Nu tänke jag ha lite kul...

Krönika om medier på Second Opion idag...

Jag skrev om Megafonskiftet

Kalsongbombare...

Ajajaj tänker man när bilden på de uppklippta kalsongerna fyllda med sprängmedel för att förstöra ett flygplan med passagerare i USA. Aftonbladets kreativa redigerare använder begreppet Kalsongbombaren. Ja ni hör själva. Kan man ta det på allvar? Kalsongbombaren? Otroligt.

Händelsen är desto mer allvarlig. Att terrorister finns här och där det vet vi. De var en av anledningarna eller i alla fall argumenten för den omstridda FRA-lagen som många av oss är mer än skeptiska till. Signalspaning i all ära, men att det omfattar oss alla vad gäller ett totalt inflöde till FRA av våra internetvanor, e-post, telefonsamtal och fax är mindre skoj. Det verkar inte heller tas några terrorister i den organisationen. EN av anledningarna är att terrorister alltid ligger ett steg före säger USAs säkerhetsexpert Bruce Schneier som vi ofta hänvisar till. Här senast i ett aktuellt klipp där han påpekar att det inte spelar någon som helst roll vilka säkerhetsåtgärder vi tar till eftersom terrorister alltid överlistar dem och ligger före. Denna gång hade terroristen blivit anmäld av sin egen pappa och man kan tycka att just det borde föranleda lite fler direkta reaktioner från berörda myndigheter. Han borde aldrig ens ha kommit ombord.

Att vi alla finns med i en stor kontrollström är ingen trygghet det heller. Nålarna försvinner i höstacken har Bruce Schneier påvisat tidigare. Hans resonemang är viktiga i en tid då vi tar till teknik för att försöka lösa alla problem

Om alla säkerhetsåtgärder kring flygandet får oss att avstå från att flyga blir fel det också. Slutar vi flyga och börjar åka tåg så kommer terroristerna att flytta sin verksamhet dit. De vill skrämmas, till varje pris. Flyg, tåg, tunnelbana, varhus eller vad. Spelar ingen roll. Sprida skräck är syftet. USAs president Obama kritiserar systemet som inte, trots kunskap, kunde skydda från terrordådet. Risken finns att reglerna blir strängare för alla och främst för de som inte är inblandade i terrrorism överhuvudtaget. Det verkar dock som om generella säkerhetsåtgärder inte har så stor betydelse när det kommer till kritan. Vi hör sällan talas om att terrorister stoppats innan något har hänt. Det talas mest om att man redan visste en hel del innan utan att vidta åtgärder.
Det finns en risk i att det skapas samhällen med så stor misstänksamhet att demokratier faller inifrån, det godas syfte får inte bli det det godas fiende skriver Kent Persson.

Jag hoppas att 2010 blir året då vi diskuterar personlig integritet på allvar. Statsministern tog upp det i sitt jultal och man kan bara hoppas på att det även inbegriper det som sker via FRA-lagen. Masskollen utan någon rimlig anledning. Man kan alltid önska.

Ordet Kalsongbombaren kommer jag att ha på näthinnan ett bra tag framöver...

The Economist

Läsvärt: Några artiklar jag fick via min alltid uppdaterade vän Jan Sandred.

TSA Measures After Pants Bomber Defy Logic 

(Må tro att Kalsongbombaren kom från rubriken ovan, men byxbombaren låter det bättre?)

Bruce Schneier on TSA Absurdity and the Need for Resilience

Bruce Schneiers blogg ska man alltid hålla ett öga på.



Läs även andra bloggares åsikter om politik, säkerhet, terrrorister, FRA, TSA, kalsongbombaren, personlig integritet

Sverige vinner - högst skatt i världen...

Kolla in på Skattebetalarnas Förening

Att göra vinst på välfärden...

Jag har länge ställt frågan hur det kan komma sig att det är så oerhört störande att privata skolor kan göra vinst. Grejen är väl snarast att man då borde ställa sig frågan varför inte kommunala skolor klarar sig bättre än de gör. De får samma skolpeng för ungarna? Är skolpengen rent av för hög? Om man funderar kring hur den används? Är det värre att privata kan göra vinst än att skattemedel används till något som uppenbarligen inte fungerar så bra? Var tar skattepengarna vägen? Finns det ett stort hål som ingen ännu har hittat?

Det talas om en byråkratexplosion i en ny rapport från Timbro. Kan det vara så? Det anser man inte på SKL, Sveriges kommuner och landsting  och presenterar en motbild som visar att det inte finns fler byråkrater inom offentlig sektor än på andra ställen. Här står uppfattning mot uppfattning och i verkligheten så saknas det av någon anledning alltid pengar i kommunerna medan privata utövare kan klara att driva samma verksamhet med vinst. Det är skumt. Man undrar var sanningen kan ligga? Svart eller vitt är det förmodligen inte.

Blogg: Rolf Eriksson
(intressant)


Läs även andra bloggares åsikter om politik, välfärd, skattemedel, vinstdrivande, kommuner, friskola

Vad är det för människor som jobbar på försäkringskassan?

Sonen dog och mamman blev av med sjukpenningen dagen därpå för att hon inte skrev in sig på Arbetsförmedlingen kan man läsa i dagens tidningar. Hon fick rätt i Länsrätten. Men ska enskilda behöva genomgå rättsprocesser för att få rätt mot myndigheten?

Distriktsläkaren Karin Starzman skriver om Kafkaprocesser i Läkartidningen: "Socialstyrelsen tog fram ett beslutsstöd under 2007–2008 som ska hjälpa doktorer och Försäkringskassan att likrikta sina beslut, men det ska endast vara ett beslutsstöd. Det är framtaget i konsensus av en grupp. Försäkringskassan använder beslutsstödet som ett juridiskt dokument vid rättegång."


Vad är det för människor som jobbar på Försäkringskassan?


SvD AB

Fredrik Reinfeldt behöver nog inte vara rädd för Mona Sahlin...

Alliansens statssekreterare ska utbildas av hemliga socialdemokrater och det upprör förstås i (s)-leden. Fredrik Reinfeldt påstås vara rädd för att debattera med Mona Sahlin och hon tycker därför att han kan lämna över regeringsmakten direkt till henne. Varför i allsin dar man drar slutsatsen att Fredrik Reinfeldt skulle vara rädd att debattera med Mona Sahlin är obegripligt. Däremot är det uppenbart att de talar på helt olika plan och jag kan förstå att statsministern kan tycka att det är meningslöst. De når aldrig varandra på något sätt. Måste kännas som att tala med en vägg. För båda.

Personligen lyssnar jag hellre till Fredrik Reinfeldt förstås. När Mona Sahlin pratar uppfattar jag det mer som allmänt gnäll och pekfingervisande. På senare tid så har hon börjat säga - det är ni som är regeringen nu - när hon avkrävs på vilka egna åtgärder som kan vara aktuella i olika frågor. Då kan man tänka att om hon inte vill svara på frågor utan bara ställa dem så blir det som att köpa grisen i säcken med en röst på henne. Hemlig politik på något sätt. Bara att det komemr fram uttryck som att Fredrik Reinfeldt skulle vara rädd för att debattera med Mona Sahlin säger något om de olika språkbruken. Det är bra att ha känslorna med i debatten och det skulle även den mer instrumentellt inriktade alliansen ha. Men det behöver inte gå till överdrift.

S-högkvarteret har jobbat fram ett dokument som visar på hur ofta statsministern ställt in debatter med oppositionen. Det är inte bra för demokratin menar dom. Peter L Andersson tror från sin solstol (jag är avundsjuk Peter) att moderaterna är skraja för diskussionen om sjukförsäkringen. Det visar sig nu i en attitydundersökning från demoskop att människor är misstänksamma mot oppositionen också i den här frågan. Det borde göra dem ordentligt nervösa menar PJAL i en ledare i SvD. Ty det finns ett kollektivt minne kring att det inte var på alla sätt bättre förr. Så att jobba med populism kanske inte är en bra idé när det kommer till kritan.

Johan Westeholm försöker sig på att analysera statsministern som person utifrån boken Ensamvargen, skriven av Anita Kratz. Han ser ett stort kontrollbehov. Det kan väl iofs vara bra att ha kontroll på läget när man är statsminiser. Det lustiga är dock att samma bok läses just nu av min man som å sin sida nämnde att Fredrik Reinfeldt säger att han aldrig deltar i kotterier eftersom det kan vara bättre att stå bredvid och få en helhetskoll än att fastna i röran. Han har i stället gjort andra val - nämligen varit ute och rest och träffat väljarna. Kent beskriver detta i sin blogg. Det kan väl kanske vara på både ont och gott. Men att det skulle handla om debatträdsla är väl ändå att ta ut svängarna lite väl mycket.

Alliansfritt Sverige - tar chansen att klippa till förstås.


Läs även andra bloggares åsikter om politik, debatt, mona sahlin, fredrik reinfeldt, moderaterna

(Aftonbladet)

Sista helgkrönikan för 2009 - vafalls...

L Ö R D A G S T A N K A R
på söndagen...

På senare tid har jag funderat mycket på hur vi förhåller oss till varandra. Det jag ser gör mig orolig. Det är så mycket obetänksamhet och dumheter som pågår runt omkring och som betraktare vill man bara skrika och säga stopp. Hur i hela friden ska vi kunna jobba mot ett gemensamt mål om vi stoppar upp det hela redan på individnivå? Nej kör om det hela igen. Försök se ett steg framåt och  framför allt låt orden och känslorna gå genom kroppen ett par gånger innan du bestämmer dig för att den andre ska bort och du själv ska fram. Kanske att ni kan gå bredvid varandra i stället? Som tips bara...

Ett juste jobb

Efter några år i exil från arbetsmarknaden,så ska nästa år bli året då jag har ett nytt juste jobb igen. Att vara utan arbete är traumatiskt på många sätt, inte minst genom hur omgivningen beter sig emot en. Man börjar ses som något skumt som katten dragit in. Det måste vara något fel här det förstår alla. Självkänslan får sig en knäck då och då det vore fel att inte erkänna det. Ju längre tiden går desto konstigare blir det av någon anledning. Dock är inte arbetssökande och arbetslös riktigt samma sak. Alla tycks inte förstå att det kan vara så. Jag har haft förmånen att kunna få var arbetssökande i egen regi och undsluppit arbetsförmedlingens omsorger med hotbrev om indragning av bistånd och liknande. Tack och lov för det.

Jag har kört projektet familjen, skött allvarligt sjuka barn och gamla föräldrar och pluggat heltid på universitetet, startat den här bloggen och blivit riktigt haj på sociala medier. Underhållit mitt gamla nätverk och byggt ett nytt inom media-, it och utbildning. Och så inom politiken förstås, dels genom förtroendeuppdrag i min kommun och dels genom ett intensivt nätverkande, inte minst på internet. Där jag genom ett starkt engagemang, inte minst genom den här bloggen, fått många nya och intressanta bekantskaper. Jag har haft förmånen att delta i den av partistyrelsen tillsatta referensgruppen för partiets framtida internetpolitik, en grupp ledd av riksdagsmannen Henrik von Sydow. Det arbetet har kännetecknats av ett stort mått av nytänkande och kunskapande på många sätt. Så jag har inte precis suttit i en soffa och väntat på att bli kallad för CV-skrivning på arbetsförmedlingen. Men faktum är att jag fått anmodan om att söka jobb - trots att jag inte ens varit inskriven eller har A-kassa eller sånt.

Denna blogg Minamoderatakarameller, MMK, har lett mig in på många nya intressanta vägar. Det är kul att befinna sig mitt i internets kunskapsflöde. Att vara ständigt uppkopplad och ha koll. Det finns i blodet hos en driven kommunikatör. MMK har blivit en av Sveriges mest respekterade opinionsbloggar och enligt inflytande.se så är det just idag bara 0.18 % av svenska bloggar som är mer inflytelserika. Det är hisnande på något sätt. Men det ligger förstås en hel del jobb bakom det här, det förstår alla.

Någon sa att det alltid kommer att finnas jobb för de som har uträttat och gjort något. Kanske inte för de som bara haft vissa jobb. Jag begriper inte riktigt det resonemanget. För grejen är väl att man har haft vissa jobb för att man uträttat saker? Eller? Men å andra sidan fick jag kommentaren av en ung rekryteringstjej att det inte i mitt CV framgick att jag hade skrivit kommunikationsplaner. Que? Inte det? Jag vet på något sätt när jag ser att någon haft en viss roll vad det jobbet inneburit. Det kanske kallas erfarenhet?

Nåväl ett jobb som jag är sugen på just nu är det lediga som informationsdirektör på Länsstyrelsen i Stockholm. Jag tror seriöst att jag skulle göra ett kanonjobb där med mina erfarenheter, kunskaper och bakgrund.

Men kära nån - man måste söka det via Offentliga Jobb. Där ska man fylla i en databas med mängder av formulärval som inte passar ihop med varandra och framförallt inte med mig och det som söks i annonsen.

Allvarligt, vill man inte att människor ska söka jobb den vägen? Vill man bara ha de som ser ut exakt som de alltid sett ut och som passar i ansökningsmallen? Ett av skälen att ansökningarna ska gå den vägen är att alla ska ges samma möjligheter att söka anges i annonsen. I arbetsbeskrivningen i annonsen är jag klippt och skuren för jobbet enligt vad jag själv anser i alla fall. Kolla min Linkedinprofil! Tittar man in i databasen hos Offentliga Jobb känns det som omöjligt att söka det. Synd. För det där jobbet skulle jag vilja ha och jag skulle göra det bra.

Nåväl nästa år ska gå hur som helst gå i jobbsökandets tecken för min del. Jag vill inte konsulta och leva på småknäck och maken längre. Jag vill in i ett större sammanhang, då trivs jag bäst. Vill helst också undvika kontakten med arbetsförmedlingen, men jag kanske måste böja min nacke. Det sker ofrivilligt i så fall. Van att klara mig själv som jag är. Förra gången fick jag styrka 20 kompetenser som jag har för att man bara fick plats med 18. Vad säger det om möjligheten att söka vitt och brett när det redan fastnar i inskrivningsluckan? Jag kom, jag såg och jag gick.

När det gäller jobbsökarsajter överhuvudtaget - har ni hört talas om frisök på internet? Formulär går bort, fetbort, det begränsar.

Vi som krönikörar - Johan W , Kent Persson talar om värme och traditioner. Peter H om sin julgran . Anderssons Peter skriver om sina rubriker under året som traskat förbi. Han har även hunnit med en årskrönika. Hade du inte semester Peter ?  ;-). Tokmoderaten har också hunnit med att fundera lite eller ganska mycket. Per Gudmundsson har varit i kyrkan och funderat lite på hur hans släktingar har haft det genom året. Intressant med såna släkttraditioner tycker jag.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, krönikor, arbetssökande, arbetsmarknaden, 2009,

Maria Wetterstrands popularitet är välförtjänt...

Maria Wetterstrand är poppis, nästan lika populär som Fredrik Reinfeldt. Det är inte konstigt alls. Hon är rak och rättfram och säger tydligt vad hon tycker. För mig är det en idealisk politiker. Tror också att många väljare tycker så. Någon som vågar stå upp och säga rakt ut och stå för det som sägs. De är dock sällsynta fåglar de politikerna. De passar inte alltid in i sina organisationer. För dessvärre så är det så att man för det mesta måste vara auktoriserad av andra för att få säga vad man tycker. Alla är inte det. Där är det förstås extra bra att vara just partiledare. Då har du den formella möjligheten att vara tydlig. Det är viktigt.

Det är just den där auktorisationen som avgör hur du kan agera eller inte. Är själv en ganska frispråkig och tänkande person och håller inte alltid inne med vad jag ser och upptäcker heller. Det gillas av ungefär hälften och ogillas av resten. Man hotar alltid en grupp genom att vara den som säger "sanningen" - det måste vara rätt person som ifrågasätter och det måste komma i rätt ordning från rätt person. Annars gäller det inte. Frågan om vem som har sagt något blir viktigare än varför något konstigt blir ifrågasatt.

Så länge Maria Wetterstrand är språkrör flyter det på, men sen då? När MP ska följa sina regler och hon ska avgå. Hur blir det då? I väldigt många fall så är det inte den naturligt populäre som får fördelar, utan det är andra krafter som gör sig gällande. Ingen blir profet i sitt eget land heter det. För Maria W:s räkning så gäller det säkert både internt i det egna partiet som i relationen med Mona Sahlin. Det är synd för hon är en bra politiker Maria W. Hon verkar på många sätt bära upp hela partiet om man får tro vad engagemanget för övrigt verkar visa. PJ A Linder är inne på samma tankar som jag. Vad kommer ombudsmännen att tycka undrar han? Det är sannerligen svårt att veta. Jag tänker på min egen provvalskandidatur som uppmuntrades av så många så att jag i alla fall trodde att jag skulle komma någonstans på mitten av listan, nu kom jag nästan på jumboplats. Förvånade faktiskt. Men det var uppenbarligen inte samma personer som röstade i provvalet som uppmuntrade mig på internet. Det interna stödet uteblev. Självklart uppstår frågan om meningen med engagemanget, men samtidigt så nämner faktiskt statsministern i sitt jultal de frågor som engagerar mig mest. Ser det som en framgång och att de frågor, internet och personlig integritet, jag är med och driver starkt har fått ett utrymme.

Det kommer att bli maktkamp här, tro mig. Den fula sidan av alla organisationers liv. Just den sidan som är så svår att förlika sig med. Som gör att man funderar över varför man engagerar sig överhuvudtaget. I synnerhet i ideell verksamhet. Det är egentligen bara en kostnad. Att unge Gustaf Fridolin kan vara möjlig som efterträdare till Maria Wetterstrand tror Krassman är möjligt. Ja, varför inte.

Förtroendet för Fredrik Reinfeldt verkar ganska orubbat och det är intressant med tanke på hur mycket elände alliansen fått stå ut med på sistone, med sjunkande opinionssiffror till följd. Det blir spännande att följa det kommande valåret på många plan nu. Personligen känner jag förstås stor tillit till honom och hans kompetens. Det är något i hans lugna framtoning som gör mig bekväm. Det verkar flera tycka. Kent analyserar det hela i sin blogg.

Visst finns det sakfrågor även inom mitt eget parti som man kan ifrågasätta, men i det stora hela så är det bra. Fredrik Reinfeldt har det starkaste förtroendet som uppnåtts på många år och det får vi hoppas återspeglas i valresultatet nästa år. Det kommer att bero mycket på hur mycket socialdemokraterna i sin skickliga valkampanj kommer att lyckas med att få igång känslosvallen hos väljarna. Vi är friskare än någonsin, vi kan vara sjukskrivna väldigt länge, vi kan få hjälp med rehabilitering. Men det räcker inte. Det ska ändå tas fram stupstocksdiskussion och talas om hur okänsliga alliansen och moderater i synnerhet är.

Men samtidigt får inte en organisation stå och falla med en person. Det måste mobiliseras, människor måste samverka mer och tillåta andra att ta plats. Det gäller för alla partier... Dessvärre så är inte en kedja starkare än sin svagaste länk.

AB  SvD DN

Peter Högberg Peter L Andersson från semesterparadiset. Smurfgodis tror inte att allinsen är rökt

Läs även andra bloggares åsikter om fredrik reinfeldt politik, Maria Wetterstrand, MP, moderaterna, maktkamp, val2010

Snarare ämnet än partiet...

Gudmundsson funderar kring om väldigt många journalister idag är miljöpartister och att det är anledningen till att miljöpartiet inte granskas så hårt i medierna. Det tror inte jag. Snarare handlar det om att miljöfrågan är på tapeten mer än någonsin och då ramlar rättrådiga Maria Wetterstrand in med automatik där. Hon har en klar och tydlig stämma och är tacksam att inervjua. Till syvende och sist så handlar det om att skriva i tidningen om det man tror att läsarna vill ha. På ledarplats kan man förstås ta ut svängarna lite mer. Men just den här gången tror jag att det blev lite väl enkelt. Det kommer att hårdna i politiken vartefter vi närmar oss valet.

Miljöfrågor kommer med all säkerhet att finnas på tapeten även framöver men MP kommer att få konkurrens, inte minst av moderaternas duktiga Sofia Arkelsten. Men det finns flera, inte minst statsministern som verkligen är intresserad av att få ordning på miljöfrågorna. Att Köpenhamnsmötet gick som det gick kan man inte lasta honom för. Han försökte och har inte alls gett upp frågan så även om Maria Wetterstrand skriver hur man ska göra i en artikel i DN så tror jag att Fredrik Reinfeldt har en nog så bra koll på läget just nu. Och han har lärt känna de stora ledarnas taktik. Moderaterna kommer att ha på fötterna när det gäller miljön framöver.

Personligen är jag nu intresserad av hur det egentligen står till med miljöfrågan och dess olika uttryck. Å ena sidan har vi en hoper vetenskapsmän som hävdar ett och sedan en annan gruppering som hävdar annat. Det är inte lätt att hänga med. Är man en person som gärna funderar själv och inte i alla aspekter tror på det man hör så är det lätt att bli förvirrad. Jag gjorde en reflektion från min enkla nivå häromdagen. Vad ska man tro?

I det lilla och nära miljötänkandet kan man dock aldrig sluta att förvånas när man ser hur människor kring miljöstationerna ställer både det ena och det andra. Blir som små sophögar överallt och man väntar bara på att banrdomens meterstora råttor kring soptunnorna ska dyka upp. Hua...

Inte en chans att miljöpartiet kommer undan  tror Smurfgodis. Alla partier lär granskas enligt konstens alla regler inför valet och ju närmare en rödgrön allians man formerar sig desto större kommer intresset att bli för de enskilda partiernas inriktningar. Att både Peter Eriksson och Maria Wetterstrand kommer att lämna sina positioner som språkrör bör också vara intressant. För vad finns det efter Maria? Det är så att det skiljer väldigt mycke mellan de tre rödgröna partierna påpekar Kent Persson.

Den hälsosamme ekonomisten ger en intressant bild av journalisterna och välviljan. apropå Per Gudmundssons funderingar kring huruvida journalister är miljöpartister eller ej.


Bloggar: Moderata Perspektiv. Mitt i steget Peter L Andersson Högbergs tankar Erica Lejonroos

Läs även andra bloggares åsikter om politik, miljö, reinfeldt, mp, climategate, valet2010

I lönndom sitter han och påverkar valen...

Jag gillar inte det det här. En person sitter och mailar till andra och talar om hur de ska rösta i olika val i kommunen. Och är stolt för det också vad det verkar.

Läs mer här

Är däckad med bihåleinflammation därför tyst här...

Att ligga under en filt och få all support man kan önska är inte så dumt. Härlig familj har jag. Tack för det.

God fortsättning önskar jag er alla.

Det får bli lite julledigt här idag...

Förlåt jag lade bestämt upp en lite olämplig julfilm här. Kollade inte så noga innan utan tog den korta vägen och det visade sig att Kvarterets Skatans Jultomten inte var så kul på en skala för alla. Särskilt förlåt till Kjell. Jag byter ut till annan hälsning. Tack för att du påpekade detta.







och så den här som jag tycker är rolig

Arbetsgivare är inte heller dumma i skallen...

Läser om en kvinna som möjligen skulle ha utformat sin ansökan så att hon inte fick jobbet som arbetsförmedlingen anvisat. Varför tror Arbetsförmedling, A-kassa och andra att arbetsgivaren väljer en person som uppenbarligen inte bor på orten. Klart att det beror på vad det är för jobb förstås. Men valet torde nog gå till någon närmare sökande, i synnerhet om det bara handlar om ett semestervikariat. Varför kan inte folk tänka en meter längre? I alla fall ibland. Hur funkar rutinerna?

Jag har personligen blivit anmodad att söka jobb från arbetsförmedlingen med hot om indragen A-kassa - och då är jag inte ens inskriven där och inte har jag någon A-kassa heller.

Uppdatering: Bästa att jag förtydligar mig här. Jag tycker att det är självklart att man ska söka jobb på annan ort om det är nödvändigt. Det är inte självklart att avstå av bekvämlighet. Men nog kan familjesituationer ha en avskräckande inverkan även på arbetsgivarens vilja att anställa en person. Det var vad jag ville säga ovan - det måste finnas relevans i det hela och inte bara söka för sökandets skull.


(SvD)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, arbetsförmedlingen, jobbsök,

Dåliga siffror slår inte ned mig ...

Återigen visar opionssiffrorna tillbakagång för moderaterna. Men jag måste säga att det slår inte ned mig. Tvärtom - det snarare triggar.

Nu gäller det för moderaterna att lägga ned den instrumentella framtoningen och skapa lite tilltro och inspiration. Samhällskalkylen finns alltid i bakgrunden för alla resonemang, men man vinner inga val på den.

Människor som lyssnar tänker alltid - What´s in it for me? Börja där. Lägg ner tråksnacket.

Allvaret och kylan kryper ändå in under skalet på oss alla när det är kallt. Det är då vi behöver raggsockor, lite te och en värmande brasa. Jag tror stenhårt på att Reinfeldt kan fixa sin del av det hela. Själv tänker jag göra min.

Expressen


Läs även andra bloggares åsikter om politik. moderaterna, fredrik renifeldt, val2010

Det var inga dåliga betyg statsministern...

Svenska Dagbladet presenterar statsministerns betyg som EU-ordförande. Idel goda vitsord. Borgar för en bra position i Bryssel om det går åt pipan nästa val menar tidningen. Det är bra att man slipper skämmas. Reinfeldt själv ser hur EU börjar sätta agendan och inte längre behöver invänta USAs nästa drag. En ny roll för EU kanske.

Många är nöjda med statsministern som för det mesta är en lugn och sansad person. Frågan är dock om han inte är som bäst när han tänder till lite grann, visar att det finns temperament också. Jag gillar honom också även om jag alltid är aningens återhållsam, det räcker inte att vara i en roll för att få min totala beundran. Man måste förtjäna det på flera plan så att säga. Så nära är vi inte bekanta.

Dock tycker jag att han alltid är påläst och känns gedigen i allt han säger.  Man kan sakna lite klassisk moderat ideologi ibland kanske, men man får ha det inom sig själv och vara trygg i det. Allt står inte och hänger på en person. totala överensstämmelsen med alla uppnår man mycket sällan. Så är det bara.  Ska man dela ut betyg så får han allt VG av mig också. Någon "pappa" är han dock inte för mig Westerholm. Men han är kompetent och vi har en tilltro till den. Oppositionens partiledare verkar ha det jobbigare med tilltron till sin person som en önskvärd partiledare. Det måsta tära på förståndet.

I går kom Fredrik Reinfeldt hem och blev också partiledare igen. Genom sitt traditionella jultal gav han bränsle till moderater och samlad press inför den kommande valrörelsen. Det var en sansad tillställning som gav framtidstro till alla som tänker kämpa för moderaternas seger i det kommande valet.  Opinionssiffrorna är som bekant inte för tillfället de bästa. Problemen kring regeringen har hopat sig, inte minst vad gäller sjukförsäkringsdebatten, den har tagit djupt i folksjälen. Regeringen har nu talat om hur landet ligger och fattat beslut - ingen behöver oroa sig, så vi får hoppas att det kommer att bli bra för alla nu.

Dock kan vi nog räkna med att oppositionen kommer att hålla fast vid sin kritik. De pratar om att regeringen riktat sig bakåt i sin argumentation och försökt smutsa ner andra i stället för att ta tag i frågan. Likt vargen som klätt sig i fårakläder jobbar man för att inte fördelar hos den andre ska synas. Nåväl det är en del av politikens avigsidor och sanningen att säga så är väl inget parti oskyldigt här. Det ska bli mycket intressant att se om media nu kommer att bevaka det positiva beskedet lika mycket som de har hängt på i den uppiskade stämningen kring alla katastrofsituationer som enskilda människor känt sig stå inför. Det handlar om att sänka trösklar på arbetsmarknaden så att alla kan vara med och bidra efter förmåga sa Reinfeldt i sitt jultal. Vi kan inte fortsätta att leva på bidrag i det här landet. Jag är övertygad om att han har rätt. Dock kvarstår den lilla detaljen att se till att arbetsmarknaden öppnar sig för alla. Så är det inte idag. Du ska helst vara i viss ålder och kunna prestera mer än 100%. Här behövs jobbas med attitydförändring. Kvartalsekonomi är ett problem men även att alla ska ha exakt lika villkor är ett problem på marknaden. Många behöver stöd och jag tror att det kommer att bi en väsentlig skillnad på arbetsmarknaden när rehabiliteringsinsatserna slår igenom. Det är en bra början.

Katrine Kielos med rödmålade läppar trippade in på höga klackar, handväskan i högsta hugg,  och rådjursblicken på plats på WTC och lyssnade på Fredrik Reinfeldts jultal. Obs! jag skriver så här för att bemöta hennes kritiska beskrivning av statsministerns framtoning, för vem bryr sig egentligen om detta? Så ta det med lite humor, jag tycker att hon är rent bedårande. Jo då, han sa God Jul, på sitt sätt.

Bloggar: Peter Andersson är på semester med sina (S)-åsikter men har hittat ett spanskt tangentbord i receptionen på hotellet och river av en bloggpost. Nåväl. Hoppas dock att du får en trevlig semester med familjen Peter. Hans namne Högberg tycker att statsministern saknar empati. AlliansfrittSverigebloggen uppskattar snabbheten i Rosenbad och menar att det gick fort att bestämma om insatser till Trollhättan. Vet inte om man kan säga så. Det handlar mer om att inte ösa in pengar i förväg om det inte behövts? Det hade varit ansvarslöst. I skrivande stund vet vi inget om hur det slutar med SAAB.



Läs även andra bloggares åsikter om politik, fredrik reinfeldt, moderaterna, sjukförsäkringen, val2010, jultal, regeringen

Alla moderata bloggare - upprop...

Martina undrar var alla bloggare tog vägen. Anlsut er till Politometern.

Nu har Politometern varit live i drygt 3 veckor, och på knuff har den just nu 183 omnämnanden. Över 150 nya bloggar har kommit in. Kolla in populära sökningar här.



