Tror vi kommit på nåt nytt i den politiska bloggosfären...

Allt sedan jag började blogga har jag lagt mig vinn om att försöka ha en trevlig ton och sakligt försöka diskutera med alla. Och då menar jag med alla - från andra partier också. Det har nog förvånat en och annan - men visst blir det mer utvecklande att föra dialog än att stå och prata som en megafon med alla som tycker lika och förkasta allt annat. Men det är bara trist. Och bakom varje politisk åsikt finns det en människa och man kan ju försöka förstå men man behöver inte alls hålla med.

Visst är Jinge hopplös i sina åsikter och RoseMari med när hon skriver hööögerregeringen kan jag bli galen på henne. Men vi gillar varandra ändå. På nåt sätt. Under hela FRA-historien bloggade vi tillsammans över alla partigränser, här fanns en gemensam fråga som vi alla kunde enas kring. Snacka om att det var aktivt. Men det fanns en respekt oss emellan. Farmor Gun, Emma på opassande och Anna Troberg, Mikael Nilsson (som varit på besök på FRA, läs hans länk) och bästisarna på Livbåten förstås. För att nämna några, jag har inte glömt någon, bara så att ni vet.
Över tiden så har vi blivit ett gäng som börjat blogga med och mot varandra. Vi mäter mäter åsikter och vi diskuterar, tycker olika osv. Men det är OK. Var och en respekteras. Vi håller med och vi kivas. Med tiden har en extra gemenskap frö min del vuxit fram med Kent Persson moderat i Örebro. Vi startade bloggen Moderata Perspektiv tillsammans och har utökat med ett gäng andra moderata bloggare i veckan här. Det ska bli väldigr skojigt med den gemenskapen.

En annan gemenskap är den vi har som skriver helgkrönikor ihop. Vi kommer också från blandad tropp. Peter L Andersson är (s) liksom Johan W, Peter H och Röda Berget och Krassman också. Tokmoderaten Antonsson är bekant och Peter Soilander från KD. Vi har kul ihop - tycker inte alltid lika, inte alls men vi för en hygglig ton mot varandra.

Med detta länkande vill jag säga att vi bloggare inte tillhör en smutskastanda pöbelhög eller vad vissa i prasselmedia vill framställa det som. Nätets marodörer skriver Per T Ohlsson i Sydsvenskan. Men hallå var befinner han och andra sig. Det är inte den politiska bloggosfären som exponerar Littorins privatliv det är Aftonbladet! Det är Expressen som skriver Mosa Maria när Per Schlingmann presenterar en studie av MPs politik. Det har varit en diskussion i några bloggar om det här. Förföljelsen och dreven mot politiker är inte OK tycker vi och jag skrev själv om att höja ribban. Thomas Hartman skrev om sin sambo Anna Sjödin och det de fick uppleva av tidningsdrevet. Många av oss politiska bloggare gillar inte just den stilen. Vi vill hellre ha diskussion om olika sakfrågor och då får det gärna gå hett till.

Tänk om det är så att vi nu satt en ny standard i den politiska debatten. Jag tycker att det skulle vara skönt att veta att jag har bidragit till det. Annika Beijbom skriver om hur snällismen på nätet äger. Ja, det gör den i hög grad.

Kjellberg skriver vad han tycker om Aftonbladets senaste tilltag och det gör också  Erik Laakso och även Thomas Hartman tycker att det gått för långt i tidningssnaskeriet..

Det började denna gång med en av mina lördagskrönikor från februari. Kan sociala medier ta kål på tabloidernas drev. Thomas Hartman blev inspirerad och hängde på med en artikel i Aftonbladet och på sin egna blogg med en uppföljning. Det började diskuteras om hur politiker egentligen behandlas, Det blev en bra diskussion. Kanske att många blev förvånade när jag bad Anna Sjödin om ursäkt. Grejen var den att jag inte deltagit i mobben mot henne, men jag sköljdes med av media och skrattade med. Jag ångrar det nu när jag blivit klokare. Hur som helst så följdes detta av Littoringrejen i Aftonbladet igår. Då gick många socialdemokrater ut och tog ställning för Littorin och mot Aftonbladet.

Jag tycker att det är fantastiskt och känner att vi som är aktivt verksamma i den politiska sfören av sociala medier kanske kan få valdebatten att handla om sakfrågor i stället för förföljelse av politiker. Det vore nytt och ett genombrott för den politiska dialogen. Den kan aldrig föras i prasselmedia för de för inte samtal. De har bara genmälen på några rader. I sociala medier kan man vara interaktiv, lägga till rätta om det blivit fel.

(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, politisk dialog, smutskastning, littorin, val2010, bloggosfären, sociala medier. moderaterna