Alldeles nyss skrev jag om Twitter som är en funktion där man kan nå varandra snabbt och lätt. Det nya för politikerna att komma i kontakt med verkligheten. Högaktuellt.
Inte utan bestörtning läser jag i Aftonbladet att Cristina Husmark Pehrson inte varit riktigt medveten om de problem som har följt Försäkringskassan det senaste året. Det har skrivits spaltmeter om detta.
Jag kan förstå att hon som minister har en massa olika saker att stå i och att det praktiskt taget är omöjligt att följa med i alla detaljer. Men samtidigt så blir man ju nyfiken på hur kommunikationen fungerar mellan ministern och myndigheten. Det måste väl finnas anställda som kan slå larm och hålla politiker och chefer uppdaterade om det som sker. Ett varningssystem? Eller är det så att ingen vågar säga något om det går fel utan bara jobbar på och hellre är tyst än till besvär? Det kanske sitter i väggarna på offentlig sektor rent allmänt det här?
Den nya generaldirektören för Försäkringskassan har verkligen fått ett tufft jobb. Hoppas att hon kan få ordning på kommunikationsvägarna. Ett privat företag hade aldrig släppt iväg organisationen på det här sättet utan bromsat i tid eftersom man haft signaler och agerat utifrån dem. Eller hur? Men men - Att vara den som vågar säga ifrån...
Interaktion, dialog, kommunikation... nygamla ledord. Det här är inte regeringens fel.
(Aftonbladet)
(intressant)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, försäkringskassan, it-system, samhälle, socialförsäkringsministern, regeringen, moderaterna,
Fritt tänkande kring politik och samhälle - pedagogik, IT, Media och ledarskap...
5 kommentarer:
Att våga säga ifrån?
Att vara slaven på vagnen?
Hm, rädslan att säga ngt verkar väl annars vara det mest typiska i dagens Sverge.
Utom bland bloggarna. Ännu. Tills vi tystats.
Och makten lyssnar ju inte, så varför bry sig
Det är inte ovanligt att chefer på högre nivåer i organisationer blir matade underifrån med hur bra allt är och hur oerhört väl allt fungerar.
Tror inte det spelar någon roll om det är ett offentligt eller privat bolag.
Jag har ett par gånger, då jag blivit rejält upprörd på hur jag blivit behandlad (Coop och Skanska), skickat e-post till respektive kundtjänst samt skickat breven för kännedom till cheferna för information och marknadsföring. Det har tagit skruv bägge gångerna efter att från början blivit bemött med tystnad.
(Sen kan man iofs förutsätta att även ledningspersoner läser dagstidningar.)
Mary
Jag skulle kanske kunnat korta ner det här till en puss.
För det är inte lätt att ktitisera det egna ledet allra helst som det finns så många andra som gör det ändå. Men de du skriver om att komunikationen mellan partena saknas stämmer. De är högst märkligt att det inte finns ett väl uppbyggt nätverk för komunikation. Regeringsformen har trots allt funnits ett tag att man nästan får för sig att dom inte vill komunicera med varann. Gå med i ett parti innebär inte automatisk att man måste ge upp sin förmåga att tänka själv. Så du kan få en puss till.
=o)-|--<
Tack så mycket det är alltid trevlig att bli uppskattad.
Men nu lägger inte jag hela skulden på regeringen precis utan vill mer allmänt formulera hur brist på kommunikation kan leda till stor aproblem. På många sätt...
Det är alltid två för en tango. Men å andra sidan så har regeringen givit direktiv och det operationella jobbet som tidigare chefen skulle gjort har inte funkat av en och annan anledning. Det är nog mer det operativa arbetet och ledarskapet som har fallerat här.
Visst är jag kritisk mot regeringen i bland, men inte alltid...
Fy på dig.
Inte stoppa ord i min mun så är du snäll. Moderaterna själva är väl inte ensamma om att antagit regeringsformen? Att dom skulle vara ensamma om det faktum att det saknas komunikation mellan departementen håller jag som föga troligt. Ska regeringen lastas för något är väl det för att dom påvisat denna brist på komunikation och sammarbete som för oss andra är rätt påtaglig och rimligen borde ha undersökts.
Skicka en kommentar