Sossarna, Fp och Centern har helt klart tagit Politometern till sitt hjärta (tack till Peter Andersson, Martin Moberg, LUF, Ulrika Ingemarsdotter och många andra). Politometern täcker också vänstern och Pp på ett bra sätt, tror jag. Däremot känns det inte som den har slagit igenom lika bra hos Moderater, Kd och Mp, eftersom få eller inga nya bloggar från dessa partier kommit in (trots dina fina insatser, Mary).

Därför behöver jag nu hjälp: är du moderat, kristdemokrat eller miljöpartist eller har koll på bloggar från de partierna? Hjälp mig att få in fler gröna, mörkblå och ljusblå bloggar på Politometern. Gärna bloggar från unga politiker som ställer upp i valet, till exempel.

Att Muf-ordförandens blogg ligger nere sen en tid tillbaka är ett illavarslande omen, men några andra ung-moderater finns det väl? Att Mp skulle vara så små i bloggosfären verkar konstigt (91 bloggar), och även om S är stora i bloggosfären tror jag inte att de borde vara dubbelt så stora som moderaterna (Just nu har S 326 bloggar, M 168). Eller har jag fel? Är socialdemokraterna en så mycket större rörelse på Internet?

Synd att det alltid kallas populism när man tar nya steg...

Moderaterna har på senare tid öppnat dörren för internetfrågor. Det tycker jag är bra eftersom det är en av de viktigaste frågorna för mitt engagemang i poliitken. Under en hetsig tid under förra året stod jag på barrikaderna mot mitt parti i just dessa frågor. Det handlade då främst om personlig integritet och FRA-lagen och Ipred, men också om internet som kultur och kunskapsbärare. Det har inte alltid varit lätt och många har ifrågasatt mig och min politiska hemvist på grund av detta. Men jag har stått stark i motvinden. Ty politik är ett sammelsurium av olika frågeställningar, och de flesta av dem som moderaterna står för är lika med mina egna. Så valet är inte så svårt.

Nu har partiet börjat äntligen öppna dörren, tagit i internetfrågorna, samlat kunskap och börjat formulera sig i saken. Jag är glad för det men lite besviken på omgivningen över att det genast kallas populism. Ofta av de som själva drivit frågorna starkast. För mig är politik att engagera sig för en förbättrad värld och internetfrågorna har en central plats. Vilket väl ingen som följt den här bloggen känner någon tvekan inför kan man tro.

Att Piratpartiet vars frågor jag i stort sett hållt med om nu börjar kasta skit på moderaterna för att de öppnar upp internetfrågorna gör mig besviken. Jag trodde eller ska vi säga hoppades att det var frågorna det gällde och inte detaljerna. Att förlöjliga den som inte tidigare har förstått exempelvis CC är fånigt, det handlar inte om det. Det som moderaterna nu gör är att man i alla fall försöker förstå hur det fungerar och ger efter för det. Inget är hugget i sten. Moderaternas spel förringas på grund av att man antas fortsätta vilja behålla gamla modeller och det med hjälp av tjänster som Voddler och Spotify. Farmor Gun menar att det är tydligt för den som kan se bakom det hela att det är så det ligger till, att det handlar om att gynna etablissemanget och att det bara är en mindre del som tillkommer artister och kreatörer.

Med all respekt för Guns analyser säger dock jag att jag tänker ännu längre bort - och det i banor att de gamla modellerna kommer att försvinna på grund av att artister och kreatörer tar andra vägar. Snart finns de inte kvar till industrins förfogande helt enkelt. De se andra möjligheter. En KTH-studie visar att det går bättre än någonsin för musiker tack vare fildelning. På Jamendo finns 27.000 album för nedladdning. Det händer saker utanför underhållningsindustrins räckvidd. Marknaden kommer att sköta det här.

Så jag skulle önska att Rick och Anna och Sagor från Livbåten istället för att tala om vad som är fel kunde vara med och bygga ut tankarna så att vi får ett så bra internet som möjligt. Annars fastnar vi och står och stampar på. Det är onödigt. Konstruktiva tankar kommer från Nicklas Lundblad som också tar itu med skillanden mellan Creative Common License och avsägelse av upphovsrätt.

Det finns all anledning att glädja sig åt att moderaterna tar internetfrågor på allvar och öppnar för en diskussion kring dem. Det handlar om förslag och viljeinriktningar som kan må bra av att fyllas på och förstärkas i stället för att förkastas bara för att de inte kommer från det parti man själv företräder. Så har i alla fall jag tänkt när jag hållit med piratpartister om vissa internetfrågor. Det har varit själva frågan som varit viktig inte vem som talar om den. Det gäller att driva fram frågan på ett konstruktivt sätt. IMHO.

(intressant)



(DN).

Läs även andra bloggares åsikter om politik, internet, moderaterna, piratpartiet, CC, upphovsrätt

Det ska kännas att kränka annan...

Det talas mycket om mobbning idag. Det är bra. Hur oerhört svårt är det inte att se när någon far illa och det tycks som om inget går att göra. Pappan som nyligen skällde ut sin sons mobbare blev polisanmäld. Hallå - hur långt har det gått då egentligen.

På internet sprids information med raketfart. I en skola nära mig råkade en lärare ut för att få sin hårfläta avklippt, detta filmades och lades sedan ut på internet till allmän beskådan. Hur kul var det? Egentligen. Vad är det för skitungar som går såna dumma grejor. Killen som skickade runt nakenbilder på sin flickvän är en annan historia. Det är inte heller OK. Eller den sajt som jag inte tänker nämna vid namn som finns där en bitter hämndlysten person sitter och hittar på kommentarer till hopklippta händelser tagna ur sitt sammanhang. Andra männsikor far illa och den som inte känner till historien bakom tror kanske att det är sanningen som berättas. Datainspektionen har varit inkopplad men anser tydligen att kränkningen är OK eftersom man inte tänker vidta åtgärder. Detta trots att namn nämns i kränkande ordalag och många vet vilka de är. Det är oerhört kränkande. Det är svårt att få rätt.

