lördag 14 september 2013

Jag gillar kungen och hans familj...

Har personligen ingen särskilt nära relation till kungafamiljen, inte alls. Men de har alltid funnits där i bakgrunden på något sätt sedan barndomen. Minns väl när vår nuvarande kung blev kung på riktigt. Sen har kungafamiljen följts genom åren på avstånd, genom tidningsartiklar och genom andra medier. Ett par fina middagar med dem har slunkit emellan, har haft den typen av jobb. Men det är bara på avstånd. Kungabarnen föddes i samma takt som mina egna och så kom till slut första barnbarnet - Estelle som dessutom fick heta Mary också, det var lite extra skoj. Inte för att jag tror att det är efter mig, men ändå.

I helgen firar Kungen 40 år i ämbetet. Med fest och dans och musik runt om i Stockholm. Regeringen bjuder på middag. Tidningarna och medierna lär hänga på. Vi kommer att få se vackra klänningar, vilket ofta är en stor behållning bara det. Gala och glam i en för övrigt dyster värld bör man uppskatta.

Kungen ångrar en del saker han uttalat genom åren säger han till kvällstidningen idag. Det behöver han inte alls göra, just den där torroliga humorn som kommer fram emellanåt gör honom så mänsklig mitt i ståhejet. För vad vet vi egentligen vad som sker bakom kulisserna? Ganska ordinärt med glädje och sorg som i andra familjer förmodligen. Lite galghumor kan nog krävas för att man ska stå ut med all press utifrån. Tänk själva att nagelfaras och få kritik för allt man gör, varje steg man tar, varje gest och varje uttalande. Det kan inte vara lätt. Det utvecklas ett eget språk förmodligen. Jag tillåter mig att kalla det för kungska. Så talar även prinsessorna. Kortstavigt och med rejäl punkt emellan meningarna. Det låter udda det gör det. Men de måste väga varje ord på guldvåg. Vad de än säger så tas meningarna ur sitt sammanhang. Det skulle jag bli galen på.

Jag gillar verkligen kungafamiljen och vad mig anbelangar så får de gärna fortsätta ett tag till och att skattemedel går till apanage till kungen finns det inga problem med enligt min mening. Här finns en historia och den är värdefull att bevara i vårt allt snabbare samhälle och vissa saker får kosta. Så länge kungafamiljen vill vara med så är det bra för Sverige. Här må det finnas två linjer - en emot kungahuset och en är för. Jag tillhör den senare.




Bilden ovan kommer från det besök kungafamiljen gjorde i Österåker. Häst och vagn och kungapar och kommunstyrelelsens ordförande Ingela Gardner Sundström skred långsamt fram utmed Åkers Kanal. (Foto: Kim Skerving). Mer om det besöket här.



AB Expressen

AB Herman Lindqvist


Läs även andra bloggares åsikter om 3 Kungahuset

1 kommentar:

Anonym sa...

Javars, men borde göra mer kungiga saker. Bestämma mer. Ta över en del uppgifter från riksdag eller myndigheter kanske rentav. Där politikerna kanske mer gynnar sig själva än landet.

opus 32