Fann på morgonen Nicklas Lundblads text om chefens vanligaste misstag. Det är att svara på frågorna.
Det är precis min egen erfarenhet från det jag var ung chef. Man ville så väl och hjälpte alla med problemen medarbetarna kom med. Till slut satt jag där själv och hade högar med ofärdigt arbete på skrivbordet. Hade helt enkelt lyckats med konststycket att vända på arbetssituationen. Plötsligt stod medarbetarna på kö och undrade om jag var klar med deras uppgifter. Som chef jobbade jag ihjäl mig för att de skulle vara nöjda. Helt galet.
Det blev en ohållbar situation och en av mina chefer såg det där och gav mig boken Problemsmitarna. En liten bok med de självklara tipsen som utan att gå allt för mycket på djupet fick mig att tänka om. Det handlar om att den som är satt att sköta en uppgift ska göra det också. De flesta människor tycker om att tänka själva och det är en viktig egenskap hos en chef att låta dem göra det. Som chef ska man ge förtroendet till andra att klara av sina uppgifter och inte ta över dem. Namnet Problemsmitarna är kanske illa valt för det lutar mer åt att det är andras fel, att andra smiter ifrån. Det är snarare situationen det handlar om och där är alla delaktiga.
Jag testade konceptet på sonen, att låta bli att ta över ansvaret . Han kom en morgon och var förtvivlad för att han försovit sig och missat tåget. I vanliga fall så hade jag störtat upp och satt mig i bilen i morgonrock och kört i kapp tåget. Men efter att ha läst ovan nämnda bok låg jag kvar och ställde honom frågan. Hur tänkte du lösa det problemet? Först blev han sur och lunkade iväg men kom en efter en stund tillbaka och sa - jag tar nästa tåg och har ringt och talat om att jag blir sen. Så enkelt var det.
Läs Niklas Lundblads artikel här. "När en chef blir anklagad förmicro-management är det i nio fall av tio för att denne vill lösa problemet. Svara på frågan. Det finns inget medvetet elakt eller ont i det, men resultatet är ofta förödande."
Det handlar inte bara om ens egen situation utan också om medarbetarnas. De kanske från början var entusiastiska och ville visa resultat av sina egna arbetsinsatser men när nu chefen tar över så är det ändå ingen idé. Jag hade en sådan chef som lade sig i allt som skrevs, varenda kommatecken ändrades vilket resulterade i att jag själv bara skrev utkast. Det var ingen idé att lägga ner arbete på saken när allt ändå skulle ändras. Intresserade chefer är alltid trevligt, men de som ändrar och lägger sig i allt och visar att de inte har förtroende för det man gör är verkligen inte de som väcker arbetslust. Det blir pyspunka i organisationen, och så småningom tar luften slut.
Det är stor skillnad på att vara en kontrollerande chef mot att vara en chef som har koll... Man bör sträva mot det senare.
Om micromanagement.
(intressant)
#033
Läs även andra bloggares åsikter om ledarskap, detaljstyrning, kontrollbehov, arbetsglädje
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar