onsdag 25 februari 2009

Då och nu och vad vill vi ha - Ipred och TPB

Idag flyger begreppen runt omkring oss. BitTorrent. The Pirate Bay. Ipred. Upphovsrätt. Ifpi. Illegal nedladdning. Rättegång. Internet. Ungdomsgeneration. Politiker. IP-nummer. Privatpolis. Politik. Riksdagen. Jag skriver ner mina funderingar vartefter jag lyssnar här.

Det är mycket nu. Medan vissa delar av samhälle och etablissemang arbetar emot den framtida utvecklingen genom att utkräva sanktioner för dem som använder sig av modern teknik så pågår utvecklingen av tekniken i en rasande fart. Intelligenta människor svänger när vägen gör det.

BitTorrent tekniken är på väg bort, nu är nästa generations fildelningsprotokoll här och det är helt anonymt och fler lär komma. Med andra ord. Ipredlagen är omodern redan innan den tas. På gränsen till pinsamt. Det finns redan idag möjligheter att sätta dit den som gör upphovsrättsintrång, så varför inte använda de möjligheterna och för övrigt låta informationen flöda fritt på internet och med den personliga integriteten i behåll.

One Swarm - lägg det på minnet. Det handlar om att se den större bilden. Personlig integritet är viktig, informationsflöde är också viktigt om man vill se utveckling som inte är styrd av det man i förväg tror sig veta. I tidningen Metro finns One Swarm mer beskrivet.

Visst kan man låsa sig vid att det är olagligt med viss fildelning, de är inget att säga om det. Men bilden blir aningens begränsad om man betraktar det som pågår. Men varför talar man inte om pudelns kärna. Upphovsrätten - är den bra som den ser ut nu?

Förvisso menar många att de går miste om försörjning på grund av fildelningen. Men ingen talar om att fildelningen också väcker sovande projekt till liv - artister och författare som blivit saligen bortglömda kommer fram i ljuset igen och får en ny tid av glans. Det som känns lite märkligt är att författare som ingen läser, artister som ingen längre lyssnar på är de som känner sig mest förolämpade och viftar med protestflaggor mot att andra finner deras material på nätet är de som framträder starkast.

Det övergår mitt förstånd med denna bakåtsträvan i informationssamhället. Att man sätter dit den som gör sig skyldig till fildelning för kommersiellt bruk är en sak. Det är dock inte värt priset att gå så långt som att inkräkta på var mans personliga integritet på nätet. Men å andra sidan lär tekniken ligga före lagstiftningen hela tiden.

För egen del så vill jag se det hela ur ett beteendevetenskapligt perspektiv. Inte lägga allt krut på att förhindra utan i stället följa med i människors beteenden och se de fördelar som finns där. Sitter just nu och lyssnar på TPB-rättegången och förundras över hur man till varje pris sätta fast de kunder man faktiskt har, istället för att bejaka intresset för varorna så vill man kväva det. Det läggs ner ungefär en miljard kronor på att jaga illegal fildelning enligt TPB-rättegången.

Nåväl, butiker som beter sig illa besöker man inte igen. Det ska bli intressant att se hur snabbt det kommer en annan typ av underhållningsindustri som kommer att satsa på de nya distributionsvägarna och se fördelarna med det. Det är omöjligt att tävla med fildelningen sägs det på TBP-rättegången, men gör inte det då utan häng på istället. Jobba ihop.Hela den gamla branschen kommer att förändras och det pågår redan, synd att man inte lyfter blicken och ser det. Streaming kanske?

Det intressanta med frågan om att skydda vår personliga integritet är också hur den går rakt igenom skiljelinjerna mellan de politiska partierna. Torgny Nilsson skriver i HD "Samhället är till för oss, inte vi för samhället. Politiker ska skydda oss från att bli överkörda av stora företag, inte ge stora företag rätten att köra över oss." Henrik Alexandersson skriver - I dag antar riksdagen IPRED1. Precis så känns det. Erik Starck funderar över om vi verkligen ska acceptera det som Henrik skriver. Anna funderar över det öppna samhället.

I Riksdagen pågår debatt om Ipredlagen som förmodligen kommer att klubbas igenom. Det är lite omsakande att höra hur tongångarna går. Upphovsrätten finns för att skydda det kreativa skapandet menar justiteministern. Det kan dessvärre bli precis tvärtom också. Att man via lagstiftningen punkterar skapandet så som vi känener till det. Andra vägar öppnas. Man kan följa utvecklingen bland annat på Lawrence Lessigs blogg. Man kan också följa en bilds väg genom olika kreativa händer - det är ett exempel på utveckling som inte har någon ände.

Justitieministern menar att vi inte ska vara oroliga för Ipred, jag tror att hon uppriktigt menar det:

"Enligt regeringen är lagen rättssäker – en domstol ska alltid besluta om uppgifterna ska lämnas ut och det måste finns bevis för att just den aktuella ip-adress kan misstänkas ha fildelat. Domstolen ska också göra en proportionalitetsbedömning, betonar justitieministern.

– Det innebär att uppgifterna i första hand kommer att lämnas ut när det handlar om att tillgängliggöra materialet på internet, inte när man laddar ner enstaka verk, alltså kopiering, säger Ask och fortsätter senare.

– Det handlar inte om en 14-åring som vill lyssna på sin favorit från Idol, utan om de som tillgängliggör materialet. Det vet alla som läst propositionen. (SvD)

På det sättet som Beatrice Ask ser på lagen så kan det säkert verka bra och jag tycker inte alls att hon är "dum", det handlar om olika utgångsvinklar. Den tycker jag dock är dum. När man lyssnar till vad ifpi och hur de anser att lagen ska tolkas så är det en väldigt annorlunda syn. Två ABBA-låtar är också nedladdning säger Lars Gustafsson från ifpi. Det känns betydligt mer oroande, i synnerhet som tredjeman blir inblandad.

PS. Nu talas det om i TPB-rättegången hur många som inte går på bio. Tänk om vi inte vill gå på bio? Hur vore det att erbjuda de produkter marknaden vill ha? Man kan verkligen undra varför det inte tillhandahålls de möjligheter som finns. DS.



Rapporter att läsa:
Ungdomar och integritet - 2008
Dataintegritetsåret 2008
Emma har tips om mer intressant läsning.

(intressant)

Nätkoll, IDG, Karl Sigfrid, Ny Teknik, (Aftonbladet)

9 kommentarer:

Anonym sa...

Ja du.

Tänk om man hade kunnat förbjuda internet att visa websidor. Då hade jag som tryckare haft mycket mer jobb och sluppit fundera på om morgondagen behöver mig eller inte.

Då hade man kunnat bilda en intresseorganisation som jagar rätt på alla dessa bloggare och internettidningar och kräva dom på pengar. Om man ser på t.ex. dn.se så har dom 1,1 milj unika besökare per vecka. Bara det hade ju genererat 2,5 miljoner i intäkter till tryckare för utebliven förtjänst. För lite mindre sidor så blir det högre kostnad. Låt oss säga att mary ska betala 1 kr per läst inlägg. Det hade varit bra för vår bransch. För om skivbranschen kan, så borde väl alla andra också få göra detta också.

Det här inlägget är halvt allvarligt och halvt ironi, för utvecklingen går inte att stoppa hur man än gör. Det är ju ingen som hade föreslagit detta och fortfarande varit vid sina sinnes fulla bruk.
/Daniel A

ConZor sa...

Det är bara att acceptera att Sverige blir den andra diktaturen i Europa. För vad fan är ett ledarska som inte lyssnar på folkets vilja? DIKTATORER!!!! Ge svenska folket vad dom vill ha en DEMOKRATI!

Globetrotter sa...

Förlåt, men Ask är faktiskt DUM. Dum när hon väljer synsättet hon har. Dum när hon så uppenbarligen inte lyssnar på folk som vet bättre, utan företagsintressen.
Då är man dum.

Eller så är det något annat, men det kan jag bara inte spekulera i. Det är för skrämmande.

Skymt sa...

Nya underhållningsindustrier...
Du menar lite som Jamendo.com, Last.fm, youtube och alla dess kloner..? Nästa generations underhållning är ju redan här, och den behöver inte parasitera på en döende industri för att blomstra. :) Den behöver bara oss.

Själv drömmer jag om när hela den kulturen och dess organisatoriska idéer börjar smitta av sig på verkliga världen. Typ.. internationella wikis som planerar och genomför världsomspännande projekt som banor leviterande tåg, 100 GBit internet överallt, eller vetenskap inriktad på nya energikällor eller vad som helst, och alla bidrar efter förmåga och resurser.. lite som the pirate bay drivs nu. :)

Fast det är väl bara drömmar...

Cat in a Box sa...

Tyvärr ÄR Ask inte dum utan bara farligt naiv. Det är nästan lika illa. Att införa en sådan "hemsk" lag som IPRED och sen säga att man kommer analysera hur den används efteråt är kinky. Vilken säkerhet kommer finnas för de första offren när skivbolagen i sin hybris stämt "skiten" ur folket? Vi har ju tiotusentals exempel på vilka omöjliga krav (600,000 dollar för 24 filer) som bolagen använt sig av och att gå till rättegång där den som förlorar får betala HELA rättegångskostnaden är ju det största hindret för att bevisa sin oskuld.. vilket är fallet. det är den anklagade som ska bevisa sin OSKULD. Inte bevisas skyldig.

Mary sa...

Beatrice Ask är absolut inte dum. Men id et hrä fallet känns det som om "någon" och det behöver inte vara hon, har lyssnat alls. Jag bröjar irritera mig på attityden. Men å andra sdian så hard et runnit en del oförskämdheter från alla håll och då kanske man slutar lyssna.

Hur som helst så är jag synnerligen irriterad över det här. Det kommer inte att drabba mig personligen. Men jag gillar inte principen att företag ska få göra egna "polisutredningar".

ConZor sa...

The End Of America är en dokumentär om dom olika steg som finns till ett stängt samhälle så som diktaturer. I den dokumentär så känner man rysningar över att det finns delar som passar in på Sverige i dagsläget och det är mycket skrämmande MYCKET skrämmande.


Här är en länk som berättar lite mer om filmen http://www.imdb.com/title/tt1294790/ (OBS Engelsk sida)

Globetrotter sa...

Allvarligt talat! När man hörde henne på TV igår så undrar jag om huruvida hon överhuvudtaget har insikt om vad hon har gjort.

Hon förutsätter att "skivbolagen kommer att skicka ett trevligt brev och anvisa en laglig kanal".

Visst. Det har ju skivbolagen gjort hittills.

Varför ställs inga krav på dem?

Det här kommer att kosta samhället oerhört mycket onödiga pengar.

Anonym sa...

Ask är inte dum kan även jag säga som tycker att m är bland dom fånigaste partierna.
Ett problem vi har i Sverige är att vi har tjänstemannastyre. Det leder till att våra ministrar är en sorts marionetter för dom tjänstemän som jobbar på departementen. Mycket kan nog vara ministrars egna idéer, men det är ändå tjänstemännen som ser till vad som ska stå i texterna och sedan också delvis säger åt ministrarna vad dom ska säga. Ministrarna kan inte kunna allt inom sina områden. Det är en omöjlighet. Det är som att kräva att Torstensson ska kunna varje tågstation och varje bilmodell.

Frågan är dock om Ask har delegerat ut för mycket jobb till olämpliga personer som ser Sverige som en sorts experimentverkstad.
Hade några andra tjänstemän fått papperna så hade förslaget sett helt annorlunda ut gissar jag på.
/Daniel A