Kvotering är fel...

Att kvotering leder till att ALLA kvinnor i styrelser blir betraktade som inkvoterade har jag tidigare skirvit om. Det blir som att sätta in en extra stol i styrelserummet bara. Nu har Marianne Nivert med flera i Aftonbladet tagit ton och det är glädjande från mitt sätt att se.

Kvinnor ska inte vara gisslan i en styrelse bara för att jämlikhetssiffror ska justeras, de ska sitta där för att de har kompetens och kan tillföra arbetet något. Kvinnor och män är olika varandra men inte mer olika än vad männen sinsemellan kan vara. Det gäller att hitta kvinnor som är intresserde och det gäller att släppa fram dem. Det är inte alltid männen som sätter käppar i hjulen. Vi är inte särskilt justa mot varandra heller. Tyvärr. Själv umgås jag gärna i manliga kretsar och har därför blivit påtalad att vara en sådan som osynliggör andra kvinnor och söker egen bekräftelse genom att jobba tillsammans med just män. Det om något förklarar saken. Det blir begränsande i sig att bara fundera i dessa banor. Kan försäkra att det inte är bekräftelse som söks när vi i bolagsstyrelsen gemensamt diskuterar var reningsverket ska vara placerat för bästa nytta.

Det finns en uppdelning mellan män och kvinnor, en social konstruktion. Det bästa är att försöka bryta den och kanske rent av bortse ifrån den också. Själv betraktar jag även män som människor nämligen. Det är som människor vi måste mötas i styrelserummen. Människor med olika erfarenheter. Inte som män och kvinnor.

Det finns en bit att vandra här. Kvotering bara förstärker skillnaderna.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, jämställdhet, kvotering, styrelsearbete, kompetens