Mikro och makro - känsla och förnuft...

Lyssnade självklart på partiledardebatten idag. Det gjorde nog alla politiknördar kan man tänka. Många av oss hängde på twitter och fingrarna nästan blödde efter alla kommentarer. Någon försökte sticka emellan med andra frågor men de försvann nog i bruset. När det är debatter är twitter som bäst, kommentarerna bara dundrar in och alla vi som är med fattar precis. Andra kan tycka att det är trist. Men vafalls likagärna som man ska behöva upplåta primetwittertid till fotbollsfantaster så.

Nåväl detta var första gången som Juholt och Fredrik Reinfeldt skulle mötas på riktigt. Det gjorde de också. Jag bryr mig inte så mycket om att diskutera det politiska innehållet, det har många andra gjort redan. Bland annat Kent Persson.

Däremot är det intressant hur det hela förmedlades. Juholt är en koleriker jämfört med Fredrik Reinfeldt som väl snarast får kallas melankolisk i det här sammanhanget. Inget negativt tänkt i något bara en beskrivning på den kontrastverkan det blev att lyssna på dem båda. De har så olika temperament. De var båda bra var och en på sitt sätt, men det som slår mig är att de talar på helt olika plan. Fredrik Reinfeldt mer makroorienterad, de övergripande dragen hela tiden och Håkan Juholt mer på mikroplanet, närmare människan och den enskildes problem. Det blev som en kamp mellan förnuft och känsla på något sätt. Jag tror att vi kan få en intressant debatt med lite liv i framöver. Ulf Bjereld noterade också kontrasterna.

Överhuvudtaget när man ställer den lille pojkens behov av glasögon mot att det gäller att fixa så att alla får jobb så att de klarar att köpa glasögon till sina barn så uppstår det krockar i tankeverksamheten. Det är det känslosamma mot det mer instrumentella. Det finns ett problem här. Det är enkelt att dras med av det individnära, det väcker känslor medan det mer instrumentella känns hårt och kallt för att använda Juholts begrepp om Sverige. Att något beskrivs med siffror och statistik behöver dock inte betyda att det inte finns några känslor under ytan. Det är snarare ett intellektuellt sätt att försöka lösa problemen och känna ett visst ansvar för dem i det större sammanhanget. Men det skulle nog inte skada med lite mer uttyckt värme här och där. Jag vet att den finns.

Eftersom all media med självaktning har en retorikexpert så har MMK en egen betraktelseanalytiker. Det man kunde se var att statsministern nästan satt och somnade under talen. Det kan förvisso bero på att han tyckte att det var trist, men troligen är han mer professionell än så. Min analys är att det saknades lite frukt, choklad eller annat sockerkickande där. Blodsockerfall, eller kanske dålig luft rent av. För övrigt tror jag att man kan vara rätt trött ibland när man är statsminister, verkar vara ett tufft jobb. Håkan Juholt for runt som en duracellkanin där och var som ovan skrivet både snabb och rapp i repliken. Framförallt så talade han väldigt tydligt om för SD att det inte var frågan om några samarbeten mellan (S) och SD, något som Åkesson inte ville lyssna till. Kan bli intressant att se hur de lägger upp det. Saken är väl den att SD trots allt gör som de vill och det är besvärligt för båda blocken.

En sak jag lärde mig av Marie Göransson på TV i morse var att man kan hantera en hel mening hur som helst, men att man ska höja rösten och vara skarp och tydlig vid sista ordet. Aldrig släppa kraften där för då tunnar det bara ut. Jag läde mig på en föreläsning i retorik av hennes kollega Stina Ekblad att man ska låta orden gå genom kroppen när man talar. Till saken hör att under den föreläsningen som varade två timmar så gjorde jag inte en enda anteckning och jag kom ihåg vartenda ord som sagts i flera år efteråt. Politiker har mycket att lära av dessa två kvinnor. Tips att använda dem för att pigga upp retoriken lite.

Det kan bli roligare politiska debatter framöver. Det är dagens sammanfattning från den här positionen. Twitter är nästan roligast. Mats Knutson tror att det kan bli frågan kapacitetsproblem i Almedalen. Det kan jag tala om att det var det redan förra året. Det märkte vi som höll på som värst då. Men som sagts ovan twitterdeltagandet med alla enskildas kommentarer kring debatter är nästan roligasta. Ibland sticker det in lite udda grejor. Så här skrev jag idag @maryxj vill man följa vad alla andra skrev så kan man med fördel kolla på hashtaggen #svpol.

Aftonbladet  Aftonbladet2 SvD  DN och DN2 och Dn3 och DN4 och DN5 och Exp

Allmän bloggkompott: Peter Högberg och Westerholm och Sven-Erland V och Tokmoderaten
Jinge och Thomas och Martin och Johan och Mattias och Högberg och Johan och Anna och Sebastian


Läs även andra bloggares åsikter om politik, partiledardebatt, fredrik reinfeldt, håkan juholt, moderaterna