Lögnen som redskap - är det hållbart...

Maria Hagbom talar om lögnen som redskap i en artikel och menar att det är i de små lögnerna som det uppenbara blir tydligt. Hon har inspirerats av en artikel som Andreas Braw ordförande i KDs ungdomsförbund skrivit på Millan. Han ställer frågan - Varför ljuger Håkan Juholt? Han tar upp flera olika exempel.

Nu är det väl så att vissa människor har svårt med sanningen, de är rent av rädda för den och konstruerar sin verklighet genom att försköna den på olika sätt. De vrider och vänder på olika sätt för att ge dem själva fördel. Innerst inne så vet de nog att de är ute på hal is. Men allt gäller för att inte tappa ansiktet. Halvlögner, omvända påståenden blir vardag. Som regel kan de inte svara på en enda fråga av logisk natur. Det finns ett problem för dessa personligheter, omgivning består inte av idioter. Många hänger med för att de inte vill vara med i bråk förstås. De kanske har fördelar som de inte vill bli av med. Eller så erbjuds de fördelar för att hålla sig lugna. Det håller oftast bara till begränsad del.

Detta ser man dessvärre överallt. Det i sig betyder inte att man behöver gilla det hela. Eller hur?

Men vad är en lögnare egentligen? Det finns olika sorters lögner. Den vita lögnen används ofta för att man vill att den man talar med ska känna sig mindre ledsen, trots att man vet att det är katastrofläge så försöker man trösta. En annan sorts lögn är bluffen, där man försöker lura mottagaren till att tro att något är på ett visst sätt helt enkelt fastän man vet att det inte är så. Den stora lögnen eller propagandan finns ofta i politiken. Hitler var en framstående lögnare i den genren. Syftet är inte att informera utan att påverka. Saklighet saknas ofta och innehållet är ofta medvetet falskt. Vilka medel som helst används för att få sin vilja igenom. Det är synnerligen obehagligt. Dessvärre så är det ganska vanligt. Den manipulerande lögnen sysslar ofta psykopatiskt lagda människor med.

"Lögn, manipulationens grund, är psykopatens vardagliga verktyg och den kan återanvändas utan blygsel eller skamkänsla. Blir lögnen avslöjad är alltid felet andras eller på sin höjd ett minnesfel. Följdlögn blir oftast trodd då den utsägs med all den charm och övertygelse som psykopaten har. Samvete och ånger som styr andra människor saknas ofta helt hos psykopaten, i stället används andras samvetsömhet för att styra andra mot sina egna mål och syften. Andra är verktyg för psykopatens verksamhet."

I Wikipedia kan man läsa om makthavares propaganda: "... Den som sprider propagandan avser att förändra folks bild av en fråga eller deras förväntningar på ett sätt som sammanfaller med spridarens egna mål. Ofta kopplar odemokratiska makthavare bruket av propaganda till bruket av censur – om en person eller myndighet ur mediautbudet med hjälp av censur tar bort oönskad information blir hela mediautbudet en propagandakanal för makthavaren..."

I de sociala mediernas tidevarv blir det allt svårare att komma undan med sina lögner, det är alltid någon ser och ertappar. Det ställer förstås till problem för den som har något att dölja.
Vem ljuger? Kanske att vi alla gör det ibland av olika anledningar. Det kan handla om makt på olika nivåer. Att vilja underlätta för sig själv att slippa obehag kanske. Vissa människor ljuger mer än andra. Det kan vara ett sätt att få ro, att slippa obehag. Man ska ha klart för sig att en lögn behöver inte vara det för den som uttalar den eftersom det väl kan kan representera vederbörandes sanning. Vi ser och betraktar världen utifrån vår egen vinkel. Så är det.

Visst är det lättare att betrakta världen i svart och vitt, då kan man ju välja vad man ska ta ställning till och behöver inte fundera mera sedan. Men är det inte just funderandet vi behöver. När det gäller att rädda någon som håller på och drunknar så måste man ta ställning direkt. Men annars så behövs tänkandet. Brist på eftertanke ställer till det väldigt mycket. Väldigt mycket.