G Ä S T B L O G G
Ett av problemen , förutom att det är svårt att få arbete vid hög ålder, är att det inte går att stoppa utbetalningar av tjänstepension eller privat pensionssparande. Detta borde kunna åtgärdas av en lagändring.
Många av de yngre pensionärerna är också positiva att arbeta om de har möjlighet till deltid.
Pensionsmyndigheten har gjort en enkätundersökning som visar att arbetsgivarna tycker att 67 års ålder är den högsta åldern för att kunna utföra arbetsuppgifter.
Om det var enklare att starta företag än vad är idag skulle nog många yngre pensionärer också ta sig in i arbetsmarknaden igen den vägen.
Det handlar till stor del om attitydförändringar som måste till. Vi har idag ett stort resusrslöseri med äldre personer som är långtidsarbetslösa och äldre som går i pension långt före 65 år.
I USA är det inte tillåtet att ange sin ålder i jobbansökan. I nästan samtliga sökmotorer som används i Sverige vid rekrytering skall ålder anges. Om statliga myndigheter här kunde gå i bräschen för att ta bort åldersspecificering vid sin rekrytering är detta en början till att få till en attitydförändring mot äldre arbetssökande.
Politiska partier måste också ta sitt ansvar och rekrytera äldre än 65. Kanske finns det ett samband mellan att politiker i USA ofta är äldre och att åldersdiskriminering inte är accepterad där på samma sått som här!
Låt oss underlätta för äldre som vill och kan stanna kvar i arbetslivet längre än 65 år. Tiden går fort. Snart är du som är 35 också blivande pensionär. Som kanske vill fortsätta jobba!
Anne-Christine Carlberg (M), Jur.kand och DIHR
Läs även andra bloggares intressanta åsikter om politik, arbetsmarknad, 50+ moderaterna,anställning, Reinfeldt, Framtidskommissionen, Ann-Christine Carlberg
1 kommentar:
Ja självklart borde staten och de offentliga sektorerna alldeles omedelbart kunna avskaffa ålders specifisering i jobbansökningar. Låter som en utmärkt åtgärd.
Vissa privata företag brukar påstå att de inte vill ha en för utspridd åldersnivå på sina arbetsgrupper för att det försämrar lagandan och sammanhållningen. Men det har jag aldrig upplevt i verkligheten. Tvärtom brukar det stimulera arbetet och ge bra infallsvinklar. Överlag verkar olika bakgrund och förutsättningar kombinerat med ganska fokuserad samsyn i problemlösningarna vara det idealiska.
Det är istället mentaliteten hos folk som kan vara avgörande. Alltför mycket gnällspik, bekvämlighet eller ängslighet å ena sidan och drömmande orealism i kubik å andra sidan. Folk med gnista kan vara hur gamla som helst i stort sett.
Det stora problemet här är nog som ofta annars orättviseaspekten och de inskränkta ryggradsreflexer som därmed sätter in. Personer med friare jobb som inte är hårt fysiskt belastande tenderar att uppskatta utdragna jobbkarriärer mer än de som har begränsat inflytande på sin arbetsplats och eller fysiskt hårdare arbeten. Och då skall ingen kunna jobba längre även om det gynnade landet. Dumskallarnas sammansvärjning ungefär. (Och vissa politiska riktningars behov av att utnyttja sådant). Men man borde från alla håll kunna jobba för att göra arbetsvillkoren bättre och möjligheten att växla uppgifter lättare. Så att alla gynnades något, även om total rättvisa aldrig kan komma på fråga naturligtvis. Det är ju som alltid en chimär.
\Björntjänst
Skicka en kommentar