Läge att ifrågasätta det politiska ledarskapet...

Det är rena rama vilda västern i kommunernas ledargarnityr. Man läser om den ena efter den andra chefen som antingen får sparken eller säger upp sig själv. Ofta sitter exempelvis kommuncheferna ganska kort tid dessutom. Nu senast i Vaxholm där kommunchefen får sparken efter bara 6 månader, på grund av olika sätt att se på ledarskapet. I Österåker där jag själv bor fick kommunchefen sluta efter ett och ett halvt år på grund av som det sades, olika verksamhetsinriktning mellan henne och kommunsytrelsens ordförande. Rotationen bland övriga chefer har också varit stor. Även Sundbyberg har haft en stor omsättning på chefer under senare tid och i Skövde fick kommundirektören också gå efter kort tid.. För kommuncheferna själva verkar det inte ha någon betydelse - de får nya jobb.

Men vad betyder det för kommunerna och skattebetalarna? Det betalas ut höga avgångsvederlag som kostar och man kan börja undra vad som lovades vid anställningens ingång. Hur sköttes egentligen rekryteringen? Finns det klara riktlinjer? För vem som gör vad? Det borde det göra...

Jag har trots allt svårt att se att det är så att det enbart beror på kommuncheferna själva att det går som det går. Det finns flera aspekter här att ta syn på. Uppenbart är att det inte fungerar mellan den politiska ledningen och tjänstemannaorganisationen. Vad beror detta på?

Kommunchefer är ofta erfarna och välutbildade personer som vill göra sitt jobb bra. Det får man utgå ifrån. Samma sak vad gäller utbildning och erfarenhet gäller dock inte alltid för ledande politiker. De är folkvalda och är i förtroende satta för att hålla koll och driva på utifrån de program deras partier fått förtroende för av sina väljare. Svårare än så är det inte. Ge direktiv och kolla att de följs upp.

Politisk ledning är svårt och den ska vara övergripande, uppföljande och målinriktad . Men är det så man tänker? Eller är det mer så att man vill lägga sig i detaljerna och styra det hela i stället för att använda den paraplysyn som är nödvändig för att se helheten. Det gör ofta personer som inte har vana av att arbeta genom andra eller har begränsad erfarenhet av att jobba i stora organisationer där processer är nödvändiga. Då uppstår lätt så kallad mikrostyrning och plötsligt är den höge politikern inblandad i allt som de borde låta kommunchefen sköta. Klart att det då uppstår konflikter.

Detta är allvarligt och behöver ses över. Grundläggande kunskaper om ledarskap i politiskt styrda kommuner är en nödvändighet för att samhällen ska fungera. Därför borde det också krävas viss form av grundutbildning för alla som ska ha ledande politiska positioner i vår offentliga förvaltning. Från farmor Gun (Jansson) fick jag en mening som hon hämtat från Visions hemsida.

"chefen i en politisk organisation ta sin roll som tjänsteman gentemot politikerna genom att vara tydlig med att beskriva konsekvenser inför beslut och effekterna i verksamheten".

så enkelt och så självklart. Det kan inte vara så att kommuner ska bedrivas som företag eller koncerner - för det är de inte. Det handlar i första hand under ansvarsfull ekonomisk hantering om att ge god service till kommuninvånarna vad gäller infrastruktur, vård- omsorg och skola, ge direktiven till tjänstemännen och låta dem sen arbeta utifrån sin kunskap om hur en organisation ska skötas för att fungera. De chefer som sorterar under kommunchefen får aldrig bli underställda ledande politiker i så mån att kommunchefsledet hoppas över. Då är vi illa ute.

Richard Bengtsson har skrivit och funderat en hel del på de här frågorna och i en bloggpost "Svinarpsmodellen eller genomtänkta spelregler för framgångsrikt ledarskap" skriver han:

"Kanske är den mest avgörande skillnaden mellan politiskt ledarskap(huvudmannaledarskap) och professionellt chefskap att politiskt ledarskap utövas kollektivt. Som medlem av den beslutande församlingen bör man se det faktum att man är en grupp som en fördel, som borgar för mer kvalitativa beslut och avvägningar, eftersom flera erfarenheter, perspektiv och kunskaper gemensamt kan nagelfara de vägval man har att göra. Det är en av det demokratiska systemets fördelar. Därför är ordförandens roll i första hand att skapa förutsättningar för gruppens medlemmar att bidra, delta och ta ansvar för beslutsfattandet – snarare än att driva igenom sin egen uppfattning." (obs! Min kursivering).

Hur får man kontinuitet i en organisation som byter chefer som andra byter skjortor? Eller glödlampor?

Richard Bengtsson menar resonerar här kring rollen för dagens kommunpolitiker. Det är viktiga frågor det här. På JUSEK diskuteras tjänstemannens roll i den offentliga sektorn. Det är synnerligen viktigt att båda sidors roller ses i ett sammanhang och inte var för sig. Ty de ska samverka för kommuninvånarnas bästa. Det verkar som om det är lätt att missa den detaljen. Allt för lätt...

Höga avgångsvederlag retar upp allmänheten. Men det handlar om ingångna avtal och gäller. Den största utmaningen är att se till att de inte fälls ut de här fallskärmarna. Det gör man bara genom att se till att organisationen fungerar. Det ansvaret ligger inte bara på tjänstemannasidan ty de måste ges förutsättningar för att kunna jobba. Där har den ledande politikern med sitt huvudmannaskap ett stort ansvar, men det gäller att begripa vad det innebär. Här saknas ibland självinsikt men också kunskaper. De senare kan man åtgärda.


Fakta:
Kommuners och landstings uppgifter
Den politiska organisationen


Tack till Gun Jansson och Malin Appelgren för intressant input till den här artikeln. Gun är Piratpartist, Malin är KD-politiker och Richard Bengtsson FP. Så tankarna kring denna så viktiga fråga finns på många håll.

(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, tjänstemannaorganisationen, kommunchefer, avgångsvederlag, SKL, kommunpolitik, moderaterna