onsdag 11 maj 2011

Skolk i betyget...

Jan Björklund säger att nu blir det skolknotering i betygen. Detta mot vad alla tillfrågade instanser tycker är bra. Det är för dålig disciplin i skolan säger han nu måste vi ta tag i det. Förvisso det ska inte glömmas - så säger han i en intervju att det INTE ska stå i slutbetyget utan att det mer handlar om att ge föräldrarna en signal om att det inte står rätt till.

Jag är kluven eftersom skolk inte bara beror på att vissa ungar respektlöst struntar i att gå till skolan. Det kan bero på så många andra saker också. Där kan man tycka att skolan har ett ansvar också förvisso tillsammans med föräldrarna för hur ungarna har det på skoltid.

Jag tror helt enkelt inte på att allt löses med disciplinåtgärder. Björklund säger att man inte kan komma och gå som man vill på någon arbetsplats och det ska man inte heller kunna göra i skolan. Han har bestämt missat det där med förtroendearbetstid och att jobba via internet och på platser där man är, inte nödvändigtsvis på kontoret mellan nio och fem. Industrisamhället har passerat för ett tag sen och jag undrar ibland om Björklund står kvar på busshållplatsen och väntar på en buss som redan gått. I alla fall framställs han så i medierna. Om det inte är vad som menas så kanske man ska vässa kommunikationen en aning och inte förenkla begreppen som man nu gör med skolk. Disciplinåtgärder tillhör det militära där det är nödvändigt att peka med hela handen. Men i skolan är det väl ändå på talang, lust och glädjen att lära sig och utvecklas som bör vara huvudinriktning. Det är möjligt att jag läst för länge på pedagogiska institutionen tycker vissa, men det finns allt en hel del forskning att stödja sig på här.

Flera tycker: Christermagister

AB
Expressen


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

6 kommentarer:

embryo sa...

Jag håller med dig.

Skolan är en arbetsplats, för lärare och andra. För barnen är det en plats där man ska utbildas. Och god utbildning bygger på uppmuntran och stimulans och att se den enskildes och gruppens möjligheter och svagheter.

Finns det en trend att skolka är det inte barnens fel. Barn gör alltid så gott de kan.

Samhället har ett ansvar gentemot de svagaste barnen och de som har svårast att prestera i den otroligt krångliga värld vi lever i. Givetvis räddas ingen av att skolk syns i betyget; det är bara ett billigt sätt att lägga ansvaret på barnen och inte på samhället.

En god skola, en skola som uppmuntrar och är trygg, kostar mycket pengar. Den kräver - exempelvis - bra mat, god och kunnig skolhälsovård, välbetalda lärare och mycket fortbildning och stödpersonal kring dem som behöver. Och det kostar skattepengar, förstås.

En siffra i ett betyg kostar inte en spänn i skattepengar, men stigmatiserar och slår ut redan svaga grupper.

Anonym sa...

Att skriva in ogiltig frånvaro i terminsbetyg är inte en disciplinåtgärd, det är information till föräldrarna.

Mikko

iMike sa...

Mikko

Den informationen kan komma fran genom andra sätt. T.ex bra föräldramöten.

Anonym sa...

iMike
Skriftlig information utesluter inte på något sätt bra utvecklingssamtal. Dessutom är risken för att man glömmer bort skriftlig information mycket mindre än att man glömmer muntlig.

Mikko

Jonas sa...

Notering i betyget är bara ett av många ingrepp för att förhindra skolk. Hade det varit det enda ingreppet så hade det varit snudd på verkningslöst.

Beelzebjörn sa...

Jag är framför allt imponerad av hur Björklund ens lyckats göra politik av det här.

I min hemkommun finns ett system som kallas DEXTER, vilket kartlägger bland annat närvaro, och kan accessas upp till tre år efter avslutad skolgång.

Liknande system finns säkerligen i de flesta skolor.

När jag skolkade som mest smög jag självklart undan en och annan lapp från skolan, och kom på lite alla möjliga metoder för att hålla mina föräldrar utanför.

En notering i betyget hade vare sig gjort till eller från, och dessutom hade det ju varit för sent när väl terminen var över?

Hela diskussionen distraherar oss från att tala om hur vi ska kunna föra in skolan, inklusive pedagogik och metodik, i 2000-talet, och det enda syftet jag kan se bakom Björklunds ständiga tramsande om icke-frågor är att plocka billiga politiska poäng, vilket är mycket ansvarslöst av en skolminister.

Alternativt tror han på allvar att det kommer att ha annat än mariginell effekt, vilket är ännu värre.