Datainspektionen har förvisso en roll men det verkar svårt för dem att verkligen sätta stopp för olika verksamheter. Det finns alltid tokstollar och rättshaverister, innan internet fanns skickade de brev och skrev insändare, lade papper i brevlådor eller ringde runt. Var ska man dra gränsen undrar många. Enligt min mening ska den dras när någon känner sig kränkt. Det är dags att börja fundera kirng hur man beter sig mot andra och det gäller rent allmänt i samhället.

Moderaterna vill nu se till att det kostar att kränka annan på internet. Jag tycker att det är bra. Vare sig gamla sura pojkvänner eller flickvänner för den delen ska hur som helst kunna lägga ut tarvliga bilder på internet för att hämnas. Jag såg nyligen en bild på en kille som låg på golvet bredvid toaletten med byxorna neddragna. Förmodligen full som en kastrull, men hur kul är det egentligen? Kompisar lägger ut såna bilder. Det är inte kul.

Vissa är skeptiska till moderaternas utspel och menar att FRA-lagen trots allt är den största av alla kränkningar. Jag gillar den inte som bekant och hoppas att man kan göra nåt åt den framöver.

Men dock tycker jag att det finns all anledning till att se positivt på att moderaterna börjar tala och tycka om internetfrågor på olika sätt. Jag har själv deltagit i framtidsruppen och kan försäkra att öppenheten inför det som pågår är stor. Man har verkligen börjat se på internet med nya ögon. Det är inte bara spel och lek och kontroll längre. Det har genomförts ett omfattande kunskapsarbete under hösten. Det har inte bara varit såna som "håller med" som vart inbjudna, nästan tvärtom. Det har vidgat perspektiven hos alla. Henrik von Sydow har gjort ett mycket seriöst arbete som ledare av den gruppen är min uppfattning.

Andra frågor som framtidsgruppen tagit upp är att det bör begränsas hur många register man egentligen finns med i och hur dessa uppgifter får användas. Företag som Ratsit har genom offentlighetsprincipen använt sig av innehåll i register som måste ses som kränkande att sprida. Jag har sett avarter av detta. Människor som bara klippt och klistrat uppgifter direkt om andra och spritt detta över internet. Dessutom har falska slutsatser drivits och spritts som sanningar vilket skadat enskilda personer. Det är inte OK.

En tredje idé som finns i gruppen är att man även ska kunna begära skadestånd från staten om missbruk av personuppgifter sker därifrån. Det är bra att det skärps.

Varje idé som öppnar upp för förnyelse på integritetsområdet är viktig nu. Nätmobbning och trakasserier är inte acceptabla vare sig på internet eller någon annanstans. Därför är det viktigt att vi tar itu med det. Man kan alltid hoppas att det arbetet nu också utvecklar en förståelse för att även staten bör ta sitt ansvar här och se att signalspaning går att genomföra utan massavlyssning, men någonstans måste man börja. Dörren har öppnats och det gläder mig. Även Kent är positiv. Vi börjar båda se en öppning i frågor där vi varit lite bekymrade tidigare.



(Aftonbladet) (SvD)


Läs även andra bloggares åsikter om politik, integritet, moderaterna, internet, regeringen, skadestånd,

Moderaterna öppnar sig för nya tankar kring internet...

Många kritiserar nu moderaternas inlägg i internetdebatten häromdagen. De är för sena, de sparkar in öppna dörrar och har inget begripit säger man från olika håll. I synnerhet från PP. Jag kan förstå det på sätt och vis för nu har deras huvudfråga blivit utmanad. Å andra sidan så har PP ofta uttalat att de själva inte behövs om det är så att övriga partier rockar loss i integritets- och kunskapssamhällets frågor. Det  uttalandet haltar lite här nu.Det är lite synd. För det är ingen mening med att bortse från att det händer en hel del just nu. Det är positivt. Om det största regeringspartiet öppnar dörren ska man inte försöka stänga den för då fastnar vi igen. Det handlar inte om oss och dom utan om att komma framåt.

Det finns självklart anledning att diskutera detaljer, det finns självklart också anledning att kritisera underhållningsindustrin stil att gå fram som ångvältar utan att ens fundera på sin egen roll i hur det blivit så här. Men det finns också all anledning att inte säga ja tack och amen till all slags pirateri. Där kan jag tycka att PP drar lite väl långt åt andra hållet. Man kan diskutera hur mycket man vill kring att information ska vara fri. Jag tycker att det är önskvärt. Att moderaterna nu föreslår att man ska skilja på upphovsrätt och äganderätt är stort på så sätt att det visar på att man fått en ny insikt och att det finns en vilja att förstå. Tidigare har dörren varit stängd, nu öppnar man den en bit i taget. Det ger framtidshopp.


Men det är inte självklart att använda andras verk hur som helst. Nu finns för all del Creative Common License där man själv kan avgöra till vilken grad man vill släppa på sina rättigheter och det är jättebra. Här hemma i vår familj används denna väldigt mycket och många av de bilder som min man tagit ligger där och används över hela världen i olika sammanhang. Det är fantastiskt. För den som vill kan redan ge bort sina verk och genom att göra det så ökar tillgången till fria bilder och musik. Kolla in nedan. Vi har hittat alla dessa utan FRA:s hjälp bör påpekas. Den som söker finner på internet.

Calandrella - fred? Om hur man använder CC-material

Den här bilden - tagen i Stockholm apropå kyrktorn...

Den här bilden, nr 6. Illustrerar vintern

Den här bilden förekommer ofta på olika ställen

Bild 11 i presentationen om ljussättning vid fotografering

Stockholmspanorama

Ale stenar

Fred?

Moln

Ale stenar II

Lek


Fred2 ?


Moln


Min vigselring

Brasiliansk fotokurs

Cykelbilder (kolla ragnar1984)

Smurfbilden

Chokladdoppade jordgubbar

Fredsbilden igen



Bara för att ge lite exempel på hur det kan se ut i en fri värld.

(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om internet, upphovsrätt, moderaterna, piratpartiet, äganderätt

Den barnsliga politiken...

