Varför står ofta allt och faller med en person i politiken...

Juholt är personen för dagen och det diskuteras nu för fullt huruvida han ska avgå eller ej. Varenda hörna letas det i för att hitta mer trassel. Det har man gjort och man har funnit. En resa till Vitryssland verkar inte redovisad på rätt sätt. Han har fått för mycket pengar. Det här hör till drevmentaliteten. Har någon råkat i klorna så ska denne slitas i stycken. Sista blodsdroppen gäller. Det är lite obehagligt. Men det är media som bestämmer om du har lik i garderoben eller ej och hur många de kan bli avgörs med rubriksättning. Vi som läser dras med och det är svårt att stoppa det hela. Alla är vi fyllda av fördomar och indignationer om allt möjligt.

Det verkar osedvanligt klantigt att göra som Juholt gjort. Det är klart att det väcker ilska om någon förskansar sig. Mer än 7.000 kronor i månaden är mer än många får ut att leva på. Han lär får ta konsekvenserna. Det visar inte minst allt ståhej omkring honom nu. En politiker kan och ska inte behöva vara som en popstjärna. Det räcker med en torr byråkrat faktiskt. En renhårig person med omdöme och en övertygelse utöver arvodet och förmånerna.

Det som förvånar mest är egentligen att ett så stort parti som socialdemokraterna tycks stå och falla med en enda person. Hur är det möjligt? Är det uppbyggt så att det bara finns en partiledare och så alla andra som bara står och nickar? Det måste väl ändå finnas någon grundläggande politik som alla kan ställa sig bakom och tala för. Ett parti är inte bara EN enda individ. Vad sitter i väggarna? Det måste finnas en politisk plattform för vidare förtroende i väljarfrågan, annars vinner man inga val.

De tycker jag är hotfullt för demokratin - att den bara bygger på ett fåtal personer och så resten som jamsar med sen och aldrig tycks säga emot. I alla fall inte rakt upp och ned, möjligen med dolkar i ryggen. Självklart finns det alltid de som säger ifrån, men det är sällan de som får chansen att delta i det inre arbetet. Det är synd.

Ska det vara demokrati ska alla vara med och bestämma och då måste det finnas personer vid sidan av som kan ställa sig på scenen om någon svimmar... Allt kan inte stå och falla med en person. Det går inte. Samtidigt så måste politiken ha sina människor. Mattias Lundbäck gjorde en intressant reflektion på sin blogg kring detta - Robert från Boxer borde bli partiledare. Människorna är bara människor med allt vad det innebär av gott och ont och egna åsikter. Tänk om det skulle vara så att media börjar trycka åt politiker på deras politiska åsikter istället för att fundera så mycket över hur de lever sina liv. För det senare skiljer sig inte så mycket från andras. Egentligen.

Vad är det för politik man vill driva? Det är det viktiga.

Aftonbladet
SvD