Blev Bellman dödad av pirater och är det motiverat att kolla andras meddelanden

Halva rubriken ovan är knyckt direkt från den moderate riksdagsmannen Karl Sigfrids blogg. Han reflekterar över boken "Varför dog Bellman" som skrivits av Göran Hägg. Här finns bäring på fildelning och upphovsrätt.

"En annan poäng – avsedd eller inte – är att det fanns kreatörer som blev förmögna på att roa folket även före upphovsrättens tid. William Shakespeare blev rik genom att sätta upp sina dramer på en egen teaterscen" (Karl Sigfrid)

Allt är i en enda röra just nu. Vi måste reda ut det här på något sätt.

Det handlar om ungdomar som fildelar och därför skall sättas dit. Det handlar om grova brottslingar som måste sättas dit. Det handlar om terrorister som ska avslöjas. Det handlar om kontroll. En kontroll som i princip betyder att lagen om brevhemlighet sätts ur spel fast nu på den elektoniska arenan. Vad jag vet så har ännu ingen hittat på att Posten skall öppna och läsa alla brev som skickas för att inte tala om det vi säger till varandra på tumanhand.

Läs detta och fundera över konsekvenserna av hur det blir om polisen på egen hand ska kunna kolla IP-nummer som de inte riktigt vet hur de fungerar. Däremot att polisen ska ha arbetsmetoder som fungerar är en annan sak. Men detaljnivån. Borde inte detta nedan gälla även för elektronisk kommunikation? Datorkommunikation är modern form av brev och paket, eller hur?

Skydd för förtroliga meddelanden

I 15-17 § föreskrivs om säkerställande av brevhemlighet och språkliga rättigheter i postverksamhet, tystnadsplikt för anställda vid ett postföretag eller ett företag som med stöd av avtal med ett postföretag tillhandahåller ett postföretags tjänster och om rätten att öppna försändelser.

Det är nödvändigt att ta in denna typ av bestämmelser i en lag som reglerar postverksamheten för att säkerställa den i 10 § grundlagen tryggade hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden och de språkliga rättigheterna enligt 17 § grundlagen.

Bestämmelserna om brevhemlighet i 15 § 1 mom. och 16 § måste bedömas med tanke på det grundlagsfästa skyddet för hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden. Denna hemlighet säkerställs generellt i 10 § 2 mom. grundlagen, trots att brev och telefon nämns särskilt som de oftast förekommande formerna för förtroliga meddelanden i praktiken. Bestämmelsens primära syfte är att skydda innehållet i ett förtroligt meddelande för utomstående. Men den skyddar också identifieringsuppgifterna om avsändaren och mottagaren samt andra uppgifter som kan vara av betydelse för att bevara meddelandets förtrolighet (se RP 309/1993 rd , s. 58/I och GrUU 47/1996 rd ).

Av dessa orsaker är det motiverat att justera 15 § 1 mom. och 16 § så att lagen utöver brevhemligheten också skyddar hemligheten i fråga om andra förtroliga meddelanden. Begränsningen i 15 § 1 mom. att skyldigheten att hemlighålla ett meddelande bara skulle gälla brevförsändelser bör strykas.

Det föreslagna förbudet i 17 § 1 mom. innebär att ett postföretag inte under några omständigheter får öppna ett slutet brev. Beslutet är oklanderligt med tanke på 10 § grundlagen.

Enligt 17 § 2 mom. får ett postföretag öppna ett postpaket i de situationer som nämns i 1-3 punkten. I 3 mom. föreskrivs om förfarandet när postpaket öppnas.

Utskottet omfattar regeringens syn i motiveringen (s. 27-28/II-I) att utgångspunkten är att ett postpaket innehåller gods, som inte i sig bör kunna betraktas som ett förtroligt meddelande på det sätt som avses i grundlagen.

För att skydda hemligheten i fråga om brev och andra förtroliga meddelanden som ett paket möjligen innehåller är det å andra sidan på grund av 10 § 2 mom. grundlagen nödvändigt att det föreskrivs tillräckligt exakt om rätten att öppna paketet. Denna rätt bör få utövas bara i de fall som anges i lagen och endast när det är en nödvändig åtgärd i ett acceptabelt syfte att paketet öppnas. Utskottet menar att förslaget uppfyller dessa villkor. Det är viktigt att 17 § 3 mom. föreskriver om särskilda förfaranden som kan garantera rättsäkerheten vid öppnandet. De som är med om att öppna ett paket står under straffrättsligt tjänsteansvar. Utskottet understryker att öppningsförbudet i 17 § 1 mom. också gäller ett slutet brev som kan finnas i postpaketet.

Vidare poängterar utskottet att bestämmelsen i 15 § 1 mom. om postföretagets skyldighet att trygga hemligheten i fråga om brev och - som ovan har sagts - andra förtroliga meddelanden inskränker rätten att undersöka innehållet i ett postpaket. Till dessa delar kan lagförslaget behandlas i vanlig lagstiftningsordning. (Källa Riksdagshandlingar)

Personlig integritet var ordet.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, övervakning, polisen, polisarbete, IP-nummer, internet, internetövervakning, moderaterna, beatrice ask, regeringen, 1984, personlig integritet, integritet, intressantavlyssning, internetleverantörer, polis, personlig frihet, samhälle, alliansen

Läs även andra bloggares åsikter om brevhemlighet, postlagen

Parfymerade brev till Persbrandt...

Posten har gått ut med en kampanj som uppmuntrar oss att skicka fler kärleksbrev till Alla Hjärtans Dag. Det handlar om att skicka fysiska brev, ni vet med frankerat kuvert. De breven är än så länge skyddade från allmän insyn genom lagen om brevhemlighet så man kan skriva vad man vill. Enligt en undersökning ligger Persbrandt i topp av dem man vill skicka till, för andra året i rad! Personligen skickar jag helst kärleksbreven till min egen man och då sker det alltid digitalt (och privat). Vi är alltid uppkopplade på ett eller annat sätt. På Postens hemsida hittade jag dock en intressant studie över våra brevvanor och finner till min förvåning att det fortfarande är 6 av 10 som föredrar papperspost. Läs rapporten här. Det finns rapporter från tidigare år också om man vill jämföra.

Det var väl ungefär 10 år sedan jag arbetade på Posten Affärsutveckling och då var en av de stora utmaningarna just att fundera kring brevet/meddelandet och dess framtida form. Fysiskt eller elektroniskt? Internet hade precis kommit till allmänhetens kännedom och många elektroniska tjänster såg sitt ljus. Att det inte gått fortare än det gjort förvånar mig som själv är så fullständigt digital som det går att vara när man får bestämma själv, att det fortfarande är så pass många som vill ha sina försändelser - räkningar och liknande på papper. Postens studie är på allvar, hela det företagets existens handlar om att man har koll på meddelande- och paketdistribution.

Vi kanske här rent av har en förklaring till den något aningslösa inställningen till elektronisk brevhemlighet och personlig integritet på internet. Många vet inte vad det är helt enkelt, kan inte förhålla sig till det. Man är inte berörd, man får vanlig fysisk post och det är ingen som öppnar den. Det är inte ett problem, man förstår inte. Man har rent mjöl i påsen. Dessvärre så är man ofta också den som fattar besluten kring frågorna. Vi befinner oss i en brytningstid och den digitala världen går inte fram så fort som man kan förledas att tro verkar det som. Det är lätt att glömma det andra när man är mitt upp i sitt digitala glädjerus. Att det finns många som inte har någon digital närvaro och därmed inte heller förstår den. Det är väl först när fysiska brev börjar sprättas som man vaknar upp. När det kommer nära en själv. Det brukar vara så.

Dessa funderingar med anledning av gårdagens besked om att EG-domstolen nu verkar ha givit OK till trafikdatalagringsdirektivet som innebär datalagring av våra telefonsamtal och vår e-post. Men det är möjligt att vi drar för tidiga växlar på det hela - jag läser hos Klamberg:

"... EG-domstolen har endast tagit ställning till om direktivet är antaget på korrekt laglig grund, inte om det är förenligt med Europakonventionens skydd för familjeliv, privatliv, hem och korrespondens (artikel 8). ... bara för att EG-domstolen nu godkänt trafikdatalagringsdirektivet så är inte diskussionen avslutad.

Jag börjar mer och mer luta åt att det handlar om olika världar det här och att information, utbildning, upplysning och handpåläggning är nödvändigt för att öka förståelsen för vad som pågår i den digitala världen. Det blev uppenbart att beslutsfattarna kring FRA-lagen faktiskt inte visste att meddelanden över internet inte har några nationsgränser. Man trodde och verkar fortfarande tro att man kan/ska skydda svenska medborgare från avlyssning. Om två gangstrar/terrorister sätter sig inom Sveriges gränser och planerar terrordåd så är det OK och de får inte avlyssnas, men däremot om min släkting i annat land skickar mig meddelande och det passerar landsgränsen så kan det fastna i FRA-filtret. Den logiken går man bet på.

Så vissa förstår inte, andra tycker att man ska lägga locket på nu när beslutet är fattat, hur dumt det än kan vara så är det viktigast. Som min gamla mostrar sa när det blev svårt och man var tvungen att tänka ett varv till - nu talar vi inte mer om den här saken. Det är naturligtvis det enklaste, men inte alltid det bästa.

Erik Josefsson är vänsterpartist i EU (varför det Erik? - detta är en personlig not till Erik eftersom det tydligen missförståtts i en kommentar nedan)) och har en god koll på vad som händer med internet, skriver att allmän datalagring fortfarande är olaglig. Det vore önskvärt att datalagringsdirektivet tar den vändningen också - rakt ner i papperskorgen med allt som är olagligt.

Johanna Nylander skriver om hur vi allt mer börjar var anonyma på nätet för att skydda oss och säger "Det är ju bara det öppna samhället och den personliga integriteten som drabbas av datalagringen. Något som få verkar värdera särskilt högt. Eller?" I Tyskland har det visat sig att människor ändrar sitt beteende efter att datalagringsdirektivet införts. Man vill inte längre ringa privata samtal eller skicka e-post till exempelvis sin psykolog eller andra relaterade ärenden. Otyget funderar kring EU och Emma påpekar hur knepigt det kan vara att hinna med i svängarna.

Viktigt är också att komma ihåg vem det var som satte igång det hela. Bodström heter han och var på den tiden det begav sig justitieminister i den socialdemokratiska regeringen. Hultin påminner också om detta. Man ska allt lägga tillbaka "sk-n" där det hör hemma. Krohniskt har ett förslag. Regeringen har en bra chans att ta några fler poäng här genom att omvärdera sin inställning.

Visst är det synd att något så bra som internetkommunikation ska kväsas av lagstiftare som mer ser till de tekniska möjligheterna att göra det, än till att se till att skydda den personliga integriteten. Oscar skriver om kriget mot MÄNNISKAN, lite spännande vinkling på vårt nätsamhälle.

Uppdatering: Frågan om vad som händer med oss människor när vi känner oss bevakade tas ofta upp i sammanhang med övervakning. En kamera kan man se och undvika rent fysiskt men bevakning på internet sker i det tysta och man vet aldrig riktigt vad som pågår. Obehaglig känsla. I Norge är man mycket skeptisk och anser att Sverige bryter mot de mänskliga rättigheterna. Det är Jon Wessel-Aas som är ordförande i Internationella juristkommissionens norska avdelning som uttalar sig. Känns inte alltför långt bort att dra slutsatsen att Norge inte vill göra affärer med Sverige fortsättningen om all kommuniaktion länderna emellan rikserar att avlyssnas. Det kan nog vara såväl på offentlig nivå som på privat.

(SvD)

(Dagbladet.no)




(intressant)


Läs även andra bloggares åsikter om politik, datalagringsdirektivet, EU, FRA-lagen, regeringen, alliansen, personlig integritet

Har regeringen uttalat svaren på sina egna frågor till (s)

Uppdatering: Debatten tar vi i Riksdagen sade försvarsministern förut idag. Det lär nog bli så nu då när Piratpartiet och (v) gått ihop och har idéer. Jösses vilken soppa det här är alltså. Har aldrigvarit med om maken.

Mona Sahlin har idag lovat att bryta upp FRA-lagen. Försvarsministern blev upprörd och skickade ut pressmedelande. Det är intressant på så sätt att de frågor han ställer vore intressant om dagens regering också svarade på. Karl Rove, den kände PR-makaren från USa menar i en TV-intervju att det går att genomdriva även svåra beslut om man ger väldigt goda skäl för dem och kommunicerar. Man hade inte behövt anlita PR-konsulten från USa för att tala om det ni kunde ringt till mig i Österskär.

Frågan är om det går att vrida tillbaka klockan i just det här fallet. FRA-lagen har inte precis kommunicerats på något tydligt sätt av regeringen. Det har mest varit klappar på huvudet och enstaka meningar. Nej, det bästa är väl att göra om den så att den från början skyddar vår privata sfär, i enlighet med lagen om brevhemlighet osv osm. Det börjar kännas tjatigt att hela tiden upprepa sig. Bra skäl är ändå inte så dumma.


Pressmeddelande
8 juli 2008
Försvarsdepartementet

Försvarsminister Sten Tolgfors kommenterar oppositionens så kallade uppgörelse om signalspaningslagen

- Jag förväntar mig betydligt mycket mer ansvar för landets säkerhet av ett parti som aspirerar på att vara regeringsbärande. Det som Mona Sahlin i dag i pressmeddelandet med Maria Wetterstrand presenterat är en uppgörelse av tomhet. Socialdemokraterna är överens endast med miljöpartiet - alltså inte med vänsterpartiet - och endast om att riva upp lagen.

- De presenterar ingen uppfattning om säkerhetspolitiken i sak. Överenskommelsen har inget konkret innehåll och man berättar inte vad som ska komma istället för den lag som riksdagen fattat beslut om, eller ens om det ska finnas en lag som reglerar signalspaning och stärker integriteten. Det enda man säger är att man ska utreda behovet.

- Utspelet är svårt att ta på allvar. Att riva upp lagregleringen skulle innebära att man återgår till en oreglerad tillvaro. Man skulle försämra skyddet för rikets säkerhet och svenskar i internationella insatser och skapa år av osäkerhet utan förstärkt skydd för den enskilda integriteten.

FRA-lagen är en hotfråga den saken är klar. Läser just att FRA-seminariet i Almedalen är både förlängt och har fått förstärkning i panelen.


(intressant)
Knuff.se/FRA, FRA, FRA-lagen, moderaterna, alliansen, riksdagen, samhälle, personlig integritet, brevhemlighet

Många dimensioner på fildelning, avlyssning och personlig integritet..

När det talas om fildelning så handlar det i ena änden om att musiker, konstnärer och artister ska ha betalt för sina verk. Ja det är väl helt självklart. Om det ska ske på exakt samma sätt som det gör nu är dock inte lika självklart. Men man hör aldrig ett smack i diskussionen om hur man skulle kunna göra istället, för att anpassa sig till den nya tekniken som möjliggör snabb distribution. Utan det handlar i princip enbart om att kriminalisera internetanvändare, och då nöjer man sig inte med att haffa de som gör sig skyldiga utan kräver tillgång till ALLAs datorer. Det är inte riktigt klokt. Utgå ifrån att kunderna är kriminella och tjuvar. Visst låter det otäckt.


Jag brukar hävda att lagen om brevhemlighet bör gälla även på nätet. Det ska inte vara självklart för någon att kolla vad andra gör i sina datorer, i synnerhet inte för en kommersiellt driven musikindustri. Att polisen har såna rättigheter för att stävja brott kan vara en sak, men inte heller det ska ske på någon slags kollektiv nivå så att vem som helst kan bli anklagad för saker de inte ens har en aning om pågår.


Vi har de senaste dagarna sett exempel på hur det kan komma att bli - ifpis stämning mot The Pirate Bay innehöll en artist som inte vill vara med om att sätta dit sina lyssnare. Pinsam blunder. Många artister tycker dessutom att det är helt OK att fildela och ser det som en framgångsfaktor som ger många möjlighet att lyssna på dem för att sedan bli regelbundna fans och köpa album och allt annat som finns runtomkring. Om man sätter standard i första målet med att blanda in människor som inte har med saken att göra så är det en mycket obehaglig framtidsvision och visar på att det kan bli rejält märkliga processer med oskyldiga inblandade. När filmbolag sedan anställer en Pirate Bay-polis så blir det hela än värre och en diskussion kring jäv kan diskuteras. Det börjar likna en film det här...


Konsum övergav sitt gamla återbäringssystem där man satt och räknade kvitton och fick procent på allt man köpte (jmfr. STIM som i alla fall försöker lite grann) för många år sedan. Idag får konsumkunderna i stället en rabattkupong med viss regelbundenhet. Kunde det vara ett möjligt framgångsrecept även för musikindustrin om man fixade till det lite? Det måste finnas och diskuteras andra möjligheter för artister och musikindustrin att överleva. Det pågår lite varstans men är inget som kommer upp till ytan. Det blir förstås mer dramatiskt när man tar till ord som tjuveri och kriminella handlingar.


På sikt kan man fundera över vilka artister som kommer att överleva och lyssnas till? Det uppstår kanske en parallell industri som tar tillvara på de nya möjligheter som finns att sprida artisternas verk och ge dem chansen att bli kända och få en lönsam verksamhet kring sitt skapande på det sättet. Så kan de gamla betonghäckarna sitta där och likt dinosaurier försvinna i sin egen ovilja att hänga med i den tekniska utvecklingen och anpassa sin verksamhet efter det.


Jag tycker att artister ska få betalt för sina verk, dock vill jag inte bli inblandad för jag fildelar inte, och kan inte acceptera att det ska finnas någon överordnad makt som har rätten att kolla om det jag säger är sant genom att snoka runt och kontrollera det i mina datafiler. Det börjar bli tjatigt att hela tiden upprepa detta - men det är alltid för tidigt att ge upp för något man tror på. För mig ligger den personliga integriteten högst.


Jag vill att lagen om "brevhemlighet" också ska gälla för min korrespondens över internet. För hur lätt är det inte annars att gå åt andra hållet och tillåta annat. Plötsligt har vi ett Postverk igen som sitter och öppnar våra brev. Idag finns omfattande procedurer för att någon ska få öppna ett brev som är adresserat till någon annan det borde få förbli så.


FRA


Inte nog med att musikindustrin ska tillåtas att begära ut personliga uppgifter om den som fildelar nu ska även FRA få syssla med avlyssning av all digital information. Det är väldigt tyst om just den saken som väl egentligen är ett mycket större intrång i den personliga integriteten. Men beslutet ligger nära i tiden. Första juli kan det vara verklighet. Scary.


De tekniskt bevandrade kommer att finna på möjligheter att kringgå det hela. I Finland tar finska Telia Sonera hem sina mailservrar för att de finska kunderna inte ska behöva bli avlyssande av svenska myndigheter. Rosetta visar på en del konsekvenser.


Hur nära är vi inte att få ett samhälle där vi ska kontrolleras och avlyssnas via elektronisk kommunikation bara för att någon fått för sig att det inte ska fildelas via internet och så var det lite terroristkontroll också förstås. IP-nummerkoll räcker inte och terroristerna har säkerligen inga planer på att bli avlyssnade. Kvar blir Andersson och Pettersson och Lundström och jag...


Av ovan nämnda anledning ska Sverige skämma ut sig över hela världen och bli kontrollstaten med stort K framför många andra. Det är verkligen inte rätt sätt att bli modern och framåt på. I Norge jobbar man för att musikindustrin INTE ska hålla på och kolla IP-nummer. I Finland funderar man på att ta hem sina e-postservrar för de finska kunderna. Vad säger det om Sverige? I Norge och Finland tycks man ha lite större förstånd och känsla för att skydda sina medborgare mot intrång i den personliga integriteten. Hur kunde det bli så här i Sverige? Är det bara okunskap eller finns det en annan plan? (citerar mig själv)


Politiker av alla slag har olika uppfattning, det har bloggaren Perskull tagit reda på. Emma menar att saker och ting måste ställas i proportion till varandra och att ingen lyssnat på protesterna mot förslagen om att förringa den personliga integriteten. Remissinstanser har varit negativa, datainspektionen inte minst, men det tycks inte ha någon betydelse. Det är rakt igenom trist. Gardebring efterlyser större kunskap hos beslutsfattare.

Man ska dock inte låta oppositionen och (s) dra några växlar på det här för det var de som lade förslaget från början. Bodströmssamhället som Oscar Swartz myntade. Att sen den borgerliga regeringen bara följer efter övergår mitt förstånd. Det krävs rejäla argument för att det ska gå att begripa varför detta är en så viktig fråga.


(intressant)


(Sydsvenskan)

(IDG)

(SvD)


Läs även andra bloggares åsikter om politik, media, musik, internet, fildelning, the pirate bay, upphovsrätt, samhälle, regeringen, moderaterna, FRA, digital avlyssning

Privatlivet och internet...

Kommer vi att kunna kommunicera privat på internet i fortsättningen? Det är inte alls självklart ty det finns många pågående utredningar som arbetar för att underlätta identifiering av internetanvändare på många sätt. Inte minst gäller det fildelningsområdet och musikindustrin som gärna vill ha kollen på vem som laddar ner.

Detta är ett stort och komplext område som omfattas av många olika frågor. För egen del anser jag att den personliga integriteten måste gå före musikindustrins krav på kontroll. Borde inte lagen om brevhemlighet kunna användas eller skrivas om på något sätt i det här sammanhanget?

Riksdagsmannen Karl Sigfrid har ställt en skriftlig fråga till justitieminister Beatrice Ask.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, personlig integritet, privat kommunikation, brevhemlighet, karl sigfrid, beatrice ask, internet, fildelning, kryptering, moderaterna, samhälle,

Norge stämmer Sverige och FRA-lagen utreds igen...

Här får man höra. I Sverige tillsätts en utredning kring FRA-lagen. Men slutsatserna är inte klara förrän nästa höst enligt tidningen RoD eftersom de är tänkta att var underlag för den kontrollstation man bestämt till 2011. Dessvärre är lagen redan i full gång då och man kan väl tycka att det vore enklare att aldrig koppla in några kablar överhuvudtaget innan man vet om det är bra eller inte.

I Norge är man inte nöjd med FRA-lagen utan funderar på att stämma Sverige inför domstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg. De är intresserade av hur den svenska FRA-lagen drabbar dem då stora delar av den norska internetkommunikationen passerar via Sverige.

Vår statsminister säger till Rapport att man tänker vänta tills man hört vad domstolen kommer fram till. Detta eftersom man har integritetsförstärkt lagen. Nåväl norrmännen verkar inte tycka att det räcker, och förstärkningen har väl ändå handlat om att den som kommunicerar inom Sveriges gränser inte hamnar i FRA-trålen. Men när andra länders trafik passerar våra gränser så snappas den upp av FRA. Det går inte att tänka i nationsgränser när det gäller internet. Det är märkligt att ingen tagit till sig det. På FRA vet de med all säkerhet detta.

Varför ska vi bli osams med norrmännen - vi vill ju att de ska köpa våra JAS-plan?

Telia Sonera har redan flyttat hem sina mailservrar till Finland för att undvika att de inrikesmail som skickas passerar Sverige, vilket då skulle säkra det i Finlands grundlag stadgade skyddet av förtrolig information. Deras brevhemlighet kan man kalla det. Men de är oroliga i Finland för att integritetsskydet i utlandstrafiken inte kan skyddas från intrång. Det övergår mitt förstånd att den svenska regeringen int etänker på samma sätt. Var har det fastnat? I processen? Varför går det inte att ändra den saken då? Det skulle ge ett enormt uppsving för tilltron till politiker och politisk verksamhet.

PJ Anders Linder hoppas att man kan vänta med lagstiftning tills man vet vad domstolen säger om mänskliga rättigheter och nämner att FRA-lagen strider mot allt vad allmän anständighet heter. Jon Wessel-Aas är den norske advokaten som inte gillar att Sverige bryter mot de mänskliga rättigheterna om en fredad privat kommunikation.

Erlandsson kommenterar och det gör Scaber Nestor också och har länkar till många tidningar i frågan.

(SvD) (DN) (Ny Teknik)
(Sydsvenskan)

svt

Mycket FRA just nu...

Om tre dagar kopplas FRA-kablarna officiellt in. Alla gillar inte det. Jag är en av dem. Jag tror att man till och med skulle vinna valet på att gå ett varv till med den här frågan. Men någonstans och av någon anledning sitter det helt fast. Vad jag har förstått så har statsministern slagit fast att han inte har några planer på att ändra på saken. Det är faktiskt absolut det enda jag har emot honom. Den där ståndaktiga hållningen till FRA-lagen. Jag förstår den inte. Det är möjligt att det inte är så taktiskt och smart att säga emot sin egen partiledare när man vill bli riksdagsman, men man kan inte dagtinga med precis allt. Så är det bara.

Göran Widham skrev om sina farhågor på bloggen Sagor från livbåten. Det är väldigt bra och beskriver precis mina egna funderingar kring det hela. Jag gillart inte.

Läs Görans text här.

Jag tycker dock att det är bra att moderaterna tar ställning till att det finns för många personregister och att det behöver städas bland dem. Det är helt rätt och i linje med individens rätt till uppgifterna om sig själv. Det är just när de hamnar i tolkning av någon annan som det kan bli så fel så fel. Alla säkerhetsplåster till trots... Det är vad det handlar om när det gäller FRA-lagen. Ingen som snackar om den från beslutsfattarhåll verkar ha en aning om hur trafiken flödar över internet (eller så har de det och det är värre) utan håller fast vid att kablar ska kopplas in.

Jag kan förstå det här med signalspaning, att det kan behövas. Men är inte alls överens om metoden. Inte alls. Det påverkar oss alla, i mycket större utsträckning än jag tror att man alls förstod när arbetet med lagen startades. På den tiden var inte alla uppkopplade på samma sätt som idag. De som hittade på lagen hade säkert ingen aning om att det inte gick att sortera ut svenskarna i flödet exempelvis. Kanske att de inte förstår det fortfarande? Man kan tro det när det framhärdas att det inte ska gälla svenskar, när alla som känner till lite hur det fungerar vet att det inte är möjligt att avgöra vad som är vad utan att kolla. Det är inte bara internet och mail det gäller heller utan även fax och telefonsamtal. Oscar Swartz berättar om sin egen erfarenhet av brevhemlighet.

Tekniken rinner förbi och den är gränslös. Som alltid.

(intressant)

Andra bloggar: Annarkia Opassande Det skrivs rent allmänt massor om det hela kolla på Bloggar.se

Läs även andra bloggares åsikter om politik, FRA-lagen, personlig integritet, moderaterna, fredrik reinfeldt, regeringen, alliansen

Om sakliga argument - FRA

Generaldirektören Ingvar Åkesson på FRA skriver en debattartikel i Svenskan idag. Han menar att det saknats sakliga argument hos dem som arbetar emot lagen. Det tycker inte jag och jag tror faktiskt inte att Åkesson heller läst det som skrivits mer än möjligen fragmentariskt. Då blir det förstås det spektakulära som framstår, så är det alltid. Men det är också ett sätt att få uppmärksamhet att förstärka budskap med känslor. Men det finns verkligen mycket fakta.

Att uppfattningen att FRA ska avlyssna alla svenskars telefonsamtal, läsa e-post och sms är fel menar Åkesson. Det är ingen som har sagt eller trott att FRA manuellt skulle sitta och läsa allting utöver det man finner intressant utifrån de sökbegrepp man anser vara aktuella. Det är att det överhuvudtaget går att göra (och rent tekniskt måste all kommunikation gås igenom, så fungerar internet) och dessutom helt lagligt som vi protesterar emot.

FRA-ledningen: "De skäl som finns emot förhandsprövning är främst praktiska, vilket också redovisas. FRA har och kommer att ha hundratusentals sökbegrepp... Läs mer hos Frendo det bör läsas, här finns sakliga insikter. I Svenska Akademins ordlista finns det 125.000 ord så man kan väl utgå i från att hela svenska språket är representerat bland sökbegreppen, så man kommer inte undan genom att undvika att skriva ord liknande de som många tror är "extrafarliga", bomb och terror och sånt. FRA-systemen är mer förfinade än så. Sundevall tar också upp sökbegreppen.

Ändamålsglidning

Plötsligt så kan förutsättningarna för databaser ändras även om avsikterna är väl så goda från början. Det är just det som bör undvikas. Jämför de diskussioner som nu förs med användningen av PKU-registret, och när människor då vill gå ur registret så vill man förbjuda det. Är inte det häpnadsväckande. Den historien har tagit fart under de senaste veckorna och man har redan kommit så långt som till att man vill förbjuda folk att gå ur registret för att det då skulle förstöra ändamålsglidningens syfte. Jag tänker på forskarna, de måste gnida sina händer i förtvivlan över detta ingrepp i forskningsetiken som kan förstöra deras forskningdata inom området.

Användning av personuppgifter

Emma tar upp byteshandel med personuppgifter. Jag har själv hamnat i problem vid en USA-resa långt tidigare än FRA-registret kom på tal. Jag hade ett journalistvisa i mitt pass men hade just den här gången andra ärenden (jag skulle gifta mig i Las Vegas). Det blev en väldig massa diskussioner och slutade till min fördel. Men tänk om jag inte hade fått komma in i USA den gången? Jag lovar att så vitt jag vet hade jag rent mjöl i påsen då som nu... Jag är av svenskt ursprung och har levt som vilken Svensson som helst i mina dar. Villa, Volvo och vovve och så där. Men av någon anledning blev jag misstänkt, kanske för att svartjobba, ingen förklaring gavs. Men jag tror att det var min sjätte inresa på ganska kort tid. Kanske att någon fann det konstigt.

Dock som alltid, den mänskliga faktorn, som vi aldrig talar om men som alltid finns där räddade mig. Vi hade samma födelsedag! Den här mänskliga faktorn var positiv men vad hade hänt om det varit tvärtom? Så vad som händer med våra personuppgifter utanför landet vet vi faktiskt inte. För ingen talar om det för dig.

Det är klart att FRA spanar på folket menar Svensson där han också beskriver hur FRA bedriver signalspaning åt Säpo, rikskrim och tullen. Samtidigt skriver Alltiallon om de olika perspektiven -global kontra individnivå och menar att debatten förs på båda. Jag håller med om det. Individnivån där vi försvarar vår personliga integritet är inte mindre viktig än den globala synen som säkert många politiska företrädare har. Det gäller attt a hänsyn till båda för att få ihop en br ahelhet. När argumenten som använts från politiskt håll om att "skydda grabbarna i Afghanistan" använts och ställts mot att brevhemlighet, meddelarskydd och i förlängningen yttrandefriheten ska ges upp så här på en eftermiddag så är också det en sammanblandning eller hur? Ingen vill väl att killarna i Afghanistan ska råka illa ut - jag tror inte att exempelvis granatattack kan omstyras från Sverige hur gärna vi än vill det.

Trafikdata och innehållsdata

Trafikdata samlas redan idag, vem som pratar med vem samlas redan idag. Nu talas det om innehållsdata - vad vi skriver och säger. Det är en intressant skillnad där... Hur ska informationen egentligen användas? Den frågan ställer Claes Krantz i sitt inlägg här.

Känslostormar

Blogginläggen är många gånger känslostyrda, dock inte alltid utan finess om man försöker se bortom orden och försöker förstå vad som menas. Personligen vill jag inte slå folk i huvudet och kalla dem för det ena och det andra, men däremot kan jag förstå att det görs i känslosvallet. Men som alltid bör man försöka läsa bakom orden och söka efter meningen. Där finns det oftast ilska, indignation och en viss fötvivlan över att int ebli lyssnad på. För det man har att säga är viktigt och det är klart om man talar till en vägg som aldrig svarar så tar man till slut till kraftorden. Det är ungefär samma sak som att någon som inte har motargument tar till ett mantra "... gossarna i Afghanistan". Bruten kontaktledning alltså. Synd, det behövs en katalysator...

Falkvinge skräder inte orden nu. Det gör inte Blogge heller. Inte heller Teflonminnet. Göran Pettersson är moderat Riskdagsman och han försvarar FRA-lagen, respekt för vars och ens synpunkter, men läs gärna kommentarerna på hans blogg.

Frapedia - alltid! Massor med information.

(intressant)

(SvD - Brännpunkt)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, FRA, spaningslag, regeringen, Åkesson, FRA-debatt, personlig integritet

Det där med integriteten igen då..

Att läsa andras mail är enkelt men förbjudet. Grundlagen förbjuder efterforskning av källor och lagen om brevhemlighet säger att man inte får läsa andras post. Nu har det uppenbarats att Försvaret läst mail från militär personal som var avsett för Svenska Dagbladet. Dubbelfel alltså. Man skulle kunna tycka att myndigheter borde ha en högre grad av förstånd, men de kan å andra sidan gömma sig bakom att vara just myndigheter. Bloggen Myndighetskontroll påminner om lagtexten.

Just att det är Försvaret som gjort det här är ett tecken på den allmänna uppluckring som finns kring vikten av att inte kränka den personliga integriteten. FRA-lagen kommer att ge nya möjligheter till liknande kränkningar. Så småningom kanske det blir, eller kanske redan är som Gester beskriver bevakningssamhällets framkrypande. Kanske att vi är framme vid sista raden redan nu.

En gång i barndomen förpassades jag till sommarkoloni. Det var inget för ett barn som ville sitta för sig själv och läsa romaner i fred. Man fick bo på sal tillsammans med främmande ungar som man aldrig någonsin skulle valt att vara tillsammans med annars. Jag led och skrev ett brev hem till mamma om att jag ville därifrån, hade funderingar på att rymma. Men det blev stopp i censuren. Jag blev inkallad till föreståndarinnan och utskälld efter noter, ty sådana brev fick man inte skicka. Hon hade alltså läst mitt brev som jag själv förslutit och satt eget frimärke på. Brevet blev aldrig skickat och jag tror att det var där i sjuårsåldern som min kamp för den personliga integriteten startade. Behöver väl inte påpeka att det aldrig mer blev någon koloni för min del.

För de flesta människor är det en självklarhet att inte öppna andras brev, men inte för alla. På ett förlag där jag jobbade som journalist hade kamrer XX för vana att öppna allas post varje dag. Han gjorde ingen skillnad på privata brev och andra. Allt var till företaget ansåg han och satt och sprättade till fram på eftermiddagen. Källskydd borde vara självklart på en tiningmen inte här inte. Vi protesterade förstås men han slutade inte förrän styrelseordföranden klev in. Sen blev det mobbningav från hans sida.

De ovan tagna exemplen handlar om att privatpersoner bryter mot lagen, man kan väl kalla dem mindre vetande förmodligen och dessutom kan de sättas dit. Men när det gäller myndigheter så är det inte lika lätt att hävda sig. Med nya lagar som FRA-lagen så öppnas ytterligare möjligheter för dem att inkräkta i våra innersta liv och dessutom tolkas av tredje person, ingen vet vart det kan ta vägen. Obehagligt är bara förnamnet. Gränserna suddas ut.
(SvD)

(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, försvaret, personlig intergitet, brevhelighet, FRA, samhälle, regeringen

Frågan som berör - internetintegritet

(AB)

Plötsligt har piratpartiet 6,7 procent av väljarkåren enligt Novus Opinion skriver Lena Melin, hon tycker att det är svårförklarligt, närmast obegripligt. Jag tycker att det är hur lätt som helst att förstå. Personlig integritet är viktig för människor. Det är en absolut viktig fråga. Det handlar nu om den frågan, inte om piratpartiet i sig eller att unga finniga tonåringar utan rösträtt vill kunna kopiera film och musik hur som helst. Det handlar om vår brevhemlighet fast på nätet. Det handlar om att vi ska kunna ha samma integritetsskydd på internet som på andra ställen i samhället. Vi vill och ska kunna kommunicera om vad vi vill och vi vill kunna göra det anonymt. Det är demokrati. Det handlar inte om att Piratpartiet är så duktiga på PR. Det är en förenkling utan jämförelse.

Jag brukar påstå att det handlar om okunnighet medan andra menar att begränsningen och övervakningen av vad som sker på internet är en medveten handling. När jag hör vissa politiker säga "man ska inte kunna göra vad som helst på internet" så kan jag medge att det nog finns en viss medvetenhet bakom kontrollivern, men den är väldigt avgränsad och med grund konsekvensanalys. Jag tror dock inte att man på alla sätt vet vad det innebär. Skulle vara intressant med ett konkret exempel för att påvisa. De abstrakta bilderna av sociogram är kanske inte greppbara för alla. Däremot att se hur lätt man kan plocka fram information om en enskild persons förehavande (som han inte ens själv behöver vara medveten om) skulle antagligen bli mer påtagligt. Allt det här kan vi se om dig ministern - hur vill du att vi ska tolka det. Att systematisera insamling av information om enskilda på internet är problematiskt, för det går inte att avgöra vad som är falsk eller sann information. Det kan bli väldigt fel.

Tag nu som exempel den nya Ipred-lagen som fått Ifpi att få fnatt och visar det kraftfullt genom att skicka ut hotbrev till alla som möjligen kan vara inblandade i deras verksamhet. De får också motstånd nu, senast genom marknadsföringslagen. Samtidigt så pågår det för fullt verksamhet som över tid kommer att få bort den illegala fildelningen, ty det är så har det alltid varit. Marknaden reglerar sig själv. Stim erbjuder creative common license till sina medlemmar. Spotify finns och en hel del annat. Bredvid springer musikindustrin och en massa vogoner hysteriskt och vill stoppa utvecklingen som redan har passerat förbi det de vill stoppa.

En fråga som kan mobilisera så många som den personliga integriteten på internet gör måste tas på allvar. En klyftig politiker tar den och gör den till sin. Arbetet är redan klart.

Det handlar inte om fildelning eller fritt utrymme för pedofiler, narkotika och organiserad brottslighet som vissa politiker nu tagit till för att försvara sin kontrolliver. Man ska veta att den sociala kontrollen på internet är stor och förmodligen får polisen och myndigheter rapport om oegentligheter snabbare på så sätt än de hinner kontrollera själva genom sina tänkta avlyssningsmetoder.

Det politiska parti som tar den personliga integriteten på internet på allvar skulle bli en klar vinnare. Kanske att det blir socialdemokraterna? Det finns en enkelhet i att vara i opposition, att tappa ansiktet är inte lika jobbigt då. Å andra sidan så är det bra att svänga när vägen gör det.

PR-geni?

(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, piratpartiet, personlig integritet, internet, EU-valet

Nej - här kommer inte att glömmas till nästa val...

Muf gillar inte fildelningslagen IPRED utan tycker att man ska låta den som fildelar för privat bruk vara ifred. Statsministern var med på mufs förbundsstämma i helgen och det talades förstås om IPRED, han mdnde att det inte är säkert att denna fråga finns på agendan till nästa val. det beror nog på det. Hade det snackats om cykelbanor på Hornsgatan eller höjning av SL-kortet kunde jag hålla med statsministern, frågorna hade glömts bort till nästa val. Men nu handlar det om personlig integritet, brevhemlighet och modern teknik och friheten i tid och rum som den medger.

" Väljarna har kort minne, vad som diskuteras nu behöver inte vara samma sak som diskuteras på valdagen..." (statsministern till GP)

Här håller jag inte alls med då. Mitt minne är det inget fel på och jag har hållit på och jobbat med moderaterna sedan 1973, mycket på grund av frihet för individen, integritet mm mm. Detta kommer inte att ändras på. Mycket får man stå ut med men allt kan inte accepteras.

Statsministern påpekar också att han fortfarande är påverkningsbar. Det slutgiltiga lagförslaget är långt ifrån klart." (Göteborgsposten)

Yes - det är här mitt hopp står. Till statsministern. Justitieministern har jag dessvärre gett upp hoppet om. Det är synd för jag har alltid gillat Beatrice Ask, men denna roll är inte klockren av någon anledning. Kan inte hon jobba med skolfrågor? Där var hon riktigt bra. Om hennes agerande nu beror på hennes själv eller om hon är bakbunden låter jag vara osagt för om detta vet jag icke något.

Jag tror också att det är lite fel att bara göra internet till en generationsfråga, det är att förenkla å det grövsta. Många av oss som protesterar mot de nya lagarna har passerat mogenhetsålder och är hängivna internetanvändare dock inte nödvändigtsvis aktiva fildelare. Vi var kanske rent av med och grundade det hela, något man sällan diskuterar. Vi ser den här saken ur ett större perspektiv, som frågor kring den personliga integriteten exempelvis. Detta har då alltid för mig varit en viktig och drivande fråga som engagerad moderat. Så här glöms ingenting inte...

Jaga inte den som fildelar privat säger moderata ungdomsförbundet. Håll er till dem som kommersialiserar på andras arbete. Håller med och tycker att det är synd att jag inte längre kan vara aktiv medlem i muf eftersom jag faller på åldersstrecket. Men stöttar dem gör jag.

Johanna som tillhör den yngre generationen rör sig på internet som den självklaraste saken i världen. Läs hennes insiktsfulla blogginlägg. Det borde mana till eftertanke hos vem som helst.

Jag har inte hört någon som tycker att upphovsmän inte ska få betalt för sitt arbete. Däremot finns det många som påstår detta, upphovsmän och kanske särskilt rättighetsinnehavare (ifpi) som framhärdar att kallar sina kunder för tjyvar och banditer som stjäl deras verk. Man saknar verkligen en helhetsbild över hur det ena påverkar det andra. Fildelning kan betraktas som marknadsföring i stället för stöld. Nya tjänster kommer hela tiden, marknaden kommer att sköta det här. Som alltid. Ibland är det bra att ta avstamp i historien.

Men kan man diskutera osäkra metoder som att jaga med hjälp av IP-nummer exempelvis så kan man verkligen diskutera metoden om hur artister ska få betalt också. Men det är som om två läger står och skriker rakt ut i rymden. "I jymden kan ingen höra dig skrika" som Robert Gustavsson sa i programmet Percy tårar.

Men som sagt än så länge är statsministern mottaglig för argument och man kan hoppas på att han också lägger sin instrumentella syn åt sidan och verkligen försöker lyssna in allvaret i protesterna. Det handlar inte om att det ska vara OK att sno artisterna på pengar det handlar om andra värden som är väldigt viktiga i ett modernt demokratiskt samhälle - som den personliga integriteten.

Blogge har förstått tagit ett eget grepp på frågan.

Det snackas mest om musik och film när det gäller fildelning. Det finns en annan sida också och det är nedladdning av olika dataprogram. Symantec har gjort en studie som visar att vi i Sverige är bland de värsta på nedladdning av dessa (8:e plats). Nu ska vi komma ihåg att Symantec är ett programvaruföretag med Norton antivirus som en av de största försäljningssuccéerna så de vill förstås gärna vara med här i diskussionerna, av egenintresse om inte annat. Tycker man att det är dyrt med ett CD-album ör 200kronor så vad tycker man inte då om dataprogram för flera tusen kronor? Själv kan jag inte tänka mig att ha program utan egen licens men nog är det dyrt alltid. Som tur är så växer opensourcemarknaden, så fildelning av traditionella dataprogram kan nog också se sig i stjärnorna så småningom.

Scaber Nestor funderar kring hur statistiken presenteras i olika media. Det ska man alltid göra ;-).
Svensson skriver att Mufs förslag stämmer överens med som det är idag. Det är vad jag brukar skriva.
Lagen är onödig. Piratpartiets Rick Falkvinge och mufs Niklas Wykman är överens på ett par punkter - delad kultur och skyddat privatliv.
Muf är moderna tycker Kristoffer, det är jag med du ;-)
Bloggarna.se och KAS vädjar till Littorin som gammal bloggare att tala förnuft med de sina. Det är inte EU som kräver den här lagen. Denna blogg är överhuvudtaget väldigt bra om man vill få en bild av IPREDs konsekvenser. (och mycket annat också förstås)
Karl Sigfrid är nöjd med Muf ställningstagande. Självklart är han det.

(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, upphovsrätt, piratjägarlagen, IPRED, musikindustrin, regeringen, samhälle, moderaterna, Karl Sigfrid, internet, fildelning, alliansen, lagrådet, schlingmann, opassande

Integritetsfrågan är att ta på allvar...

Nu pågår debatten om Piratpartiets vara eller icke vara. En del anser att Piratpartiet bara vill snylta och tänker att "gratis är gott". Andra tycker att det handlar om att skydda den personliga integriteten från intrång i vårt digitala leverne och att Piratpartiet gör ett gott jobb i den frågan. Jag håller på det senare och det gör uppenbart ganska många andra också. I ett pressmeddelande skriver Piratpartiet att 21% kan tänka sig att rösta på dem i EU-valet.

Det borde säga något till de traditionella partierna. Att integritetsfrågan ska lyftas upp på bordet och inte viftas bort som om den tillhörde en mindre icke så viktig opinionsgrupp bestående av män i 30-årsåldern. Många av oss som protesterar mot att man så lättvindigt vill ge avkall på möjligheterna att vara anonym på nätet på samma sätt som alltid gällt för annan typ av kommunikationsom yttrandefrihet, brevhemlighet och liknande tillhör en helt annan grupp. Varken Farmor Gun eller jag passar in i bilden här, men likfullt protesterar vi vilt.

Massor av bloggar skriver just nu om Piratpartiet. Den egentliga frågan - om den personliga integriteten kommer i skymundan. Tyvärr. Det irriterar mig. Det är bra med enfrågepartier, bättre vore att de etablerade partierna tog dem på allvar. Frågorna alltså, inte konstellationerna.

Så länge man utan att begå brott kan låna ut böcker och videofilmer till varandra så kan man inte ta fildelning på allvar. Det är bara ett annat sätt att göra samma sak på. Diskussioner kring brott mot upphovsrätten faller. Det är väl snarare hur den senare ska/borde se ut som ska diksuteras. Ingen talar om att artisterna inte ska få betalt, inte Piratpartiet heller fastän de många gånger beskylls för detta. Frågan är hur. KalleAnkakalkyler borde förnuftigt folk ta avstånd ifrån.

Andreas Ekström tog första steget och ifrågasatte Piratpartiet och liknade dem vid Ian och Bert, sen har det bara rullat på. Det börjar handla om man överhuvudtaget kan ta någon på allvar som bedriver en enskild fråga utan att se till helheter. Det är en väl snäv beskyllan i det här fallet, men självfallet handlar det om att dra saker till sin spets. Som jag själv skrev i en tidigare post, man kanske ska lyfta blicken lite och betrakta enfrågepartier som en del av ett personval. Trots allt så berör frågan många och därför dår frågan en röst. I det här fallet handlar det om den personliga integriteten som man inte kan ge efter på grundval av påtryckningar från en enskild industri. Det är synd när en viktig fråga hamnar i detaljsslasken. Men det är som kommunfullmäktige, diskussionen om cykelställ tar flera dagar och budgeten 10 minuter.

Smarta artister tar tillvara på möjligheterna och använder dem. Internet är ett utmärkt sätt att marknadsföra sina alster på. Det funkar aldrig att betrakta sina kunder som skurkar.

Som vanligt tänder det till bland bloggarna, härligt och många vinklar. Emma skriver förstås. Mymlan och Emma har en konversation. Klara funderar om att vara vänster och pirat. Loke skriver om höger/vänster. Svensson tycker att Piratpartiet är för borgerligt (jaja Svensson, du vet att jag inte kommer längre än till socialdemokraterna när jag tänker vänster Svensson, Blåbärsstigen som gemensam nämnare till trots, haha). Man kan tycka att det finns en viss humor i behovet av att kategorisera till höger och vänster när det egentligen handlar om en tvärpolitisk fråga som Leo så riktigt påtalar. Ugglorna är inte vad de ser ut att vara och man kan fråga vilka som ska hamna under lupp. Zac följer upp Leo med en checklista.

Jag citerar Deeped här:

"- men tyvärr hamnar, precis som många säger, hela diskussionen i en diskussion om fildelning istället för problemet med en upphovsrätt som en teknisk utveckling gjort i det närmaste omöjlig att upprätthålla. Och att inget - inget som helst - kan ge en stat rätten att förminska individens yttrandefrihet eller ge privata intressenter rätten att jaga brottslingar för sina egna intressens skull."

(intressant)

Vi måste nog räta ut ett och annat här...

Det finns inga dubbla budskap om integritet som Torgny Nordin vill framhärda i sin artikel på SvD.se idag. Han menar att det haltar då man å ena sidan lägger upp bilder på sig själv och berättar hemligheter på Facebook och liknande sociala sidor på internet och å andra sidan talar om skydd av sin personliga integritet.

Skillnaden är väl uppenbar - det ena väljer man själv att lämna ut och tar konsekvenserna av och det andra är sådant man vill ha för sig själv. Den typ av information man förmedlar till ett fåtal om än någon. Det är inte för inte vi har något som heter brevhemlighet som innebär att brev som är personligt adresserade inte får öppnas och läsas av annan än det är sänt till. Förr var det sigill och nu igenklistrade kuvert. Det är just de senare medelandena som vi inte vill ska skannas rakt över utan urskiljning. Vi vill inte att man ska kunna lyssna på våra samtal. Det handlar om meddelarskydd till pressen, det handlar om demokrati. Man ska kunna vara anonym när man meddelar sig.

Så långt är vi överens - men att påstå att FRA-kritiken till stor del drivits av engagerande bloggande ungdomar är fel. De ledande kritikerna har varit medelålders mycket erfarna människor från många olika yrkeskategorier som jurister, nätverksspecialister, IT-specialister, pedagoger, beteendevetare, filosofer, akademiker med flera. De flesta av oss djupt grundade i internets hemligheter. Som min man brukar säga - det var vi som hittade på och byggde upp det hela, på olika sätt. Glöm inte det.

Den snabbast växande gruppen på internet är medelålders kvinnor och det är möjligt att det är så att erfarenheten då gör att man blir extra känslig för att få sin integritet kränkt. Att det är därför som indignationens vågor är höga.

Så glöm det där med ungdomar. Nätet befolkas av alla åldrar numera. Det är viktigt att tänka på det.

Opponent skriver så här om saken.

(SvD)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, personlig integritet, internet, FRA, FRA-lagen, samhälle

Var är alla moderna moderater som hänger med i utvecklingen...

Träffar då och då på moderna moderater som är med på Facebook och som självklart använder mail alldeles på egen hand utan att låta den passera förbi någon som kan logga in på datorn och öppna Outlook.

Karl Sigfrid och Christofer Fjellner är aktiva i fildelnings- och avlyssningsdebatter och kämpar emot musikmaffians lobbyverksamhet. De har säkert läst boken Long Tail där framtiden förklaras, hur internet fungerar redan idag faktiskt och hur det kommer att fungera framöver - vi befinner oss i ett enda stort flöde av information om allt möjligt. Musik som ingen i ifpis gäng skulle satsa på visar sig vara den största hiten av dem alla. Detta går nog inte och borde heller inte försöka stoppas, tekniken kommer alltid att fina nya vägar. Oscar Swarts berättar om det på sin blogg idag. Han har varit i Berlin och träffat personer som vet hur framtiden/tekniken fungerar. Den går inte att stoppa och kanske att politkerna skulle må bra av att träffa de här forskarna och inte bara lyssna på lobbarna som faktiskt bara har en sak i huvudet. Sina egna pekuniära intressen och fullständigt struntar i oss andra.


"Det är dags för jurister att använda de lagar som finns för att förhindra missbruk av makt. Och det är dags för politiker att inse att vi befinner oss i en ny värld och ändra lagarna. Folket har redan bestämt sig. Dataforskarna också." (Oskar Swartz)

Jag vet inte hur tajtigt det kan bli, men den personliga integriteten står högst på min lista över viktiga saker, utöver familjen då förstås. Det hänger nog ihop med personlighet och att jag varit postis, för på Posten får man lära sig det här brevhemlighet på allvar. Det har randats hur många skärmar som helst om den här frågan nu, man orkar inte tjata om allting precis hela tiden. Det känns som att gå i en kvarn.

När man läser det svar som justitieministern givit Karl Sigfrid på frågan om det är OK att en polis i princip under pågående jobb går över till mottagarsidan så blir man lite förvånad. Det tycker uppenbarligen inte hon är några problem alls. Så skriver hon att det efter avslutad tjänst är OK att ta ett nytt jobb. Ja, men tacka för det. Men är det OK att vara tjänstledig från ett jobb i statens tjänst (vilket det handlar om enligt uppgift, man kan ju göra så som statstjänsteman) och gå till ett där det kan handla om jäv. Där finns det i alla fall lagar. Till och med delikatessjäv kan det vara fråga om. Jag undrar vilken fråga hon har svarat på egentligen... Emma funderar i samma banor som jag och Anna Troberg skräder inte orden och det gör förstås inte heller Piratpartiets ledare. Jag vill inte själv använda kraftord mot justitieministern, mend äremot vädja till henne att hon försöker förstå vad det är hon nu fattar beslut om. Humlan frågar om det inte är jäv när man utreder en målsägande vad är då jäv.

Det finns moderater som fattar det här med internet - kan ni inte tala med justitieministern och försöka förklara vad det hela handlar om. Framtiden... Detta är en generationsfråga och det handlar inte bara om fysisk ålder.

Jag tror att det här är en fråga som kan få alliansen att vinna valet, eller förlora det. Om man söker nya frågor att enas kring så är fildelning, avlyssning och personlig integritet viktiga frågor för alla som röstar. Den här tystnaden kring dessa frågor från regeringen oroar mig mycket, väldigt mycket. Detta är en viktig fråga...


Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, internet, moderaterna, regeringen, fildelning, nedladdning, modern teknik, musik, musikindustrin

Konsekvensen av missförståndet då...

Cecilia Renfors kommenterar sin utredning och den senaste tidens diskussioner om denna i en artikel i Expressen.

"Förslaget har kritiserats för att innebära att internetleverantörerna ges en allmän övervakningsskyldighet, en roll som myndighetsutövare eller ”internetpoliser” (Sigfrid med flera 3/1). Denna uppfattning bygger på ett missförstånd. Om en internetleverantör ska föreläggas att säga upp ett abonnemang eller inte ska enligt förslaget avgöras av domstol. Domstolen avgör om det har förekommit intrång eller ej. Talan måste föras av en rättighetshavare som måste kunna bevisa upphovsrättsintrång. Internetleverantören behöver betala vite endast om den inte följer domstolens föreläggande. Internetleverantören ges alltså ingen skyldighet att övervaka vad dennes kunder gör på internet och därmed heller inte någon skyldighet att anmäla det. Däremot kan internetleverantören givetvis, om förslaget skulle genomföras, ha rationella skäl att beivra de intrång som i dag är vanligt förekommande."

Bekymret är inte att det hela så småningom avgörs i domstol, bekymret är tiden innan det når domstolen. Vem är det då som hanterar uppgifterna om vem som har gjort vad i sin dator? Vem är det som avgör att frågan överhuvudtaget ska tas upp upp i domstol?

Hur hittar man de filer som är fyllda med olagligt nedladdat material utan att öppna och se vad de innehåller? Det är där vi har frågan om brevhemlighet och personlig integritet. Det är en mycket viktigare fråga enligt min mening.

Med tanke på att den tekniska utvecklingen går med rekordfart så är det svårt att förstå att det ännu inte finns någon metod som skulle klara av att stoppa nedladdning av vissa filer och så att säga gå bakvägen istället för att kollektivt ansluta oss alla oavsett om det är nödvändigt eller inte. Varför läggs inte problemet tillbaka i knät på industrin i det här fallet?

För den dag det är tillåtet att hålla koll på vad vi gör i våra datorer så är det fritt fram sedan att hitta på nya användningsområden för kontroll. Inte minst kan man se detta vad gäller idéer om hur uppgifterna från trängselskattekamerorna i Stockholm ska kunna användas. Exempelvis att man ska betala högre avgift om man kör en gammal bil. Det borde vara ett varningsexempel om något.

(Expressen)

politik, bloggar, avlyssning, integritet, fildelning, regeringen, moderaterna, alliansen, samhälle, 1984, upphovsrätt. Bodströmssamhället, Bloggtidningen, EG-domstolen, PTS, JK, Datainspektionen

Det finns IT-intresserade moderater...

Stora motionsfloden pågår just nu i Riksdagen. Vi får se både det ena och det andra i önskemål från riksdagsmännens egna huvuden om vad just de tycker är viktigt. Alla motioner kanske inte skulle ha skrivits menar Kent Persson. Få verkar gå igenom. Men det är i alla fall ett sätt att förmedla att man har åsikter om olika ting. Uppdatering: Nu vill två moderater (vad komer denna bevakningsiver ifrån?) granska SVTs sändningar. Ännu en motion som inte borde skrivits menar Kent P. Ibland undrar man över fingertoppskänslan för detta öppnar bara upp för de politiska motståndarna att ge sig på. Badlands Hyena skriver om detta på sitt oefterhärmliga sätt.

Inte verkar det vara IT-frågor som är på topp precis. Endast 70 av mer än 3800 motioner handlar om IT. Av dessa 70 motioner har min moderata kompis Eliza Roszkowska Öberg skrivit 11. Detta ger en hint om varför inte IT-frågor som FRA-lagen, Ipred och annat som handlar om den personliga integriteten slår igenom. Människor är helt enkelt inte intresserade, kanske för att de inte förstår att det nu är Pandoras ask som öppnas.

Så det är glädjande att det finns moderater som är intresserade av IT. Jag är själv en av dem så rösta in mig i Riksdagen så ska ni få se på IT ;-). Jag har levt i den branschen i princip sedan jag startade mitt yrkesliv på tidigt 80-tal och följt med i det som händer. Mitt intresse ligger på den beteendevetenskapliga sidan. Hur fungerar människor och maskiner med varandra? Vad händer med oss när vi får tillgång till alla denna information? Blir vi klokare? Utvecklas samhället? Vad händer när vissa vill stoppa möjligheterna till denna enorma frihet och möjlighet vi med hjälp av internet har fått? Det blir protester, det har vi sett och det får effekter vilket visat sig inte minst genom det genomslag Piratpartiet fått med nu kanske två platser i EU-parlamentet.

Man ska också ställa sig frågan om det är meningen att politiken ska delta i lagar som Ipred som snarare motarbetar marknadskrafterna än hjälper dem? En industri som inte gör sitt jobb och erbjuder kunder det de vill ha ska väl ändå inte ha lagstöd för att kunna stoppa utvecklingen. När priserna är för höga och förpackningarna inte är det kunderna vill ha så brukar det innebära att man får lägga ned verksamheten eller anpassa sig.

Den personliga integriteten får bara inte slumpas bort av politiker som inte riktigt vill förstå att det är det som sker med total massaövervakning av all digital kommunikation. Det finns redan idag lagar som styr. Grundlagen är en av dem. Brevhemlighet. Anonymitet osv osv. Integritet är viktigt inte minst inom vården skriver Kent Persson som själv är landstingspolitiker i Örebro, att vi inte ska ha ett abortregister (återigen en önskan att registrera för att man kan) men han håller inte helt med innehållet i Piratpartiets debattartikel om total anonymitet. Jag håller med Kent om att det kan vara bra att identifiera sig ibland. Men just det här att använda alla dessa uppgifter och korsköra dem härs och tvärs bara för att det går är olustigt. Mycket olustigt. Vi borde ha kommit ifrån tanken att datorerna styr vårt liv. Det är vi som ska ta kontrollen över dem. Det pågår en integritetskris menar Emma.

Inom moderaterna så är vi många provvalskandidater som stöttar varandra. Idag slår jag ett slag för Maria Abrahamsson, tidigare ledarskribent på SvD satsar även hon på en riksdagsplats. Makthavare.se intervjuar Maria här. Lyssna på henne. Intressant, hon tycker inte heller om FRA-lagen. Jag gillar att hon ställer upp för hon har samma bestämda ton som jag och dessutom så berättar hon att hennes man för närvarande försörjer henne. Samma här. Lyxhustru. Man kan vara det. I vissa perioder. Sen kan man gå ut och jobba igen. Just nu har vi båda siktet inställt på Riksdagen. Det är kul.

(SvD) (CS)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, IT-politik, moderaterna, internet,

Ska fan vara Åkesson dessa dagar...

(DN) (Aftonbladet) (SvD)

Inte sedan kärnkraftsomröstningen har jag varit med om något liknande engagemang från så måga olika håll som nu med FRA-lagens vara eller icke vara. Som bekant för den som läser denna blogg så är jag emot FRA-lagen i sin nuvarande form. Bloggmeter efter bloggmeter efter bloggskärm sprids argumenten emot FRA-lagen.

Men det märkliga är att vi som är emot talar om massavlyssningen som oundvikligen kommer att äga rum och den som är för lagen talar om nyttan av signalspaning och underrättelsetjänst. Det förs olika samtal helt enkelt om en och samma sak - FRA-lagen. Grabbarna i Afghanistan ska skyddas (-kan vi inte ta hem dom i stället?) Och vad har det med vår personliga kommunikation att göra undrar både jag och Monica.

Dagens tidningar fylls av FRA-chefens betyganden om vilken nytta Sverige har av FRA. Ett mordattenat har kunnat undvikas och någon flygkrasch likaså. Nu kan man förstå att vi bara kan få fragmentariska bilder av all nytta som FRA gör, detta på grund av sekretessen och att det naturligtvis har uträttats fler dåd som inte kommer till allmänhetens kännedom. Det ligger i sakens natur.

MEN som Assarsson skiver i sin blogg "Vi är många som utgår från att en myndighet med 650 anställda som kostar skattebetalarna ca 560 miljoner surt förvärvade kronor om året gör någon form av nytta. Vi är också många som menar att det ska bedrivas signalspaning men debatten handlar om proportionerna, dumbom."

Nu vill inte jag kalla någon för dumbom för det är vi allihop på många olika sätt. Det vi inte känner till eller ens vet att det finns kan vi inte uttala oss om. När vi gör det så tycker dem som "vet" att vi är dumma. Sen att vi "vet" olika saker förenklar inte kommunikationen precis. Inte tror jag att någon direkt ljuger heller, utan man talar utifrån sin egen verklighet utan att kolla vad som finns utanför den.

Ett exempel som Åkesson drar upp i sina artiklar är hur signalspaningen har hjälpt en person som hotats av en mordpatrull från sitt gamla hemland. Apropå proportioner så kan vi väl då fundera på de människor, oftast kvinnor och barn i Sverige som måste leva med hemlig identitet för att komma undan sina män/fäder. Personer som måste rymma iväg, lämna allt och hålla sig undan medan betalningsanmärkningarna läggs på hög för att ingen vet var de bor - samtidigt som identiteten kan röjas av Försäkringskassan eller obetänksam tjänsteman. Barn som måste byta namn och kvinnor om lever i total rädsla och hotas till livet, det finns naturligtvis män också som måste leva med skyddad identitet. Är inte det jämförbart? Förvisso Sverigeinternt, men ändå? Inte samma plånbok i statsbudgeten, men det handlar om liv likväl. Kulturbloggen föreslår radikalt att FRAs medel ska gå till att ge ungdomar sommarjobb. Nja... eller bygg rondeller för pengarna föreslår min man här. Det räddar liv, det vet man.

Jag kan förstå att Åkesson kämpar för sin myndighet men nog borde han få lite hjälp med argumenten av sina "chefer"? Det som verkar riktigt konstigt är att det förefaller som om FRA faller och försvinner med FRA-lagen, så kan det naturligtvis inte vara. Underrättelsetjänst sker inte enbart genom massavlyssning.

För massavlyssning är vad det handlar om. All vår e-post, alla SMS, alla fax, och alla telefonsamtal skall passera FRA-filtret. Det är ett hot mot den personliga integriteten, källskydd och brevhemlighet mm. Det är oacceptabelt ur den vinkeln. Obehagligt också. I Malmö blir det inte några övervakningskameror på grund av just obehaget som kan upplevas av att vara bevakad. Kammarrätten menar att det väger tyngre än trygghetsaspekten. Det finns andra alternativ som fler poliser och väktare.

En fråga är - står och faller FRA med den nya signalspaningslagen? Då kan jag förstå att Åkesson kämpar med näbbar och klor för sin verksamhet. Regeringen har inte direkt haft några skrupler vad gäller att lägga ned myndigheter. Arbetslivsinstitutet försvann på två röda sekunder bara. Lite misstänksam mot vad det är frågan om egentligen kanske man ska vara ändå "Antingen vet de precis vad det handlar om och vägrar låta debatten fokusera på det (teorin anser jag stärks av att politikerpamparna undviker att ta debatten över huvud taget ... ajustja, sommarlov...), eller så har de fortfarande inte förstått ett skit av vad det handlar om."

En annan fråga är - varför tar man inte hänsyn till den personliga integriteten från början utan kör över hela svenska folket till förmån för andra länders önskan att ta del av information? Vad är det för slags information vi behöver i Afghanistan som är så värdefull? Inte ringer gangstrar i Afghanistan via Sverige och talar om vad de tänker hitta på härnäst?

En tredje fråga är - varför är det så nödvändigt och bråttom att få igenom en lag om signalspaning just nu? Varför kan den inte göras om så att den blir bra från grunden? Varför är det inte självklart att regeringen skyddar sitt eget folk mot intrång i den personliga integriteten? I synnerhet varför gör inte en borgerlig regering detta?

Att inte avsikten är att massavlyssna svenska folket idag är en sak, men man öppnar för möjligheten att göra det imorgon och det är en konsekvens av den tagna lagen alla plåster/tillägg till trots. Det är helt ofattbart att inte regeringen tar detta på allvar. Carl Bildt har i alla fall uttalat att han välkomnar Europadomstolens åsikter om saken. Men varför behövde det gå så långt? Vad handlar det här om? Underrättelsetjänst och signalspaning javisst. Massavlyssning, absolut inte.

Det borgerliga nätverk mot FRA-lagen som nu startats är ytterligare signal till regeringen att ta oss lite på allvar. Blogge är väl inte riktigt säker på att de som var veliga tidigare kommer att stå fast vid sina nya utsägelser att stoppa lagen. Själv vill jag inte ge upp ännu och hoppas att de tidigare tveksamma fått mer råg i ryggen av debatten som pågår. Emma bekymrar sig över blockmentalitet och hoppas att vi kan stå över den i denna viktiga fråga. Jag håller helt med henne om det.

(intressant)

Bloggas gör det på härsen och tvärsen, men klyftiga människor kan dra ut sentensen och annalysera innehåller i det hela och låter bli att fastna i detaljerna: Värmdöbloggen Tokmoderaten i Sumpan , Alltiallon undrar varför det är just Åkesson som behöver hålla ställningarna? Oscar Swartz var inne på det spåret igår. Tvivlar undrar varför man inte svarar på kritiken, guero tycker att det borde räcka med det vi har idag, Wadström undrar, Creative Director undrar vilken PR-byrå som jobbar för FRA.

Sidvind menar att det ganska enkelt. FRA ska låta bli internet. Runesson tycker att Åkesson slåss mot väderkvarnar och låter bli att lyssna. Det är inte signalspaningoch FRAs verksmahet vi är emot, det är FRA-lagen som tillåter massavlyssning. OK. Krassman menar att det är skillnad på skit och pannkaka. Nonsensnack från Åkesson. Integritet skriver Kanalen om. Anna Troberg skriver om sekretess och läckor.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, FRA, FRA-lagen, avlyssning, Åkesson, personlig integritet, regeringen

Man kan inte skriva "lilla Tolgfors"...

Men visst ligger det nära till hands att vara lite respektlös nu när han via SvD skriver att det inte är tekniskt möjligt att massavlyssna hela folket - med ålderns rätt tar jag mig dock friheten att språka på. Tiden är kommen för "nyanser och resonemang" menar försvarsministern. Ja, det kan man tycka. Då gäller det att kalla saker för sitt rätta namn också. Mål och mening kan betyda olika för var och en.

Rent tekniskt handlar det om just massavlyssning eftersom man måste "öppna och kolla" kuverten för att se vad de innehåller. Rent tekniskt alltså så är det omöjligt att inte avlyssna. Internet fungerar så och det har väl beskrivits av så många så länge nu och på så många olika sätt så att man kan bli förtvivlad över om det inte har gått fram.

Människotolkningen av det hela sen blir bekymmersam. När man börjar koppla samman mönster hur människor surfar, vad de säger och skriver och med vem de talar som det blir riktigt ruskigt. Försök förstå att det är det vi inte gillar, försvarsministern och andra.

"– Det har aldrig varit frågan om massavlyssning av svenska folket. Massavlyssning är inte tekniskt möjligt, inte juridiskt möjligt och inte heller praktiskt möjligt. Och ingen har heller intresse av det. Utan det är en bild som de som är emot förslaget av en mängd olika skäl försökt sätta." (Tolgfors i SvD)

Jag tror inte heller att avsikten med lagen är att avlyssna alla, men däremot möjliggör lagen att detta görs. Det är liksom så det fungerar. Det är praktiskt möjligt, huruvida det är juridiskt möjligt kan jag inte bedöma, men kända jurister har synpunkter och de gillar inte heller lagen. IT-bloggaren i USA bjuder på en teknikövning. Forskare med kunskaper om omvärldshoten tycker att lagen är korkad i sin utformning.

"Takten och omfattningen av alla inskränkningar som medför att man som medborgare inte har några som helst rättigheter är skrämmande. Det är inte risken att man som person kan drabbas, som gör att allt detta är djupt kränkande, det är för att det över huvud taget funderas på att genomföras." (Emma-Opassande)

Även om man som enskild inte åker dit på att skriva bomb eller terror i mailet så finns alltid den mänskliga tolkningen där på vad saker betyder, vad det kan ha för mening. Mänskliga tolkningar utgår alltid från den kunskap och de fördomar den tolkande har. Jag menar nu inte att den som sitter på FRA och tolkar är inkompetent, inte alls, men Se exemplet på al-Qaidaexperten som fick frågan från FBI om vem Caroline var, de hade avlyssnat hans samtal. Caroline var hans dotter! Man kan undra om inte en sån kille hade en del riktigt intressanta upplysningar av annat slag att ge. Men de kanske var kända förstås.

Det är bra att det förs ett resonemang kring integritetsfrågorna. Men ska det behövas 30 tillägg för att en lag ska fungera bra, är lagen bra från början då? Jag är övertygad om att det behövs underrättelsetjänst, men är verkligen det enda sättet att läsa sig igenom all vår digitala kommunikation på det sätt som lagen nu möjliggör? Varför följer inte lagen om brevhemlighet med in i FRA-lagen? Jo, för att det inte är möjligt - man måste nämligen öppna posten för att se vad den innehåller. Terroristerna lär väl använda vanlig post eftersom de nu vet att de blir avlyssnade. Tror jag. Tag gärna min och andras oro på allvar bästa politiker. HAX menar att försvarsministern borde kunna dra tillbaka frågan. Det vore ingen dum idé.

(intressant)



Bloggar: Opassande, Blogge Bloggelito, Rick Falkvinge, På Uppstuds, Oväsentligheter, politiskt ickekorrekt. Anna Troberg, Oscar, Christian E, drf om när privata brev blir offentliga, Lake, Intensifier, rick, Eftertanke kanske , farmorgun,
Kulturbloggen, drf igen, Hannubabbel, Creative Director , Kanalen , Alltiallon , Svensson , Claeskrantz, G-svampen,

Läs även andra bloggares åsikter om politik, tolgfors, FRA, signalspaning, regeringen, samhälle, massavlyssning, privat sfär