L Ö R D A G S T A N K A R


Det finns dagar då jag funderar över varför jag håller funderar på vardagspolitiska frågor. Varför kan jag inte ta i tu med mina tyghögar, ta fram min datorstyrda symaskin och sätta igång och skapa i stället. Eller bara leva livet internt i familjens trygga famn och låta bli att bry mig. Varför ska man hålla på och sticka ut hakan hela tiden och få på käften. För att man tycker och har synpunkter. Det är en fråga som jag tror att många ställer sig nu.

Den här helgen har många motståndare till regeringen och i synnerhet till statsminister Reinfeldt fått vatten på sin kvarn vill jag lova. Det handlar om flopp i klimatmötet i Köpenhamn och det handlar om flopp vad gäller SAAB. Så kan de spä på lite med sjukförsäkringen på det. Julen är räddad för oppositionen vad det verkar.

Nåväl man kan tycka olika. Vad gäller klimatmötet i Köpenhamn så kan man höra vad Fredrik Reinfeldt säger om hur det gick till där. Att man satt målet högt från början är inte fel, att man inte når ända fram är inte ett misslyckande. Klimatfrågan har kommit upp på agendan på ett sätt som aldrig tidigare. Att tro att hundratals länder med helt olika agendor, erfarenheter och inriktningar skulle kunna komma överens om ett och samma mål är väl ändå i det närmaste naivt att tro. Men hoppas kunde man. Jag tycker att Fredrik Reinfeldt ska ha allt beröm för att han ens vågade försöka. Man kan lyssna på Fredrik Reinfeldt tankar i en intervju här.  Arkelsten kommenterar. Miljöpartiets Maria W skriver i AB att  "Till nästa gång behöver vi få regeringar som vågar visa för den fattiga världen att deras åsikter är en viktig del av ett nytt klimatavtal". Lycka till säger jag. Det tar tid.

Med sex mostrar minns jag min barndom som en enda stor konflikt mellan dem. Alltid var det någon som var osams med den andre och ve den som då sa emot. Till jul var det dock Fanny och Alexander... Jag ler när jag tänker på det  idag för nu förstår jag bättre vad som pågick. Vi kusiner hade kul och höll på med vårt. Alla ville egentligen bara en sak - att släkten skulle hålla ihop, men de hade olika syn, agendor och förutsättningar att göra det. Minnen som kommer upp då och då. Men en sak lärde man sig. Människor ser på samma sak på väldigt olika sätt.

Nedläggningen av SAAB

Gårdagens besked skakade många, men ändå var det väl inte helt oväntat. SAAB är ett av amerikanska staten ägt företag. De vill inte satsa mer av sina skattepengar i ett blödande företag beläget i Sverige som inte gått med vinst på många många år. Skulle då Sverige satsa sina skattepengar på att hålla detta av den amerikanska staten ägda företag under armarna med svenska skattemedel? Det hade väl ändå varit dumt. Nu kommer skattemedlen i stället till hjälp för dem som behöver dem. De som hamnat i kris nu i och med den obehagliga känslan att bli av med jobbet tycker jag synd om och jag vet också att det just nu int eär någon tröst att säga att det kommer att ordna sig.

Under dagen har på twitter pågått en livfull diskussion kring SAAB-nedläggningen. Jag har personligen deltagit i den förstås. En sak som förvånar mig är varför det aldrig i krisdiskussioner kommer fram lite idéer om hur man skulle kunna göra i stället. Det handlar så gott som alltid om hur långt från ättestupan alla befinner sig i alla sammanhang. De flesta vuxna människor har genomgått svårigheter av olika slag och kan hantera det också. Att bli av med jobbet är en av de värre kriserna i ens liv. Jag vet det för jag har varit med om det mer än en gång. Alla som har jobbat i IT- och mediabranschen känner till detta så egentligen är det ännu mer konstigt att inte just de tar en mer proaktiv roll här och plockar fram de goda exemplen som kan ge människor lite framtidshopp i stället för att förstärka eländet. Det har inte byggts bilar som kunderna velat ha så är det bara. Man kan inte underhålla livet för ett företag med konstgjord andning hur länge som helst.

Någon sa att Stockholmarna sitter och är märkvärdiga för att de aldrig varit med om att se en bruksort läggas ned. Nej det är möjligt. Men avståndet till Göteborg är inte längre än att det är vad många Stockholmare har som pendlingsavstånd varja jobbdag. Jag är ganska säker på att det kommer att finnas planer för de personer som nu har blivit av med jobbet. Det brukar vara så. Utbildning och annat kommer att erbjudas via arbetsförmedlingen. Egentligen ska nog ingen oroa sig för det kommer råd. Men som sagt det är inte det örat man lyssnar på just nu. Det är viktigt att få landa i sin rädsla men den behöver inte eldas på av oseriösa kommentarer.

Kommentera och debattera gärna men inte med mig

I min kommun debatterar vi rätt lite. Det är trist på många sätt för det ger utrymme för mycket missnöje och en del tar i mer än andra. Jag bangar inte att hänga på dock och det tycks irritera vissa. Men ibland blir det så himla barnsligt. Hör här:

"Jag borde inte alls uppskatta dig mer. 2006, då vi var så goda vänner att du berättade den stora hemligheten bakom ditt mellannamn Xantippa, sa du också följande; jag vet att du har rätt Björn men jag kommer alltid att hålla på Y. Vi tjejer måste hålla ihop. Sedan den dagen anser jag att du är så oseriös, odemokratisk och okunnig att det känns meningslöst att debattera med dig. Var så blommig du vill, jag är realpolitiker som struntar i meningsmotståndarnas kön, hemvist eller bakgrund. Därför, min bästa Xantippa är jag helt ointresserad av dina synpunkter och åsikter, vänd dig till någon blommig person - jag föredrar svart vitt.



Jag svarade och befarar att vi nog inte kommer längre än så här:

"Aha - det är där skon klämmer. Jag har nog aldrig sagt att du har rätt - ett missförstånd. Jag sa eller i alla fall menade att jag gillade dig som du är men att jag stöttar Y. Inte bara för att vi är tjejer utan också för att vi är vänner sen många år tillbaka.

Oseriös, okunnig och odemokratisk? Jösses. Det var inte dåligt.
Det är de svartvita debatterna som aldrig leder någon vart. Man måset reflektera lite, även över vad andra har att säga. De kan ha rätt de också. PