Mobbning på jobbet... Ledarskapsproblem...

Förmodligen har det alltid funnits mobbning på jobbet och för det mesta handlar det om att hantera sin situation. Att människor är elaka och missunsamma kommer vi tyvärr inte ifrån. Det är verkligen inte självklart att det är någon som inte klarar sitt jobb som blir mobbad, det kan mycker väl vara tvärtom - att man blir mobbad för att man är duktig.

Tyvärr är det så att mobbning på arbetplatsen mycket sällan har med arbetsuppgifter att göra, snarare har det med allmän missunsamhet att göra, eller att någon som själv är missnöjd av någon anledning ägnar sin tid åt att vara taskig mot andra. Människor är djävliga mot varandra helt enkelt. Svenskt Näringsliv menar att det är de som inte klarar sitt jobb som känner sig utfrysta - jag tror att det är en grov förenkling av problematiken.

Vid ett tillfälle var jag personligen rejält utsatt. Av en annan kvinna. En sådan person som satt och snackade medan jag hade föredragningar, viskade med andra, vände sig bort när jag kom, suckade varje gång jag talade mm. På det där riktigt otroliga sättet. Ingen tyckte om henne men alla gillade mig. Vilket i sin tur gjorde det svårare och otrevligheterna blev värre och värre.

Det gick till slut så långt att hon anordnade ett utbildningstillfälle där vi i gruppen skulle jobba fram hur bra vi samarbetade med hjälp av ett dataprogram. Min grupp fick det bästa resultatet som konsulten någonsin hade upplevt, och gruppen med kvinnan som ansåg att jag hade samarbetssvårigheter fick istället väldigt låga poäng vilket tydde på omfattande samarbetsproblem. Detta blev förstås katastrof och reglerna ändrades snabbt så att det inte var så att man skulle mäta så att det blev till min grupps fördel. Pinsamt värre. Vi blev aldrig vänner, men det här var ett stort företag så jag flyttade helt enkelt på mig och fick ett bättre jobb och trevliga arbetskamrater. Hon fortsatte att sura men fick ta ut det på någon annan än mig.

Det är verkligen viktigt för en själv att inte ta all skit utan ta kommandot över situationen även om det leder till att man byter jobb. Inom psykologin använder man begreppet "cooping", personliga strategier för att hantera olika situationer.

Men den som anser att facket eller arbetsgivaren skall hjälpa till drar ofta det kortaste strået. Tyvärr så är den inlärda hjälplösheten väldigt vanlig och man lägger gärna ansvaret utanför sig själv och väntar på att någon annan ska ta första steget. Ja, man kanske till och med är helt tyst för att man tycker att chefen borde märka. Det fungerar inte så tyvärr, alla står sig själva närmast.

Det gäller att styrka sig själv och komma ihåg att man kanse inte alltid är bäst men heller inte sämst. Det kan vara så enkelt som att man är på fel plats vid fel tillfälle.

Mobbning beror ofta på dålig ledning och organisation, en bra chef/ledare ska se sina medarbetare och veta när gränser ska dras både för den som arbetar för mycket och för den som drar benen efter sig. Fördela arbetet som det heter. Tyvärr är det inte så gott om bra chefer/ledare. Det är där man skulle kunna börja och göra en hel del mot mobbningen. Men den som känner sig mobbad ska inte sitta och vänta på underverk utan måste ta itu med situationen själv. Exempelvis lära sig lite om Berith Åhs härskarteknik och hur man hanterar den.

(DN)

(SvD)


Läs även andra bloggares åsikter om politik, arbetsmarknad, mobbning, cooping, härskarteknik, ta ingen skit, ledarskap, moderaterna, samhälle