Foto: Emilia Öije
Den här veckan har varit fylld med politiska debatter. Främst mellan Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt, men även de andra partiledarna fick vara med på en sväng. Alla verkar vara överens om att Fredrik Reinfeldt vann hela superveckan. Jag tycker själv det "by default" förstås eftersom jag hellre lyssnar på honom. Men de är så olika.
Man hör aldrig Reinfeldt säga att någon är som en iller som Mona Sahlin sa om Maud Olofsson. Inte heller säger Fredirk Reinfeldt att Mona Sahlin är som en unge vilket hon kallade honom häromdagen. Men å andra sidan så har Mona Sahlin umgåtts länge med enradsmästarinnan Ulvskog, hon som sa att det var en "statskupp" när borgarna vann valet. Det är ganska roligt faktiskt. Det är roligt så länge det inte går till personalgrepp, det kan man undvara.
Debatter av den här typen är ganska lika, det finns inte så väldigt många frågor att snacka om egentligen. Men en som ständigt kommer uppär om Mona Sahlin tänker arbeta ihop med Ohly eller ej. Motkrutet mot det är att få Fredrik Reinfeldt att medge att en borgerlig regering ska samverka med Sverigedemokraterna. Ytterligheterna i båda dessa partier är inte kul så att jag förstår att partiledarna glider på svaren. De vill inte ha ställningskrig. Kan förstå det, för det finns viktigare frågor.
Det som också är slående när man lyssnar på Reinfeldt och Sahlin är de olika ingångsvärden de har i begreppet trygghet. Mona Sahlin vill försäkra alla om att det finns A-kassor och bidrag att få och Fredrik Reinfeldt att det i första hand gäller att fixa jobb så att folk kan försörja sig själva.
Satt här i kväll och lyssnade på läkaren David Eberhard som skrivit en bok om hur vi lever i en värld med överdriven trygghet som självändamål. Vi måste inse att livet kan vara lite farligt och spännande och att det består av förändringar. "...Precis som panikpatienten ser faror i allt som faktiskt kan vara farligt men sällan är det, har landet Sverige ett överdrivet behov av trygghet och kontroll när vi snarare behöver arbete, husrum och kärlek." Jag kan inte låta bli att tänka på socialdemokraternas omhuldande av oss alla i ett enda stort trygghetshav där allt som kan vara lite farligt förbjuds. Man kan helt enkelt få för mycket trygghet och därmed tappa kontrollen över sin egen kompetens. Som det där gamla uttrycket. Det är bättre att ge ett fiskespö och lära människor att fiska själva, än att ge dem färdigfrysta fiskpinnar som är en mer ändlig resurs. (OK jag fixade till uttrycket lite grann då). Det känns som om det är den skiljevägen vi står vid nu. Att uppmuntras att klara sig själv eller att bli omhändertagen av något yttre system (staten). Det senare har en större kostnad i längden både för den enskilde individen och för samhället.
Det här stämmer också på något sätt även vad gäller invandrade familjer, det måste vara så att man så fort som möjligt kommer in i samhället och kan börja leva ett riktigt liv. Det är inte att vara dum och ställa krav utan det är att hjälpa till självhjälp. När man ser och hör att vissa människor samlas i stora förläggningar år och år in så är det en skam för oss alla.
Bloggdebatt
Aftonbladet gjorde en kul grej under superveckan och bjöd in olika bloggare att skriva under debatterna. Ett rött och ett blått lag för varje debatt. Söndagen den 12 oktober var det direktsänd partiledardebatt i Agenda, SVT2. Jag själv och Jonas Morian skrev under den första debatten. Tisdagen den 14 oktober var det duell mellan Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt i Rakt på med KG Bergström. Då bloggade Arvid Falksbloggen för rött och Johanna Nylander för blått. Onsdagen den 15 oktober var det partiledardebatt i Riksdagen, sändes i SVT24 Magnus Ljungqvist bloggade för rött och Högerspöket Jessica för blått. Idag den 17 oktober så var det radioduell mellan Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin. Då bloggade Ung vänster i det röda laget då förstås och för blått kunde vi läsa Magnus Andersson som just fyllt år förresten. Grattis.
Uppdatering: Nu visar det sig också i Synovates opinionsmätning att statsministern var den som lyckades bäst. Moderaterna ökar och socialdemokraterna backar och det rejält. Det finns säkert olika skäl till detta, men ett kan vara att regeringen trots kalabaliken på finansmarknaden och varslen på Volvo behållit sitt stoiska lugn och faktiskt levererat. Tokmoderaten är stolleglad. Hos politikbloggen kan man rösta och säga sin mening. Det moderata kommunalrådet i Täby Leif Gripestam gillar också läget förstås.
(DN)
(Aftonbladet)
(SvD)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, partiledardebatt, reinfeldt, sahlin, moderaterna, superdebatt, supervecka
8 kommentarer:
Varför pekar "SvD-länken" till Eberhards "I Trygghetsnarkomanernas Land" på bokus?
Hoppsan - jag hade bestämt gjort fel. Tack för påpekandet. Fixat.
Nej Mary. Jag tycker inte att Reinfeldt tog hem debatterna den sista veckan. I stort sett var de nog oavgjorda. Med lite upp och ned, men inte mycket.
Det som slog mig var att det var samma saker som sas mest hela tiden. Och att det så uppenbart är upplagt som en underhållning. Det är en teater, där aktörerna försöker glänsa. Men de övertygar inte varandra - och tror jag - i allt mindre grad lyssnarna heller.
Det är ju alltför tydligt att de kör inlärda race utan att ens lyssna på varandra, och än mindre på oss andra. Som i FRA_debatten.
Och vart tog den principiellt stora frågan vägen? Att Fredde vill tiga ihjäl den, det vet vi ju alla. Men varför tog inte Mona eller ngn debattledare upp den???
Det är ju skandalöst, anser jag.
Jo jag tycker att Reinfeldt vann.
VAd gäölelr FRA-frågan så anser de väl att de är färdiga med den. Jag är inte nöjd. Vi får ladda om lite... Men hur.
"För övrigt anser jag att Kartago bör förstöras" - För övrigt anser jag att FRA-lagen ska rivas upp.
så vi är oense om Reinfeldt, dock knappast ngn överraskning.
Däremot så instämmer jag med kraft i ditt senaste: FRA-lagen ska rivas upp.
Etc.
Jag tycker att Reinfeldt är bra. Däremot så gilalr jag ju inte FRA-lagen eller ingrepp id en personliga friheten, inte alls... Det vet han nog vid det här laget.
Mary:
Den borgerliga regeringen har förvandlat FRA till en strikt militär spaningsorganisation som agerar på domstolsbeslut och har flera organisationer som värnar om den personliga integriteten. Innan så var de en laglös organisation som spanade på privatpersoner lite hur som helst.
Vad är det du motsätter dig i att FRA förvandlats till detta?
Tror att du behöver sudda ut dina förutfattade meningar om FRA som du präntat in under hela sommaren/hösten.
Ludwig - det jag har emot FRA-lagen är att kablarna kopplas in och att alla därmed kan avlyssnas.
Hypotetiskt i alla fall.
Mycket som har gjorts är säkert bra. Men det bästa vore om man började om från början med en annan vinkel och utgick ifrån den personliga integriteten i stället för att i efterhand täppa till alla hål.
Signalspaning har jag inget emot rent principiellt. Men metoden. Tidigare var inte hela befolkningen inblandad för det var få som var uppkopplade mot internet. Förutsättningarna har ändrats. Det är få terrorister som fångats via signalspaning, "datamining" är inte den bästa metoden för det. Där är ju expertisen överens. Det blir för mycket brus som man kommer att få svårt att få ut något av. Min rädsla då är att man därför får för sig att använda all denna information till annat. Det har hänt förr. Databaser är av ondo på så sätt.
Man kan aldrig räkna med att livet kommer att se ut som det alltid har gjort heller. Att det är de goda som kommer att regera all framtid. Vad vet vi om det.
Uppgifterna som FRA (som jag förresten inte har något emot eller betraktar som gangsters som många gör, de är säkerligen kompetenta) kan få fram kan man säkerligen redan hitta på internet idag genom smarta sökningar. Lite finness och Google så kommer du ganska långt.
Det är alltså själva hopsamlandet och trålandet jag vänder mig emot.
Om jag har missförstått något så förklara gärna för mig. Jag är idel öra och alltid beredd att försöka se saker ur flera vinklar.
Skicka en kommentar