söndagen den 28:e februari 2010

Mot politiker är allt tillåtet...

L Ö R D A G S T A N K A R

på söndagen...


Tankarna på de m-politiker som hudflängdes i media förra veckan har hängt kvar och snarare uppgraderats i och med en del andra händelser. Thomas Hartman skriver i boken Vem bryr sig sin historia om Anna Sjödins utsatthet när hon var inblandad i fylleskandalen på Crazy Horse. Han var där. Tidningarna var inte nådiga i sin kritik mot henne, all skuld lades där. Hur hon betett sig, vad hon sagt och bilderna på henne där hon såg ut som en flåbuse. Det hela slutade med att hon fick lämna sin post som SSU-ordförande. Thomas H följer upp med en artikel på millan och menar där att det enda man har att göra är att göra en pudel och säga att man har gjort fel. Oavsett vad som hänt. Han väcker också frågan vad som händer om någon för drev utsatt person tar sitt liv? Det är en viktig fråga när dreven kommer igång. Då tappar allt sans och balans.

Jag måste dessvärre medge att jag hängde på lite här och skrattade med och tyckte att det var lite kul. Jag skäms för det idag, extremt korkat och obetänksamt av mig. Hur kunde jag som normalt är en empatisk och eftertänksam person gå på det där. Man kan också se det som ett tecken på hur lätt det är att följa med flockbeteendet. Förlåt Anna. Ditt pris var absolut för högt.

När Lars Danielsson blev utsatt för tsunamidrevet och den enda frågan handlade om han var på plats eller ej det där olyckliga dygnet och hur spekulationerna spreds kring hans privatliv och vem han talat med tyckte jag att det blev för mycket. Att detta sedan fortsatte år ut och år in var ofattbart. Att Danielsson hängde kvar på Utrikesdepartementet och det pötsligt blev Bildts problem att han inte fick nytt jobb var också konstigt. Var tog rörelsens stöd vägen då han behövde det? Varför har inte media grottat i detta? Vi hade en person som var högst ansvarig och honom varken såg eller hörde vi något av under början av tsunamikatastrofen i Thailand. Dåvarande statsminister Persson. Varför?

Mona Sahlin har också blivit ansatt dock av andra skäl, men där har det ändå också funnits en del humor involverat trots allt. Det tycker säkert inte hon. Att hon är kvar i politiken efter all kritik är ganska modigt, sen kan man tycka vad man vill om hennes politik. (Hennes omskrivna ursnygga handväska är jag dock rejält avundsjuk på)

Men den utsatthet för media det varit fråga om i dessa fall ställer dock frågan om det är värt att vara politiskt involverad överhuvudtaget. Är det verkligen värt det?

Det finns moderata företrädare som blivit bortjagade från sina positioner också. Ministrar som hoppade av i alldeles i början av sin karriär hudflängdes i media.  Nu senast de som anslagits med fuskstämpel på grund av olika värvningskampanjer i saband med provvalet till landstings- och riksdagslistor. Ingen vet egentligen om det handlar om fusk, men så blev det uttryckt och så föll domen och därmed också vissa personer. Det fanns inget annat att göra.

Expressen rotar dessutom fram något om en politisk tjänsteman för att misskreditera. Åker ut och fotograferar huset han bor i skriver i rubrik att han lånat ur kassan - vilket är en slags omskrivning som kan betyda att man snott ur kassan. När det egentligen handlar om ett lån från arbetsgivaren som inte på något sätt är ovanligt. Efter den skandalen nämns det knappt med ord att det varit fel, möjligen någon liten rad. Det är inte rätt att ge sig på människor hur som helst och kalla det samhällsintresse. Man bör be om ursäkt.
När kommunpolitiker går åt varandra finns det heller inga gränser för hur lokalpressen gottar sig. Man ger ingen chans till rättelse eller tar reda på fakta utan kör på - utan reflektion. Utan att ge någon en chans att försöka förklara sig. Fördomarna biter sig fast. Det som står i tidningen är sant, blir sant. Det är obehagligt. Det handlar för det mesta om person inte om sak. Det handlar om att gotta sig i det allra smaskigaste detaljer som inte behöver ha ett dugg med sanningen att göra. Det leder i sin tur till att allt möjligt annat tas in och görs rubriker av. Tills bytet ligger ner.

Man kan fundera över hur det går till egentligen. Ena dagen är man en vanlig samhällsintresserad engagerad person som alla i omgivningen vill ska engagera sig politiskt. Man blir vald och framburen, kanske får stå i solen någon dag  eller två. Sen kan det bryta ut på en småsak och så blir man plötsligt allas villebråd och sak fällas. Man blir jagad tills sista blodsdroppen runnit ur. Det är inte klokt.

Hur kan man gå från att vara en vanlig människa med fel och brister och omständigheter i livet till att kravet ställs på att man ska vara och har varit en person som aldrig gjort något fel alls. Finns det ens såna människor? Är inte politiker människor? Tänk om någon tar livet av sig på grund av att de blivit jagade utan någon slags eftertanke från dem som jagar som Hartman säger. Jagad till slutet.  Är det värt att vara/bli politiker? Den frågan bör diskuteras.

Vad gör vi med människan som blir politiker?
Vad gör politiken med människan?

(PS. jag står inte i någon slags avgrund själv nu bara så att ni vet, men tycker att det här är en viktig fråga att diskutera, jag har sett och ser människor fara illa. Det är inte bra.  DS)

Andra helgkrönikor i vår blandade kompott av rött och blått:
Lördagsbetraktelse om guld, rosornas krig och knuffar - Kent Persson

HELGKRÖNIKA: NÄR KATASTROFEN BERÖR ÄNNU LITE MER - Fredrik Antonsson

Lördagen den 27 februari, om fegheten - Johan W
Söndagskrönika om demokrati, en kopp kaffe och ett badhus  Peter L Andersson
Söndagskrönika om tur kärlek och politik - Peter H

Söndagskrönika 28/2 – I vems intresse agerar partierna? Röda Berget - blir därefter ;-)
Hartman


Mikael  och Michaela

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ◦◦
Share/Bookmark

Alla offentliganställdas löner betalas via skattemedel...

Nu när det är sånt tjafs om att skattemedel betalar för hushållsnära tjänster kan man fundera lite över var alla offentliganställda får sin löner ifrån? Just det - skattemedel. ◦◦
Share/Bookmark

Den som har jobb får också del av välfärdssystemet...

Många fd. svartjobbare kan idag jobba vitt. De som anlitar dem har nämligen råd att betala numera. Tidigare var det bara de som var riktigt välbeställda som hade råd. Idag har i princip vilken barnfamilj som helst möjlighet att ta hjälp för att klara livspusslet. Att få hjälp med städning och liknande är guld värt, det vet varenda småbarnsförälder som ständigt kämpar för att få tiden att gå ihop. Det handlar om att hämta och lämna barn på dagis och aktiviteter, köpa mat, laga mat och inte minst hinna med jobbet förstås. Som kvinna får man ligga i för att bli jämställd med mannen på arbetsmarknaden. Som familj får man jobba hårt för att hinna med. Här är det guld värt att få hjälp med delar av vardagsslitet till en rimlig och möjlig penning dessutom. Förstår inte varför detta är så upprörande. Jämställdhetssatsningen gäller inte bara föräldraledighet utan livet i sin helhet. Jämställdhetsminister Nyamko skriver på millan att (S) är skyldig städerskorna besked om de får behålla sina jobb eller ej.

Att jobba vitt är en fördel för alla. Inte minst när den som arbetar hamnar i situationer - som att man blir sjuk till exempel. Den dag man står där och råkat ut för en olycka så finns tillgång till välfärdssystemen, det gör det inte för den som jobbar svart. Inte heller för den som anlitar svart arbetskraft. Sjukpenningsgrundande inkomst är inte att förakta.

Att det tillkommit arbetstillfällen tack vare de nya avdragen går inte att ifrågasätta. Även om socialdemokraterna et al gör allt för att puinktera möjligheten nu, med alla möjliga olika argument från att kalla det pigavdrag för rika till att själva vilja ha avdragen kvar men i likhet med vanlig politisk klåfingrighet begränsa till vissa grupper.

Just att kalla det pigavdrag visar hur man själv ser ner på den typen av jobb, att jobba hemma hos andra är fult i synnerhet om det handlar om typ städning. Var och en ska ta hand om sin egen skit. Det där är lite obehagligt på nåt sätt. De flesta av oss som är vuxna har väl någon gång under arbetslivet haft olika typer av jobb. Själv satt jag på en damfrisering när jag var 14 och slätade ut små papperslappar på 5x5 cm för att användas till nästa permanent, samt sopade upp hår från golvet. En jul sålde jag nylonnattlinnen i kulörta färger med svart spetskrage för 9:90 på Tempo vid Hötorget. Rykande åtgång på julaftonskvällen. Hur kul på en skala? Men det var ett jobb. Man ska sätta allt i perspektiv och inte vara så snobbig som jag faktiskt kan tycka att många inom (S)-kretsen kan vara. Allt har sin tid. Fredrik Antonsson påpekar att bara för att städning är något som oftast utförs av kvinnor så ska det inte nedvärderas.

Ett annat typiskt s-argument är att staten betalar för att rika ska få det städat. Det är just det där att sätta upp de rika mot de andra som luktar unket. När är man rik? Ja, ganska långt ner på inkomstskalan om man ska räkna med Sahlins teknik. Ty om höga skatter bara ska tas ut av de rika så blir det inte så mycket till statskassan tyvärr. De är inte så många nämligen. Och en tia från 2 miljoner blir mer i skattekistan än en hundring från några tusental. Detta har Bosse Ringholm uttryckt ett antal gånger. Så man ska inte låta lura sig av argumentet att det bara är de rika som fått fördelar. Ty även en sjuksköterska har fått hjälp av jobbskatteavdrag och skattesänkningar som alliansregeringen genomfört. En månadslön extra om året ungefär. Vill hon bli av med den pengen, knappast.

Dessutom har vi inte råd att säga nej till något jobb oavsett. Det har varit ett himla liv de senaste dagarna kring att statliga myndigheter ska ta emot praktikanter. Undrar varför? Nog kan det vara lite bökigt med praktikanter men med tanke på hur många tjänstemän klagar på arbetsbördan så borde det vara tacksamt med lite extrahjälp. Var är det mer naturligt att staten lägger sig i ordningen än på sina egna myndigheter? Det finns en trögrörlighet både här och där som vi behöver komma åt.

Centerns Magnus Andersson är inne på ett RIT-avdrag också. Det vill säga att man i hemmen också till ett rimligt pris skulle kunna få hjälp med sina IT-problem. Många unga människor skulle kunna starta eget då. Oppositionen har tappat greppet här skriver Ankersjö och vågar väl inte riktigt säga nej men heller inte odelat ja till dessa möjligheter till jobb som det ger.

Mona Sahlin vägrar att diskutera frågan med Maud Olofsson i Agenda ikväll och skickar en riksdagsman i stället. Tycker att det är lite konstigt. Båda är partiledare. Hon är feg säger Maud Olofsson till Expressen. Kanske - det brukar hetta till när dessa båda möts. Nu får Maud Olofsson träffa unge hetsporren Astudillo i Agenda stället.

Att Fredrik Reinfeldt skickar ministrar för att tala med Mona Sahlin är inte så konstigt, han är statsminister! Ett snäpp över att vara en wannabe-dito som Mona Sahlin faktiskt är idag. Först efter valet vet vi mer exakt hur det kommer att förhålla sig. Mona Sahlin brukar säga till Fredrik Reinfeldt att det är han som regerar nu när kniviga frågor kommer upp som hon inte vill svara på. Just det brukar jag tänka. Det är han som är statsminister och du som är i opposition. Fram med alternativen i stället för att tramsa nu. RUT-avdraget är ett problem för oppositionen den saken är tydlig.


SvD

Följ Aftonbladets Johanna Melén som i bloggform följer i Fredrik Reinfeldts spår under valrörelsen. Riktigt underhållande.

S-Bloggar mot alliansen: Johan W Peter L Andersson  Annarkia Krassman Esbati Mobergs Alliansfritt Sverige

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ◦◦
Share/Bookmark

lördagen den 27:e februari 2010

Det känns fjuttigt att blogga om saker som är ganska små idag

Jämfört med naturkatastrofer alltså. Jordbävning och tsunamis. Läskigt. Och alla drabbade människor, vad kan man göra? ◦◦
Share/Bookmark

Att äntligen kunna få tag på en hantverkare som jobbar vitt...

Huset behövde målas. Gick in i färgaffären och undrar om de känner till några målare som kan fixa huset åt oss. Jodå - fram kommer en massa visitkort. Vad kostar det att måla ett hus frågar jag. Ja det beror på säger färghandlarn. Menar du hur stort huset är säger jag? Nja, sa han det handlar om du vill vill betala svart eller vitt.

Jag köpte färg. Åkte hem till maken och diskuterade saken. Han åkte till Jula och köpte en kompressor och en byggställning och en sjujäkla massa pressenningar för att skydda sånt som inte skulle målas. Här skulle fixas, det blev ett projekt utan jämförelse. Garagedörren bäddades in i ett tält för att färgen inte skulle spridas vitt omkring. Det såg inte klokt ut. Men blev bra. Byggställningen flyttades runt huset och färgen sprayades på med ett gott resultat. Förvisso gick semestern åt men ändå. Nu håller det tio år till kanske.


Vad ska vi med byggställningen till då kan man undra. Hyra/låna ut till släkten kanske? Sälja på Blocket? Vi får se. Kompressorn är utmärkt till alla cykellackningsprojekt som är på gång och kanske till rosten på bilen också. Ett särskilt stort partytält har inhandlats just för detta ändamål. Hemmafixare är förnamnet och helt trist är det inte.


 



Inte diskutera svar eller vitt...
Det var mycket jobb men vi behövde inte diskutera svart eller vit betalning med en målare. Det var svårt att få tag på hantverkare som ville jobba vitt förut - om man ville ha det så blev det ohemult dyrt. Regeringens avdragsmöjlighet för hushållsnära tjänster har fått ordning på här sörjan så att man kan få jobb gjort av yrkesmän numera. Det känns bra och hederligt. Tryggt också att hantverkarna själva nu kan få tillgång till både pensionspoäng och självklar SGI. En snickare i grannskapet sa en gång att han måste fakturera lite också så att inte skattemyndigheterna undrar. Bara att man kommer bort från den attityden är en bra sak.

Pigdebatten är lika korkad som stupstocksdebatten. Det handlar om överdriven användning av begrepp som väl egentligen bara handlar om att fylla med egna fördomar kring vad som är bra jobb eller ej eller vad man har för syn på människans egna möjligheter. Vi har inga pigor i den gamla bemärkelsen längre. Vi har heller ingen stupstock. Men det är typiska begrepp som används för att skrämma massorna till fållorna. Saken är den att det skapats tusentals nya jobb och att det öppnat upp för att kvinnor i män i hushållen inte ska jobba ihjäl sig genom att ha jobb både hemma och på jobbet.

Zac skriver:

"Det är en bra arbetsmarknadsinsats! Det är svårt att komma ifrån 7 600 heltidsjobb (med stor andel kvinnor) - och det har kostat tillsammans med ROT-avdraget, som också genererat en massa jobb utöver dessa, ungefär 3,5 miljarder per år. Sätt detta i perspektiv till att lägga ut 5-10 miljarder för att rädda SAAB och kanske 3-3.500 jobb som vänstern ville. Jag tycker nog inte att de röd-gröna har någon som helst trovärdighet i arbetspolitiken längre."

Rättvisa villkor
Att jobba hemma hos någon anses i vissa kretsar vara sämre än att jobba på ett kontor eller i en industrifastighet. Varför det? Om villkoren är desamma? När jobbet ger pensionspengar och möjlighet till välfärdsaspekter som följer med att jobba i vit sektor så begriper jag inte varför i all sin dar det skulle vara fel. Varför är det fel att skapa en vit marknad av en svart?

Oppositionen har det jobbigt med det här. Socialdemokraterna vill kanske lite nu i alla fall och sin vana trogen vill de begränsa möjligheterna och valfriheten genom att tala om VEM och VILKA som ska få ta del av avdragen. Att själv få välja utan att statens pekpinnar finns där är viktigt för många av oss. Rent av går den stora skiljelinjen där mellan de politiska värderingarna. Det är själviskt att välja själv menar man på ena sidan och vill gärna uttrycka det som något fult och mindre bra. En del av oss andra er det som en självklarhet att vi ska få välja själva och att det ska gälla alla. Det handlar i hög grad om perspektiven. Ohly säger liksom bara nej till allting. MP tycker att kanske att det inte är så dumt i alla fall men säger samtidigt att avdragen ska bort - men inte nu. Är det för att lura väljarna? Makten först? Vad ska man tro egentligen? Vad gäller? Som Kent säger - igår, idag imorgon?  De har lite att göra för att komma överens i sin allians på röda sidan, den saken är klar. Dessutom tycker de olika inom sina partier.

Själv är jag glad över lappen i lådan från trädgårdsmästaren med F-skattsedel som erbjuder sig att hyfsa till äppelträden och hjälpa mig med det tyngsta i trädgården som jag mitt i snödrivorna börjat drömma om igen. Snart är den tiden här. Våren. Ljuset och värmen. Och så pulsen i valrörelsen inte att förakta förstås. Vi får dock hoppas att det inte blir skadeglädjen som ska driva valet i år. Ska i alla fall själv försöka hålla mig borta från det. Men försvara sig måste man förstås få göra.

Andra bloggar: Seved Monke - Daniel Snällman


DN

Skyttes betraktelse kring de rödgrönas diskussion om hushållsnära tjänsterna är läsvärd.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ◦◦
Share/Bookmark

tisdagen den 23:e februari 2010

Hushållsnära tjänster splittrar oppositionen...

Hushållsnära tjänster splittrar oppositionen. Miljöpartiet är för inom (s) är man så kluven att man inför öppen ridå klappar på varandra. Intressant.  Robert Noord i Haninge är för och hänvisar till sin partikompis Mikael Damberg som är för det hela. Agendan har gått sönder skriver Ankersjö.

Moderaten Tomas Tobé ställer en öppen fråga till Thomas Eneroth vi får se om han får svar. Minister Olofsson meddelar att Centerpartiet kommer att slåss för hushållsavdraget i valet. Bra Maud. Själv gilalr jag att det plötsligt finns tillgång till vita tjänster. Det var praktiskt taget omöjligt att få tag på en hantverkare tidigare om man inte var beredd att betala svart.

Andra som bloggar om detta är Mark Klamberg. Seved Monke Kent Persson Tokmoderaten ◦◦
Share/Bookmark

måndagen den 22:e februari 2010

Längtan efter lapparna i brevlådan...

Bor man i hus behöver man ibland hjälp av yrkesmän. Tidigare gick det inte att få tag på hantverkare. De kom, de såg, de gick och kom eventuellt tillbaka fjorton dagar senare. En del tog inte jobben om de inte var tillräckligt stora. Det måste vara minst 6-siffrigt sa en kille. Va? Sa vi. Hälften vitt och hälften svart, eller bara svart sa andra. Vi anlitade aldrig någon utan kämpade på själva här. Det tar tid och man kan inte allting. Man kan andra saker. Ungefär samma syn som Eva Westerberg har.

Idag ligger det lappar mest varje dag i brevlådan från företag som erbjuder sina tjänster. Det är tack vare de nya avdragsmöjligheterna. Det är hur bra som helst. För alla. Dels så blir det rimligt att använda tjänsterna och dels är det bra för företagen som kan arbeta vitt och får del av trygghetssystemet. Det har betydelse för dem.

Almega har gjort en undersökning på uppdrag av Skatteverket berättar Rapport. Den visar att sysselsättningen och arbetstillfällena inom den här branschen ökar och det är många som jobbade svart förut som nu har möjlighet till vita jobb. S och V vill avskaffa skatteavdraget vilket då skulle innebära att fler bslir av med sina jobb. Det finns en ideologisk grund i detta som menar att det inte är fint att jobba med hushållsnära tjänster eller ska vi säga jobba i andras hem. Av någon anledning så är det väldigt fel. Om en person kan frigöras till att göra det den är bra på tack vare att man får avlastning med vissa hemuppgifter så är det väl enn alldeleles utmärkt tanke för samhället i stort.

Däremot att utföra samma uppgifter på arbetsplatser är OK. Det är svårt att förstå skillnaden där tycker jag, jobb som jobb och arbetsplats som arbetsplats. Miljöpartiet har sett fördelarna och vill nu inte avskaffa  avdragen för hushållsnära tjänster. Det är bra det menar FP:s riksdagsman Carl B Hamilton och förklarar i en bloggpost varför. Thomas Böhlmark tror på utvidgning till IT-tjänster också vilket också centern vill göra enligt Magnus Andersson. Utredarna anser att man ska begränsa kundunderlaget.

Kent tar upp splittringen inom de rödgröna partierna och kan inte förstå hur man vill stoppa en succé. Mark Klamberg anser att vi borde få svaret innan valet på frågan om S och V verkligen medvetet vill ta bort alla dessa nya arbetstillfällen som skapas. Det blir svårt för dem att tala om pigjobb i fortsättningen och det är lite oförskämt att indirekt håna dem som utför dem tycker Christian Gustavsson. Håller verkligen med här. För vissa kan ju detta vara ett instegsjobb till arbetsmarknaden i övrigt. Anda kanske stannar kvar och trivs och kan nu arbeta under ordnade förhållanden i stället för svartjobb. Kan det vara annat än väldigt bra?

Just nu längtar jag efter att lapparna om trädgårdsarbete ska ramla in i brevlådan. Ty drömmen om en fantastisk trädgård gömmer sig under snön och jag orkar inte med de riktigt tunga grejorna i det arbetet och behöver hjälp med både kraft och kunskap. Maken arbetar med annat och drar in rejält med skattepengar så han hiner inte med trädgårdsarbetet. Så bra att vi kan ta hjälp då. Från någon som kan.

(intressant)




Andra som bloggar: Rasmus talar om fördelarna med vita jobb.  Linnea som påpekar att det är alla typer av människor som tar del av möjligheten att få hjälp hushållsnära tjänster. Tokmoderaten


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ◦◦
Share/Bookmark

SL - ut och kör med kaffevagnen till era frysande resenärer

Konsulter debiterar per timme kan de inte komma till jobbet får de inget betalt. Uppdragsgivaren får inte kontrakterat jobb utfört. Stanna hemma idag säger SL och erbjuder möjligen reseersättning. Kan arbetsgivaren ställa krav för produktionsbortfall?

Idag stämmer verkligen talesättet om kollektivtrafiken in.

Från platser du inte är på, på tider du inte ska åka, till platser du inte ska till...

Det är inte utan att man funderar. Hur kan det här komma sig? Jag menar 20 minusgrader är förvisso kallt men det är inte någon konstig vintertemperatur egentligen, men mycket snö är förstås problematiskt, det går att förstå. Tågen fungerar inte, bussarna kommer inte och verkar stanna på allehanda ställen, tunnelbanan går bara delvis. Det är inte klokt det här.

Krisinformationen på internet från SL och SJ fungerar så där. Allt verkar vara kaos. Varför det?

SL ni kan åka runt med kaffevagnar till de som står och fryser på stationerna för att pigga upp resenärerna lite. Kanske också anställa lite mer folk som kan skotta undan lite snö.



(SvD) (DN) (Aftonbladet) ◦◦
Share/Bookmark

söndagen den 21:e februari 2010

Har bloggare svårare att få jobb

En intressant fråga som ställs på Andreas Krohns blogg är om det blir svårare att få jobb om man bloggar. Jag tror att det kan vara så faktiskt. Det beror väl iofs på vad man bloggar om. Men som opinionsbildare så kan det nog bli mer knepigt än om man skriver om sina hundar och katter och sommarstället.

Krohn visar på en undersökning om rekrytering som gjorts och jag tycker att det är lite skrämmande att vi inte kommit längre än så här. Det är få som bryr sig om bloggandet överhuvudtaget. Medan andra är negativa. Man ska komma ihåg att rekryterare jobbar på uppdrag och vill inte ta med någon som kan bli besvärlig senare, ty det kostar dem ryktet och framtida uppdrag om det blir fel. Det okända skrämmer.

Kanske att de i vissa fall har svårt att förstå riktigt vad det innebär att blogga och bara ser det ytliga, det som skrivs. Men det finns så myckt andra egenskaper som följer med här. Att kunna föra dialog och interagera och samordna med andra är en mycket viktig kunskap för de flesta jobb idag. Det ingår också i bloggarrollen. Att man kan hantera internet på ett effektivt sätt, att man kan interagera med media, att man kan vrida opinioner, söka och få fatt på information, ha koll på omvärlden med mera. Som gammal journalist och kommunikatör så ser jag hur spännande detta är och hur hela mediabilden förändras. Inte minst på det beteendeveteskapliga planet som är mitt eget speciella intresseområde.

Jag hade personligen väldiga dubier när jag började blogga som moderat. Hade på känn att det skulle kunna ha betydelse för min framtida yrkeskarriär och då inte bara positivt. Kanske är det så också? MMK är en populär blogg, men inte har den givit mig några jobberbjudanden direkt. Trots att jag många gånger visat på intresse och sökt olika jobb. Då finns ändå både gedigen utbildning och erfarenhet.. Jag får fortsätta mitt frilansande liv verkar det som... För det som är sagt är sagt. Det är möjligt att det finns en speciell rädsla för den som inte är helt strömlinjeformad. Eller kanske för att någon kan något annat än det man själv kan och reflekterar till. Tråkigt, men jag tror att det komemr att förändras framöver. Bloggarkunskaper behövs.


(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ◦◦
Share/Bookmark

Hur vore det att förbjuda fysisk distribution...

Sorry - jag blandar ihop ifpi och antipiratbyrån här nedan. I mitt sinne är de dock samma skrot och korn. De vill stoppa teknisk utveckling. Det handlar om att anpassa sig är min synpunkt.

Läste just att ifpijuristen  antipiratbyråjuristen Henrik Pontén nu tycker att det ska till nya lagar för att stoppa fildelning. Jo man tackar. Redan när Ipredlagen genomfördes så var vi många som tyckte att den var både sanslös och meningslös. Om man ensidigt ser på fildelning som stöld av annans egendom kan man kanske tycka att det är riktigt. Men om man lyfter blicken lite och funderar över vad fildelning innebär och hur den tekniska utvecklingen gått framåt och hur kunderna vill ha det så finns det onekligen ett och annat att tänka på.

Nu vill Ifpi att lagen moderniseras! Det säger väl nåt om den snabba tekniska utvecklingen när än lag som knappt fått bläcket att torka måste förädras? Det handlar inte om aristernas upphovsrätt utan om att krama så mycket pengar man bara kan ur konsumenterna för en vara som de inte vill ha genom att stoppa den tekniska utvecklingen. Anpassa er i stället.

Hur vore det om miljötänkandet slog in här och politiker förbjöd fysisk distribution av plastskivor? Hur miljövänlig är tillverkningen av plasten, hur ser återvinningen ut? Här hänger vi ett par skivor i körsbärsträdet för att skrämma bort rådjuren. Det fungerar inte så bra tyvärr.

Politiker bör byta fot i den här frågan och lägga problemet där det hör hemma. Hos underhållningsindustrin.

Antipiratbyrån har öppnat en blogg, den ska läsas med olika glasögon. Jag har vid två tillfällen i den bloggen ställt frågan varför kallar de den moderate riksdagsmannen Karl Sigfrid för socialist. Jag har ännu inte fått svar trots att frågan är relevant och att jag öppet står för vem jag är, vilket är förutsättningen för att få svar. Det är inte seriöst. Men bloggen infallsvinkel har öppnat upp för alla att kommentera Antipiratbyråns blogginlägg utan censur. Något att hata för den som vill ha tolkningsföreträdet förstås. Men en självklarhet för oss som vill ha en öppen dialog.

Andra som bloggar Antipiratbyrån vill modernisera  Satmaran I stället för att jaga fildelare

Leo förundras - vem gör inte det?

P3  SvD

(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ◦◦
Share/Bookmark

lördagen den 20:e februari 2010

Kan sociala medier ta kål på tabloidernas drev...

L Ö R D A G S T A N K A R

på söndagen... (nåväl idag blir det nog på lördagen)

Det är då och då som jag undrar över varför man överhuvudtaget ska engagera sig politiskt. En av frågorna jag ställer mig är om det är värt det, på det personliga planet. Jag vurmar för personlig integritet och min rätt att få vara privat när jag själv vill det. Därav mitt starka engagemang för att brevhemligheten ska behållas, och det är därför jag inte gillar FRA-lagen. Men med tanke på hur denna vecka sett ut för moderaterna i media så kanske det är så att man som politiker ska vara mer rädd för kvällspressen och DN som av någon anledning nått helt annorlunda höjder vad gäller skandaljournalistik på senare tid. Dessutom är det en medveten strategi från deras sida, att bli mer skvalleraktig. Hujedamig så synd.

Några moderater har varit mer kreativa medlemsvärvare än andra och stretchat på reglerna eller är det på moralen eller på sina medkombattanters syn på moral. Man vet inte vad som är vad. Det har blivit kallat fusk och det är ju en förfärlig anklagelse och mycket omoraliskt och indignerande på alla sätt. Så är det bara, vi dras med i skocken vi som inte gillar detta. För vissa är det en liten fjäder som blev höna för andra är det mycket allvarligt. Det är olika. Men de facto så har ingen begått något brott. Vi borde hejdat oss där. Media har under veckan som gått gjort allt för att dreva in moderaterna och beskriva oss alla som både det ena och det andra i förringande syfte. Det är naturligtvis inte så. Men hur får man stopp på det hela. Det går inte.

Obetald P-bot jämställs med mord

Jag känner inte att jag vill sluta med politik för att en och annan moderat gör något utan för att media skriver upp varenda liten småsak som om det vore jordbävning och katastrof på gång. Man skriver om enskilda personers privatliv som om det vore helt självklart att det berör alla. Har man haft en betalningsanmärkning så noteras detta som bland det riktigt ruskiga. För att hårdra så kan en obetald telefonräkning sätta djupare klang i media än om man tagit livet av en annan person. En mördare blir förstådd och ursäktad på grund av en förfärlig barndom eller liknande. Det blir en egen historia. Men nåde den som inte betalar räkningarna i tid. Då blir det problem. Det kan gå så långt att du inte ens får hyra bil på macken även om du betalar kontant. Det finns ofta anledningar till varför man hamnar i olika situationer men för den som slarvar finns ingen pardon. Varför är det så? Indignationen över personliga felsteg som på något sätt kan föreställa dålig karaktär har inga som helst proportioner tycker jag.

Det är obehagligt, de flesta av oss är människor, vi hamnar i olika situationer som gör att livet kanske inte fungerar på ett praktiskt plan, vi kämpar och försöker fixa till det. Men det räcker inte. Har vi begått ett fel så hänger det i sen i medias värld. I synnerhet om man är politiskt aktiv, det är som om man går in i en annan värld så fort man blir förtroendevald.

De nya medierna förändrar medialogiken

Traditionella medier tappar i respekt, det drar ner trovärdigheten för dem att fortsätta på det här viset, människor tröttnar. Fortfarande är bland det värsta som kan hända att man hamnar på första sidan i tabloiden för något som kanske i sig är tämligen oskyldigt. Men med hjälp av krigsrubriker förstoras det och gärna med indignationen som ledstjärna.

Jag tror att detta kommer att ändras ganska snabbt, ty det finns en mokraft nu och det är bloggar och övriga sociala medier. Tidningarna kan inte längre stå oemotsagda och skriva vad som helst. I en tidning kan man erbjudas ett litet undangömt genmäle på tio rader i en notisrad för att få rättelse i en fråga. På en blogg kan man komplettera med sin egen berättelse om situationen. Man får stöd av andra och så sprids information med blixtens hastighet över internet. Trycktider är ointressanta, nätet har man tillgång till hela tiden och nyheterna flyger iväg i realtid och många kan hänga på. Direkt. Tidningarna fungerar som megafoner, men numera vill vi ha dialog och interaktivitet - vilket gör att ingenting betraktas som sant om det inte är så.  Detta tro jag kommer att förstärkas mycket inom en snar framtid.

Journalistens roll som den som värderar och levererar kvalitet börjar naggas i kanten, rejält. Det finns flera som kan ta över... och de jobbar i samverkan med varandra. Redan idag finns nyheterna på twitter och sociala medier före de finns i tidningarna, det är ofta så numera. Hade moderaterna använt sociala medier och bloggar i större utsräckning så hade kanske proportionerna på det som hänt sett annorlunda ut. Tidningarna hade tappat initiativet - krigslöpen hade fått mindre värde. Tänkvärt framöver, eller hur?

Peter Soilander skriver en fin krönika om att alla måste få en andra chans. Håller med om det.

Uppdatering: I kommentar menar någon att jag är för tilltufsad av det som hänt i moderaterna. Visst är jag berörd men jag det är med som ett exempel här. Kunde varit vilken eskalerande händelse som helst egentligen. Sociala medier kan föra ut berättelser som är längre än den avgränsning i antal tecken journalister har till sitt förfogande och dessutom är de interaktiva, man kan ställa frågor och få svar.

Uppdatering: Det jag menar med att moderaterna kunde använt de sociala medierna borde ha benämnts deltagit i de sociala medierna. Diskuterat, varit aktiva i bemötandet av undrande människor. Kanske att det hela tagit en annan vändning då. Brit Stakston skriver om detta i en läsvärd post idag.


Andra krönikörer denna helg är Johan W som talar om hämnden i sin intressanta serie om människan satt i sammanhang.. Peter LA med rätt att tycka skriver om käre Tokmoderatens senaste rankingsystem för bloggar. Tokmoderaten funderar över om allt var bättre förr. Judit Barda.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ◦◦
Share/Bookmark

fredagen den 19:e februari 2010

Varför frågar ingen Peter Sunde...

Hörde på radion i morse att polisutredningenkring var läckan om TPB-domen kom ifrån ska läggas ned.

Ingen har frågat Peter Sunde som var den som fick fatt på uppgiften och twittrade ut den. Varför inte det? Vore väl det enklaste. ◦◦
Share/Bookmark

Det handlar om allmänt hyfs...

Alla moderater har säkerligen varit på helspänn den senaste veckan. Det uppmärksammade "fusket" med provval och listplaceringar har varit minst sagt dramatiskt för många. Omgivningen har tagit chansen att smutskasta partiet trots att det trots allt handlar om enskilda medlemmar som sysslat med kreativ medlemsvärvning och röstraggning. Som jag skrev igår finns det anledning att definiera begreppet fusk - vad är det egentligen? Det är en viktig fråga att ställa när brösttonerna är höga. Vad skriker vi om?

Dagens presskonferens gav svaret. Något egentligt brott mot reglerna har inte begåtts däremot har några varit mer kreativa än andra och på ett sätt som inte var tänkt från början. Detta skapar i sin tur obalans på flera sätt, dels internt då man är ojuste mot andra som jobbar och stretar på. Dels så skapar det en förtroendekris för partiet. Därför stiger dessa personer av sina uppdrag nu och tar konsekvenserna av desitt handlande. Sten Nordin gav en utmärkt och tydlig presskonferens vilken finns återgiven i olika media. Det finns mer att ta itu med. Det är bra att vi går till botten med detta nu. Värdegrunden i moderaterna behöver förtydligas. I den ingår inte manipulation utan snarare att vi gemnsamt ska arbeta mot det mål som förenar oss. Nämligen moderat politik.

Förtroende
Förtroendet för moderaterna som parti har inte ens naggats i kanten för mig, däremot så finns det enskilda personer som är mer än trista i sitt agerande och har tappat i respekt. Dessvärre så lockar politiken många personer som mer ser sin egen karriär som den viktiga än de har intresse för politiken. Den egna karriären går före partiets väl och ve. Det känns dystert. Men å andra sidan så utkristalliseras detta förr eller senare och de flesta får betala för sin gratisbiljett på något sätt.

Att jobba för politiken är för mig ett arbete som drivs av idealism och ett aldrig sinande kämpande för att förändra och förbättra samhället så att det blir bra för människan som lever där. Ett förtroendeuppdrag får man för att omgivningen tror att man ska uträtta något för samhället genom partiet. Inte för att rädda sin egen försörjning. Jag kan känna en viss motvilja mot personer som låter detta vara den drivande kraften för att vara delaktig i politiken. Det är ett ansvar att vara förtroendevald. Det är dessutom ett projektarbete som är tidsbegränsat. Lena Melin fastslår att politik är en förtroendebransch och jag kan inte annat än hålla med.

Allmänt hyfs

Kotterier finns det överallt, tyvärr. Den som kliar bäst på ryggen får vara med, den som säger emot gör sig ej besvär. Det är klart att man inte vill att allt ska komma fram, det vore för skämsigt. Men att börja uppträda hyfsat och respktfullt mot andra borde vara basic. När jag skrev min artikel om mobbning för en tid sedan hörde tre personer från olika ställen (inte bara moderata) av sig till mig och undrade om det handlade om dem. Intressant eller hur?

Att tvätta sin byk offentlig ogillar många, å andra sidan är det ett bra sätt att få tvätten ren. Det är vad vi måste göra nu om vi ska komma vidare. På alla nivåer faktiskt. Ska vi med kraft fixa valrörelsen så är det minsta man kan begära att vi uppträder väl mot varandra. Man ska aldrig glömma att det förvisso inte är en rättighet att vara med i ett politiskt parti, men det är inte heller en skyldighet. I dessa dagar av föreningar med få medlemmar är detta en viktig variabel. För hur ska vi kunna uppbringa entusiasm och delaktighet om vi beter oss som grisar mot varandra?

Man hör hur vuxna ger sig på ungdomar och skäller ut dem efter noter och fortsätter när de gråter, man hör hur andra sitter och kollar efter om någon har begått misstag och drar nytta av det i omfattande smutskastningskampanjer. Andra duktiga perosner stoppas eller hålls undan för att de annars kan gå om. Kan det rent av vara det som det handlar om i det här medlemsvärvandet också? Ja, man vet ju inte det. Mats G Nilsson vill i alla fall ta strid. Det är dags för medlemmarna att återta initiativet och se till att det är allas förening det här och inte bara låtas styra av några få. Den som hamnar i medias torktumlare har det inte lätt skriver moderaternas kommunikationschef Pär Henriksson.  Sedat Dogru skriver i Expressen om känslan av att känna sig som en fifflare när man har arbetat med vanligt politiskt arbete.

Trots allt så kanske inte så många bryr sig för moderaterna ökar i Opinionsmätningarna och det kan vara ett bra tecken på att människor som bryr sig om politiken lyfter blicken och ser vad som finns där. De flesta av oss vuxna har sett ett och annat i våra dar och fastnar inte i detaljerna. Även om de också är viktiga. Förvisso finns det en och annan socialdemokrat som tror att de ska vinna valet nu. En som inte verkar tro det är förre partiledare Persson som ger råd till Mona Sahlin och menar att det är hans förtjänst att det går ganska bra för Sveriges ekonomi. Börjar han bli sugen att komma tillbaka? Även i andra partier...

Jag har sett för mycket nu och vill att vi återtar en hyfsad ton mot varandra, överallt. Var skiljaktigheter och motsättningar börjar vet man egentligen inte. Men det handlar om att tala med varandra för att reda ut dem. Allt annat är ynkligt. Vi som försöker vill ha ordning på torpet. Det får vara slut med tramsandet. Vi står inför vårt viktigaste val någonsin och då får egna småttigheter stå undan. Så vi får hoppas att detta nu är slutet på en mycket tråkig historia säger Kent och jag håller som vanligt med honom. Vi har vår egen stil och står för den. Vi delar den dessutom med många andra moderater, tro inget annat.

Hur som helst jag tänker inte låta detta slå ned mitt engagemang. Men jag kommer att ryta i (mycket populärt, hehe) när jag ser sånt jag ogillar. I politiken behövs inga mähän.

Uppdatering: Nu försvinner fler moderater från Stockholmslistorna. Sen hoppas vi att detta är överstökat.


Uppdatering 2: Johnny Munkhammar, riskdagskandidat för moderaterna i Stockholms län (samma förening som jag för övrigt) funderar över moderaternas provvalssystem i en artikel på Brännnpunkt. Han anser att det är en ambitiös process men att han saknade pulsen i att som kandidat vara utsatt för verklig konkurrens med utfrågningar och liknande. Jag kan på sätt och vis hålla med honom om det, rent administrativt är provvalet mycket ambitiöst. Dagens systems svaghet hamnar i likhet med det jag skrivit ovan att det mycket handlar om vem som gillar vem bäst, vem som får synas bäst. Vem som känner vem. Vem som arrangerar möten osv. Det går olika till på lokalplanet. Det borde finnas tydligare instruktioner där också.

I vår förening är vi tre kandidater. Johnny Munkhammar med bakgrund i bl.a Timbro och känd samhällsdebattör, Eliza Roskowska Öberg som är riksdagsledamot idag och jag själv. Vi har olika plattformar för all del men det blev uppenbart på lokalplanet att vi inte behandlades lika. Johnny och Eliza är mycket duktiga unga personer och kom högt upp i provvalet. Jag är också duktig och uppskattad i mina kretsar som uppenbarligen inte tillhör de traditionellt röstande då jag kom väldigt långt ner på riksdagslistan.

Visst är konkurrensen stenhård, men om man inte får chansen att träffa sina nära väljare så blir det naturligtvis svårare, då röstas det på dem som är kända eller som andra hjälper till att göra kända. Vi hade i vår förening exempelvis inte ett enda möte där vi träffade medlemmarna utan det var endast en presentation för M-gruppen som vi egentligen redan känner och den gav nog inte så mycket av den anledningen.

Det är självklart att en ung riksdagsman och en känd samhällsdebattör får högre uppmärksamhet. Sitter man i föreningsstyreslen ger det extra krydda och exponering. Alla som sett provvalskataloger där man på bild kan se ut hur som helst och där kandidaten med få ord beskriver sin politiska hållning vet att man röstar på dem som redan är kända. Så det är självklart så att den som sitter i föreningsstyelsen och exponeras på olika sätt av föreningen har större chanser. Så är det bara. Som regel tar det tid att komma igenom i det politiska systemet.

Dock är det fantastiskt kul att både Johnny och Eliza från min förening placerats högt på riksdagslistan. De är synnerligen duktiga båda två. Min egen kandidatur får mest ses som en markering att det inte bara är unga fjortonåriga dessutom finniga pojkar utan rösträtt som bryr sig om internet. Men som Johnny säger lite mer exponering kunde det allt varit. Kanske att vi inte skulle ställas mot varandra eftersom vi jobbar för samma parti vilket bör vara överordnat, men nog kunde vi blivit lite mer exponerade för våra väljare.

Man kan arbeta politiskt på andra ställen än i riksdagen så det tänker jag göra.

(SvD)

Intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Olika tankar: Expressen Tokmoderaten SvD Mikael Persson Sydsvenskan ◦◦
Share/Bookmark

torsdagen den 18:e februari 2010

Var tog proportionerna vägen

Första reaktionen från min sida var - Nej det kan inte vara sant vi måste ta avstånd från det här. Fusk kan aldrig accepeteras. Det tycker jag fortfarande. Men nog har det hela sprungit iväg och fått smått orimliga proportioner nu?

Vi har alla läst i tidningarna, de har dragit på rejält. Särskilt DN. Vilket förvånar mig en aning. Andra hänger på. Men det hela har tagit för stora proportioner nu. Man börjar tala om demokratins fall, om polissak och det ena och det andra. Det är lätt att dras med i det här. Den ena viktiga auktoriteten efter den andra intervjuas i tidningen och  har åsikter eller skriver. Mårten Schultz ger oss juristens syn på det hela.

Jag känner att jag måste börja "hold my horses" nu. Börja tänka efter. Vad snackar vi om egentligen. Måste försöka bryta ner det här i lite olika beståndsdelar och inte bara köra på. Ingen ursäkt men ett försök att förstå vad som hänt eller händer.

Frågor jag ställer mig. Vad är fusk? I det här sammanhanget? Är det att ragga medlemmar till partiet? Hur ska man göra? Att betala in sin egen medlemsavgift ska man göra säger reglerna. Ja, men om jag får en 100-lapp kontant av en medlem som får ett medlemskort av mig och jag gör inbetalningen. Vem har betalat då? Står det i stadgarna att det måste betalas in avgift från enskilds personkonto? Eller vad? Vem och vad har sagt exakt hur inbetalningen av medlemsavgiften ska gå till? Om man betalar från en telefon och det dras på räkningen, vem vet om man inte fått kontanter för det? Varför drar vi så många slutsatser?

Vissa partier har inte ens medlemsavgift men det går an ändå, hur kommer det sig? Är man mindre värd om man inte betalar medlemsavgift? Det är olika regler i olika partier dessutom. Hur kan det komma sig att just moderaterna råkar så illa ut? (ja jag vet nog det men stller frågan i alla fall).

Är det fusk om man får många nya medlemmar på ett politiskt möte eller liknande och de vill rösta på mig? Är det inte mina röster då? Eller ska jag dela med mig av rösterna till någon annan?Är det fusk om jag betalar en person att hjälpa mig med medlemsraggningen? För att utföra ett arbete åt mig? Är det fusk om jag ber ungarna dela ut moderata flygblad åt mig? Är det fusk när (s) får ha möten på LO-arbetsplatser?

Jag tycker att det här är svårt. Inte bara för att jag är moderat utan överhuvudtaget när det drar iväg. Vänner blir uthängda, slutsatser dras och man vet inte vad som är vad. Själv indigneras man till att börja med och flyter med, men sen börjar man fundera. Hallå. Är det rätt det här? Har vi alla dragits med i något som bara är en bubbla. En konstruktion som bara får växa utan proportioner och alla möjliga vinklar dras ut i det oändliga. Tänk jag börjar tro det.

Många i oppositionen gnuggar sina händer och gillar det här förstås. Fuskande moderater wow... Saken är den att man kan få det till vad som helst och jag tror att det går att fixa till skandaler av alla nomineringar om man vill. Det är min erfarenhet efter många år i politiken och det gäller i ALLA partier dessutom. Det snackas i korridorerna. Den och den har du hört, osv. Så den som vill grotta kan göra det. Men ofta faller det.

Vissa andra som socialdemokraten Johan Westerholm tar dock avstånd från själva cirkusen och det är hedersamt. Vi gillar det - Kent och jag.

De allra flesta som är involverade i politisk verksamhet vet att det förekommer kotterier av olika slag även inom partierna inte bara dem emellan. Man vill att den och den ska ha en bra position men inte den. Det fixas och trixas och diskuteras bakom stängda dörrar. Nomineringskommittéer jobbar intensivt och det snackas hit och dit. Det hör liksom till. Kul är det inte alla gånger, men när valrörelsen är igång är alla eniga på något märkligt sätt.

Jag hoppas att det kommer ut något gott ur detta. Det brukar göra det när det är som värst. I bästa fall blev det en tummetott av alltihop. Till vilken nytta?

Uppdatering: Utredningen presenteras i morgon.


(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ◦◦
Share/Bookmark

Jag tar gärna en styrelseplats men vill inte bli inkvoterad...

Ständigt på tapeten är frågan om kvinnor i bolagsstyrelser. De finns men de är inte många. Tyvärr. I en artikel i SvD idag skriver Jan Almgren att nätverken för kvinnor till styrelseplatser har funnits sedan 2000-talets början, ja faktiskt tidigare än så, men de har inte gjort så stor nytta. Det verkar också sant. För det är nog trots allt så att vi måste vara tillsammans för att förstå varandra. För det handlar mycket om det tror jag. Många gånger lever kvinnor och män i olika världar och det kan behövas någon slags katalysator däremellan. Vi lever i en social konstruktion ska vi komma ihåg. Det är inte enkelt att bryta sådana.

Å andra sidan så är vi kvinnor inte särskilt bra på att hjälpa varandra heller. Det är mycket som styr här. Jag minns en finare middag jag var på där jag stannade kvar i herrummet och diskuterade olika frågor livligt med männen. En av kvinnorna kom och hämtade mig! Det var ju inte så att jag var där i egenskap av någon slags vamp precis utan just att vi hade ett konstruktivt samtal om aktuella ämnen. Mycket märkligt tyckte jag som kan anse att man ska bryta formen ibland när den är opraktisk. Men det är faktiskt inte enkelt att vara frispråkig, våga uttrycka sina tankar och säga emot eller ska vi säga diskutera när man är kvinna. Förväntningarna är annorlunda på oss av någon anledning. Jag har till och med blivit tillsagd att kanske vara mer ödmjuk och inte så tydlig med vad jag kan för det triggar negativt. Sagt till mig av en kvinna. Hade jag varit man vore jag förmodligen mycket framgångsrik idag på grund av just de egenskaperna. Men tyvärr.

Idag sitter jag som ledamot i ett kommunalägt bolag. Det går alldeles utmärkt. Så är det någon som är intresserad av en erfaren beteendevetare med kommunikation som största intresse så går det bra att höra av sig. Kolla min Linkedinprofil. Jag sitter gärna i ett par styrelser till.  Den kvoterade vill jag dock inte vara.

I samband med att jag säger det hör jag hur några drar efter andan. Åh - hur kan hon? Varför inte menar jag.

(SvD)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ◦◦
Share/Bookmark

onsdagen den 17:e februari 2010

Nya rutiner för att kandidera...

Per Schlingmann, Catharina Elmsäter-Svärd och Sten Nordin klargör att det måste till nya tydligare regler för nominering till förtroendeposter i moderaterna i DN idag. Det är självklart viktigt att man gör en rejäl genomlysning av problematiken kring valprocedurerna, dessutom mycket välkommet. Har det fuskats och brutits mot regler är det allvarligt och det får konsekvenser för enskilda. Det är partiledningen väldigt tydlig med. Att veta vad som är vad i detta ärende är svårt att avgöra och ingen av oss vet ännu exakt vad som hänt. Å ena sidan så handlar det om att ragga medlemmar vilket borde uppmanas så att vi blir fler aktiva. Om de sen väljer att kryssa värvaren ifråga är inte så konstigt. De har en personlig kontakt och det blir självklart på något sätt.

En fd. chef till mig berättade om ett tillfälle då han som vitvaruförsäljare råkade köra vilse, han gick ur bilen för att fråga efter vägen. Hamnade då mitt i ett sällskap av egnahemsägare som diskuterade vilka vitvaror de skulle köpa för att få ett bra pris. Han drog in årets budget den kvällen på sin felkörning. Var ordern hans? Ja självklart. Oavsett om han gav av sin rabatt till köparna eller ej. Likadant kan det vara att värva medlemmar till en politisk förening. Jag menar inte att man ska betala andras medlemsavgifter, men å andra sidan så är det väl inte lag att ett politiskt parti ska ta ut medlemsavgifter?  Om man nu tänker tanken lite längre...

Har man medvetet köpt röstsedlar eller betalt medlemsavgift för många i avsikt att reglera valresultat och det är emot reglerna så är det en helt annan sak, då har man manipulerat resultatet. Det går på sätt och vis att jämföra med att man i lokalföreningen är ett gäng som kommer överens om att rösta på viss person och inte på annan. Det är då frågan om få personer sammanlagt så det är tämligen enkelt att påverka resultatet. Om man vill. Det är inte heller bra.

Problemet kanske rent av finns i nomineringskommittéerna? Det är möjligt att de ska vara centralt valda och arbeta efter metoder som är gemensamma för alla moderatat föreningar. Hur som helst oavsett vad man säger så uppstår det alltid en viss form av subjektiva värderingar i dessa nomineringstider. Det är inte alltid kompetens som avgör var man hamnar på en kandidatlista precis, utan helt andra variabler. Detta har vi alla som är aktiva erfarenhet av på olika sätt. Ibland går det bra och ibland går det dåligt.

Att tolkningen av transperens och öppenhet kring själva utredningen skulle vara lika med att offentlighetsprincipen skulle råda har nog vissa fått om bakfoten. DN försökte få ut valsedlarna. Det ska de förstås inte ha. Detta är en internprocess i moderaterna trots allt och det ska också respekteras. DN berättar inte öppet om sina interna problem. Tittar man i andra partier så finner man precis samma sak.

På Torget och vid tillfällen man talar med andra partister får man veta om ränker och processer som pågår för att få bort vissa och att få upp andra på listorna. Så går det till - och fördelen med den här affären om man kan säga så är att det kommer upp till ytan. Det finns säkerligen anledning att rannsaka sig lite här och var. Den politiska processen kan var minst sagt märklig. Det skulle nog behövas lite transperens både här och där i partierna. DNs ledare beskriver problemet på ett tydligt sätt. Precis så är det. Jag hyser dock gott mod vid att moderater och utredningar fixar till den här historien och att vi som parti snarare kommer att gå stärkta ur den än tvärtom.

Själv tycker jag att kompetens ska vara den rådande variabeln. Men dit har vi en bit att gå.

Nåväl jag hamnade trots mitt stora engagemang för partiet på plats 20 på vår kandidatlista till fullmäktige, det är väl så där. Jag har planer på att försöka kryssa mig lite högre upp genom att vara mer aktiv på hemmaplan än jag hittills varit.. Vad säger ni? Ska jag göra det? Kommer det att ge effekt?

Uppdatering:  Mårten Schultz har lagt juristens aspekter på det hela. Läs det



(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ◦◦
Share/Bookmark

Visst är det jättebra med kortare väg till arbetslivet efter sjukdom...

De nya sjukförsäkringsreglerna har lett till att många kommer ut i arbetslivet fortare idag än tidigare. Det är bra. Jättebra. Moderaterna har all anledning att tycka att de lyckats med något som (s) ändå tänkt göra tidigare även om de låtstas som anat idag. Ursprungsidéerna kommer från (s), alla är överens om att fler måste ut i arbete för att vi ska klara välfärden.

Men att många är glada betyder inte att man inte ska låtsas om dem som det inte går så bra för. Om föräskringskassan har rutiner som ger vid hand att man kräver att människor som är verkligt sjuka får papper hem som kräver att de ska ta kontakt med arbetsförmedlingen omgående för att testas för arbetförmåga så är det någonting i grunden fel att man som ansvarig politiker inte låtsas om detta. Nånstans måste det avkrävas en viss rimlighet i de bedömningar som görs. Att bara skicka ut formulärbrev efter datum är inte OK. Jag begiper inte det här riktigt. Någon slags vänlig männsikosyn bör man ge uttryck för och inte agera som en maskin. Det är bekymmersamt. Men å andra sidan kan man i myndighetssverieg träffa på personer som är mer som robotar än männsikor. Dessa går det dessvärre inte att föra ett samtal med ens om man är van.

Önskar mig verkligen mer empati i politiken. Tycker kanske inte att det är toppen när Göran Axén gång på gång ger uttryck för sin instrumentella syn på sjukförsäkringen. Det känns inte bra. Att man gör vågen på ett internt möte för att stämningen är god behöver inte vara fel, det är inte så ofta så många möts. Den vågen behövde inte ha med ärendet att göra, eller hur? Men att koppla ihop denna glädje med en sjukförsäkring som väl inte ens de som varken ser eller hör har missat diskussionerna kring påvisar en tondövhet som är besvärande. Visst är det bra att många får rehab och kommer ut i arbete, men det är inte det som är problemet. Det är de situationer där det blir fel som är ett problem som måste lösas.

Jag vill inte framställas som en hemsk människa bara för att jag är moderat. Sluta med de där dumheterna och tänk efter lite hur man ska bemöta människor. Det blir gratischanser för (s) att kritisera den nya sjukreformen. Peter L Andersson gör det i ett inlägg fokuserat på Axéns beteende. Tycker att det är synd. Det är mycket som är bra med reformen, den är nödvändig. Men för den skull måste man visa lite medkänsla. Statsministern har uttalat att om det blir väldigt fel som det kan bli vid nya reformer måste man rätta till det. Lyssna på det.


(Aftonbladet)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ◦◦
Share/Bookmark

tisdagen den 16:e februari 2010

Valet kommer att handla om människan om jag får bestämma...

Veckans Debatt

Hur kommer vi att vinna valet frågar Kent Persson i sin första bloggveckodebatt där han uppmanar oss andra borgerliga bloggare att komma med idéer...

Jag har ganska klart för mig att statsministern och finansministern och försvarsministern med flera kommer att klara av det instrumentella. Jobb, ekonomi och krig och grejor. De är bra på det. Själv längtar jag efter den inspirerande politiken som berör vårt inre. Det kan handla om flera saker.

Vi måste släppa fram det beteendevetenskapliga aspekterna i politiken och inte bara visa på tabeller. Det handlar om empati och förståelse för människan i samhället, inte bara för nationalekonomin som förvisso kan förstås i tabeller men inte når de in i själen.

Det här året måste bli det då vi talar om de som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.  ADHD, Aspergers, ADD, och många fler. Depressioner följer ofta med dessa personers livssituation och livet blir svårare än det behöver vara. Läs mer på Riksförbundet attentions hemsida. Läs mer på bloggen TankariLösVikt som på ett fritt sätt beskriver sin egen situation med tips om olika strategier för att underlätta livet. Mark Klamberg skriver idag på sin blogg om Vårdval Stockholm som blivit en succé och hjälpt många barn med läs- och skrivsvårigheter exempelvis. Detta vill de rödgröna ta bort sak man ha i åtanke. 

De är många och de behöver bli accepterade av fler än sina närmaste. De bemöts med fördomar och bristande respekt för att de kanske beter sig eller fungerar lite annorlunda. Ofta är de klyftigare än många av oss andra. Men det ser vi inte i vår strävan efter det vi tror är perfekt, det som inte finns. Dessa personer behöver få hjälp med skolan, de behöver ha jobb och de behöver bli accepterade som alla andra. Politiken måste driva detta. Psykiska hinder kan förstöra en människas liv, vi får inte låta det ske. Att gipsa ett ben är lätt, men att hantera en depression är inte alls enkelt. Det tar tid. Vi måste ge den tiden. Det får inte bara bli ännu en pdf. Moderaterna har skrivit följande i sitt politiska program.

Vi måste få en skola som är byggd för det samhälle vi vill ha, inte en som byggs på det som varit. Grundläggande läsa-räkna-skriva ger en botten för allt det andra sen. Datorer ska ses som läromedel inte som teknik, det är innehållet vi är ute efter. Datorer är vår tids papper, penna och bibliotek... Vår tids kommunikationscentral. Lärare måste börja jobba med varandra och lära ut till andra vad de kan.  Det ska bli kul att gå i skolan och lusten att lära ska lockas fram - då ska ni få se på prestationer... Skolan behöver komma in i samhället.

Jag vill inte säga att vi ska ha ett flumsamhälle utan krav, men vi ska se på människa som lever i det och visa att det finns empati även i politiken. Lyssnande i politiken är viktigt.

Mina valcent som komplement - för att alliansen ska vinna valet. Det kallas empati.
Jag är en obstinat empatisk moderat.


Andra som bloggat är Linuz Aggeborn, Tokmoderaten om att vinna val , Per Ankersjö om värderingsskiftet, Eva  Westerberg, Per Altenberg om köerna i vården, De tystas röst om förtroende. Kent funderar över vem som vill vara politiker i morgon. Det handlar om värderingar menar Mikael. Vem som vinner nästa val vet vi inte säger Monke, men nog tänker jag kämpa för en alliansseger till. Det gäller bara att hitta en plattform att jobba utifrån.

En (s)-bloggare som reagerat på Kents initiativ är Eva Hillén Ahlström. Hon gillar det- Kul. Vi också. Som bekant så har Kent och jag smabloggat ganska intensivt med andra s-bloggar ett tag. Det har vi alla uppskattat.

Uppgradering: Elmlund har skrivt en väldigt bra artikel om människan och människans rätt till ett privatliv. Jag kan inte mer än hålla med.

Moderata Perspektiv


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ◦◦
Share/Bookmark

Kvinnliga förebilder

Ingela Gardner Sundström är en av mina förebilder som kommunalpolitiker - jag tror att hon är en av Sveriges bästa faktiskt. Med fast hand och stor vänlighet styr hon kommunen. Jag har känt henne sedan 70-talet och är glad att ha henne att lära av. Kommunalpolitik är kul.

Idag presenterar hon Österåker...




Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ◦◦
Share/Bookmark

Nu får det fan i mig vara nog med mobbning här..

TV-producenterna tycker att det är en bra och kul idé att sätta tjocka människor i fängelse för att banta. Det finns uppenbarligen inga gränser för dumhet. Såporna har verkligen visat att det finns en värld för de urblåsta och de elaka som utnyttjar detta faktum. Låt oss bestämma oss för att sätta stopp för detta nu.

Den som är tjock har nog problem ändå än att behöva utsättas för TV-publikens hångarvande. Dessutom så finns det många anledningar till att man är tjock, det är inte bara dålig karaktär och lite dum i huvudet, en sån som man kan skratta åt. Fy fan. Det är bra att Mariefredsanstalten säger nej. Jag hoppas verkligen att det inte är något annat fängelse som tycker att det här OK.

Det måste bli slut på mobbing av människor som inte ser ut som en vanlig medlemåtta och förmodligen är det också. Vi ska vara lite justa mot varandra och inte använda andras olycka för att roa oss själva.

(Aftonbladet) ◦◦
Share/Bookmark

måndagen den 15:e februari 2010

Present till Mona Sahlin

Nu kommer Barbie som dataingenjör.

Kolla här

tror jag köper en till mig själv... ◦◦
Share/Bookmark

Fusk eller brutit mot regler...

Nej, jag gillar inte fusk, verkligen inte. Nu vet vi inte riktigt vad som är vad i denna moderatsoppa om det verkligen är fusk eller om det handlat om skicklig medlemsvärvning. Vi har bara fragmenten i just denna historia. Visserligen är namn nämnda - men tänk om det inte är dom? Tänk om de inte har gjort nåt?

Statsministern nämner att man kan fundera kring vad som händer i valrörelser, Han har en poäng där. Min erfarenhet är att folk blir som galna... Det handlar om de egna kryssen, det handlar om provval det handlar om kompisar och det handlar om nomineringskommitteer. Det handlar om vem som vill ha bort vem och det kan till och med handla om att andra partiers medlemmar lägger sig i hur listan i andra partier ska se ut. Känner till sådana fall. Det handlar om ryktesspridning om andra och det är kort och gott en himla soppa av alltihop. Lusten att delta i att kandidera avtar efter varje val. Det är mycket som är trist och du hör det från alla partier. Ingen kommer undan när det handlar om maktpositioner. Det är egentligen rätt snurrigt.

Det är väldigt sällan som blicken lyfts till att handla om den politik som partierna vill föra, det handlar mest om vem som ska sitta på vilken plats och striden är hård. Pratas för lite politik och kompetens helt enkelt..

Jag har själv idag fått höra av en utompartist att jag borde dra slutsatsen att jag inte är önskvärd inom moderaterna eftersom jag inte kommit så högt på våra nomineringslistor. Nu är väl saken den att jag inte har vare sig värvat medlemmar, träffat några utanför M-gruppen eller varit så aktiv utanför mina förtroendeuppdrag. Jag har befunnit mig här på internet, på bloggen och mår ganska bra med det. Känns lite skönt på nåt sätt. Då kan man betrakta sin omgivning.Som jag brukar säga, har man varit trogen sitt parti sedan 1973 så vet man vad man vill även om inte alla frågor faller på läppen. Jag räknar med mina nätvänner till valet ;-), sen får vi se. Man kan jobba på olika sätt för politiken.

Men för att återgå till de här valprocedurerna. De är mystiska. Föreningar har ganska få medlemmar, det är få som deltar i provvalen och sen kanske det finns en nomnieringskommitte som ska komma med förslag. Ibland passar galoscherna ibland inte. Sundbybergs arbetarkommun har utarbetat en speciell metod. De låter medlemmarna rösta och sen lägger de ut en lista till väljarna. Det är väldigt spännande. På så sätt så kommer alla kandidater ut till de som slutligen ska välja och man slipper allt internt tjafs. Det är inte så konstigt att vissa är bättre på att ragga medlemmar som röstar på dem än andra. Det blir väldigt konstigt om inte det skulle vara tillåtet. Att "köpa" medlemmar genom att betala för dem är en annan sak. Men det finns alltid människor som är lite extra påhittiga och tror att omgivningen inte märker vad de sysslar med. De finns i både lägre och högre åldrar och de får alltid betala ett pris för det. Jag ursäktar ingenting nu utan bara konstaterar krasst.

Hur som helst känns det bra att moderaterna lämnar över utredningen till en utomstående aktör och att det på så vis blir en mer öppen procedur. Det är nödvändigt. Alla vi som är politiskt aktiva känner sorg för den här ryktesfloran och det oavsett vilket parti vi tillhör. Det handlar om demokratin och den måste vi vara varsamma med. Även socialdemokratiska bloggare anser att det ska hanteras med varsam hand. Bland annat skriver Johan Westerholm lite eftertänksamt och uttrycker ett hopp om återhållsamhet i diskussionerna. Det gör också Peter L Andersson som inte heller han tycker att enskilda "puckons" övertramp ska drabba alla. Han menar också att det är viktigt med öppenhet. Känner jag mina moderater så bli det så också, alla är väldigt tydliga med det. Vi kommer att få veta. Om det är fusk, brott mot regler, aningslöshet eller vad. Vi vet egentligen inte ännu. Det är faktiskt demokratin som blir den stora förloraren som Kent menar  i sitt inlägg. Martin Moberg är inne på samma tankar som jag. Politiken är vad valet ska handla om.

Thomas Böhlmark är oroad för ryktesspridning. Jag med, man vill alla sina moderata kolleger om gott.

SvD

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ◦◦
Share/Bookmark
Pär Henriksson har lämnat en ny kommentar till mitt inlägg "Vilka dumskallar... om det är sant...":

Nu ska man hålla reda på några saker: Stockholm har valt att ajournera nomineringsstämman just för att kunna göra en utredning och se om det finns fler regelbrott. Där är nu Ernst & Young anlitade just för att allt ska gå rätt till. Det hittills kända regelbrottet med en person som betalat andras medlemsavgifter har redan fått konsekvensen att den personen inte längre står på listan. I övrigt förekommer nu i media en omfattande spekulation kring olika namn.


Det är viktigt att komma ihåg att detta än så länge är spekulationer med i huvudsak okända uppgiftslämnare. I nominerings- och provvalstider förekommer tyvärr i moderaterna såväl som i andra partier ryktesspridning och spekulationer kring varför vissa går bättre i t ex provval än andra. Rykten innebär i sig inte att någon brutit mot några regler och det är viktigt att komma ihåg detta. Att värva medlemmar är något som uppmuntras och det är helt ok att värva medlemmar även inför ett provval eller för att bygga upp den egna personvalskampanjen t ex.


Pär Henriksson, kommunikationschef moderaterna ◦◦
Share/Bookmark

söndagen den 14:e februari 2010

Vilken dag.- Säg inte att det är lugnt i politiken...

OK

Glada Nyheter: Moderaterna ökar i opinionsmätningen.

Dåliga Nyheter: Eventuellt fusk med provvalen. Förkastligt... Avstånd - till Expressen om det inte är sant och till enskilda om de deltagit fusk. Bra att detta reds ut snabbt nu. ◦◦
Share/Bookmark

Vilka dumskallar... om det är sant...

Uppdatering: Om Expressen hängt ut fel personer med bild så vet man att man aldrig mer kan lita på vad som står i den tidningen.

Det är med stor bestörtning jag läser tidningen idag och tänker att nu får de ge sig om det här är sant. Vilka dumskallar. Fixa röster genom valkartell! Hur kan det bara vara möjligt? Jag fattar inte hur människor bara kan få för sig att göra så dumma saker. Man blir matt. Fullständigt utmattad. Ni är verkligen tillräckligt gamla för att använda era hjärnor killar och tjejer.

Mannen som igår åkte dit för att han betalat en hundring i medlemsavgift för andra må vara lite aningslöst och smådumt. Kanske gjorde han det utan att tänka på konsekvenserna, det låter så när han talar, men han fick ta ansvaret genom att lämna politiken. Å andra sidan har han kanske koppling till det övriga gänget. Förmodligen bör fler få ta konsekvenser av sitt minst sagt korkade beteende. Om det nu är sant det de gjort.

Förvisso har jag betalat in medlemsavgifter för mig själv, min man och min son genom mitt privatgiro, men det var för att det ingick i månadens räkningar. Det bör väl vara OK?

Den här händelsen gjorde mig riktigt arg till och med rosenrasande - och jag hoppas verkligen att de flesta förstår att detta inte är någon allmän inställning som gäller alla moderater. Långt ifrån. Misstag kan man göra och slarva, man är inte mer än människa, men medvetet fuska, nej jag vill inte tro det bara.

Vi som står på gator och torg och kämpar i ur och skur för moderaternas skull gillar inte detta, inte alls - skriv upp det!

Moderaterna får kritik för att inget gjort hittills, kan inte tycka att det är så konstigt ty det går inte att anklaga människor hur som helst utan att man har bevis. Det förstår nog alla. Vi vet inte vad som är vad ännu.

Expressen har artikeln - Skäms på er gubbar och gummor, skäms rejält... DN har skrivit mer om kopplingarna mellan människor. Det gäller att inte vara för "smart" för det brukar straffa sig. Hellre stå rakryggad när det blåser är min melodi. Om ni inte har gjort detta ber jag om ursäkt, för mitt utbrott men om det är så att ni har varit inblandade i dessa dumheter så blir jag ytterligt besviken och går ut och sparkar på komposten.

Peter är som (s)-bloggare lite kritisk, det är jag med nu eller rättare sagt arg som ett bi. Jag kan inte nog ta avstånd från detta beteende om det är sant. Vi lär inom kort få se vart det barkar.


Läs även andra bloggares åsikter om , ,  Schlingmann tar avstånd, tacka för det. ◦◦
Share/Bookmark

lördagen den 13:e februari 2010

Kålsupare finns i alla partier...

Uppdatering: Om någon tror att jag tycker att detta beteende är OK så tycker jag naturligtvis inte det.

Dagens snackis - moderat raggar medlemmar och betalar medlemsavgiften. Hyggligt tänkte dom och satte sitt provvalskryss på vederbörande. Tjusigt gjort (NOT). Moderaten ifråga tyckte att det var småttigt att kräva dem på en hundring. Ja, så kanske det såg ut  hans värld. Så klyftigt och särskilt omdömesfullt var det naturligtvis inte. Han fick dock många röster och hamnade högt på riksdagslistan. Nåväl lyckan var kort - nu försvann han med omedelbar verkan från politiken, kanske på alla platser. Om det här var aningslös dumhet eller bara slugdumt kommer den kommande utredningen att visa. Nu skjuts valsedelns fastställande upp en vecka och det är bra för det ska gå juste till. Detta är inget som är accepterat det förstår vem som helst. Kålsupare finns i alla partier. Såna här allvarliga felsteg tar man alltid tag i med stort allvar från partiets sida, fattas bara, däremot kanske det krävs lite eftertanke och det kan ju ta nån dag eller två.

Nåväl socialdemokraterna älskar det här förstås, dock inte alla. Vilket fläsk mitt i valrörelsen att få chansen att göra ned moderater. Röda Malmö försöker få det till att moderaterna mörkat det hela. Det tror jag inte alls. Krassman får ihop det med valfusk och att moderaterna menar att oppositionen kommer med fusköverenskommelser. Vet inte riktigt hur det gick till. 

Härligt tycker många. Men för den som minns borde skrattet fastna i halsen. Hur var det med de friserade SSU-medelmsregistren? Hur var det i Surahammar? Och budröstningen på ett äldrehem i Hässelby. Där var det omdömeslösa socialdemokrater inblandade. Jonas Morian (s)-bloggare försöker liksom jag lyfta problemet - Det är olyckligt när sådana här saker sker, vi är många som arbetar hårt och mycket för politiken och det gör vi i alla partier och dumheterna smetar av sig på oss. Det gillar vi inte. för vi ä rmånga som ägnar oerhört mycket tid för våra olika partier.

Valfusk/Wikipedia - lite påminnelser om dumheter innan vi drar iväg och låtsas att detta handlar enbart om moderater. Så är det inte.

Vi accepterar inte fusk säger Kent och jag håller med..

Expressen  Aftonbladet SvD


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ◦◦
Share/Bookmark