Gärna en rökfri arbetsplats... men hemma bestämmer jag...

Flera kommuner har uppenbarligen köpt idén om en rökfri arbetstid rätt upp och ned utan närmare eftertanke. Så också i min egen kommun som jag skrev om häromdagen. Det som stör här är inte att det ska vara rökfria arbetsplatser, för det är det redan. Det som är helknäppt är att man talar om arbetstid på ett sätt som om det fortfarande var någon slags feodaltid där arbetsgivaren bestämde in på bara skinnet över sina undersåtar. Hela dygnet om och även i hemmet. Det känns oerhört omodernt. I policyn talar man också om att byta kläder så att ingen störs av rökdoft. Alltså!

Självklart är det arbetsgivarens sak att fatta beslut om vad som ska göras under den tid som lön betalas ut. Men samtidigt så ser man gärna att anställda arbetar på obekväma tider och även på distans, kanske från hemmet. På vissa kontor har man inte ens en egen arbetsplats, det finns inte tillräckligt många. Lärare är en sådan grupp som man förväntar sig ska jobba även hemifrån. Tjänstemän i en kommun arbetar ofta sena kvällar och då och då hemifrån. Det är flexibelt - så var går gränsen för vad som är arbetstid och fritid i denna flexibilitetens tidevarv? Nya verktyg ställs till förfogande och platsannonser visar personer sittandes i en solstol på stranden medan de jobbar. Arbeta överallt. Logiken går inte ihop - å ena sidan fri å andra sidan livegen.

När en arbetstagare jobbar hemifrån och upplåter kontorsplats till arbetsgivaren så är det väl snarare så att det ska betalas extra för det - till den anställde. Kontorshyra. Om man nu ska hårdra det hela.

Redan idag är de flesta arbetsplatser rökfria, tobakslagen slår till här. Det är helt naturligt. Men sen kommer det en lysande idé igen från någon myndighetsperson som sväljs med hull och hår utan större eftertanke. Usch det luktar rök, ingen ska utsättas för passiv rökning, vi ska vara förebilder för de unga och liknande argument. Det är sånt moral- och panikmaffian går igång på. Personligen avskyr jag rökning och det finns ingen anledning att försvara den. Men tanken på att bestämma vad andra människor gör i sitt eget hem och i sin egen bil är verkligen främmande. Det är inte olagligt att röka.

Sen kan man fundera över var gränserna går för vilka ingrepp i integriteten en arbetsgivare får göra. Är det rätt att peka ut vissa grupper så här? Alla röker inte. Är det bara passiv rökning som är farligt? Starka parfymer, vitlöksdoft, gammal fylla och svett är också störande. Parfymdoft kan framkalla astmaanfall hos vissa som är överkänsliga. Har någon tänkt på det?

Vad blir nästa steg för kommunen som arbetsgivare? Ska alla duscha och byta om innan de kliver in på kontoret? Grejen är att det gäller bara anställda. Politiker kan man inte styra över, de är inte anställda. Hur kan man vara så dum att man antar en policy som man troligen inte kan kontrollera att den följs och där man inte har några sanktionsmöjligheter. Hur kan man bara komma på tanken att peka ut vissa grupper i personalen? Alltså rökarna. Är inte diskriminering? Varför ser vi inte liknande åtgärder för dem som dricker för mycket alkohol och de som väger för mycket som är lika många eller fler och som kostar samhället och arbetsgivaren betydligt mer både vad gäller sjukfrånvaro och annat - eller är det nästa moment? Vill absolut inte ge några tips här. I Landskrona har man i alla fall kommit på att om rökarna inte får röka så börjar de snusa. Så då vill man förbjuda det också.

Jag är som sagt inte rökare - men jag är beredd att slåss för människors rätt att fatta egna beslut.

Så här många hashtaggar får denna fråga på twitter: #Livsstilsmoralism #Förmynderi #Fanatism #Fundamentalism #Fascism #Förtryck #Förföljelse #Folkhälsopsykos

Man kan inte som politiker bara köpa förslag rätt upp och ned för att det verkar bra. Man måste ge sig in i frågorna och fundera över vad de egentligen betyder.  I det här fal

Aftonbladet HD Scaber Nestor  KvP  GP

Här i vår kommun skall det fattas beslut i fullmäktige den 29:e augusti och det ska gälla från den 1 september. Bara en sån sak. Några dagar bara. Det är möjligt att det finns de som sätter ära i att genomföra beslut och det kan vara bra men man måste ta mig tusan tänka ett par varv innan också.  Vad betyder det här för människorna - hade jag fått råda skulle problemet om det nu ens är ett problem tagit en annan väg än förbudets. Det känns inte som moderat politik. Mest som moralpanik.

I Sigtuna reserverade sig moderaterna och folkpartiet mot beslutet att införa rökfri arbetstid. Ett klokt beslut tycker jag.

Lästips: Är det så farligt? av Johanna Nylander. Ett borde/måste läsa för varje politiker. Den handlar om "... de fördömanden som politiker riktar mot medborgarna i folkhälsans namn." - "Trots att det idag är möjligt att söka källor, granska rön och hitta fakta om larm på ett par googlande seunder, lever folkhälsopolitiken fortfarande kvar i informationsmonopolets tidsålder." - "Det har blivit möjligt att samla fakta för att låta människor bilda sig en egen uppfattning och fatta egna beslut, i stället för att rätta sig efter politikers färdigförpackade åsikter."

Johan Ingerö är överens med mig. Detta är ett ingrepp i den personliga integrteten som vi måste stå emot.

Tyvärr inte bara i Landskrona...

Läs även andra bloggares åsikter om politik, rökförbud, personlig integritet, diskriminering, moderaterna, alliansen