofta ingår i koncerner kan skolorna välja att köpa sitt material från andra grenar inom samma koncern. Ett exempel är det skolföretag som delade ut gratis datorer till alla sina elever - köpta av ett annat dotterbolag.

Samma skillnad gör att friskolorna inte är bundna av kommunala inköpsavtal utan kan välja ett billigare alternativ. Det i sin tur beror mycket på att kommunen har skyldighet att följa upphandlingsparagrafer, det har inte friskolorna.

Koncernorganisationen gör också att pengar flyttas inom företaget. Om en enhet under en period behöver förstärkas för att öka konkurrenskraften tas medel från andra enheter. De är alltså statliga skolor i privat form, som använder sig av Robin Hood-skatter på sitt eget lilla vis. I Karlskoga betalar vi pengar till en friskola, varifrån medlen rullar vidare till företagets enheter i Stockholm. Det känns mindre bra...

Det finns ännu fler orsaker till vinstgenereringen. Det finns ännu fler motiv till att förändra systemet. Det tråkiga är att de borgliga partierna i utbildningsutskottet inte ens var intresserade av att GRANSKA om systemet är bra eller inte...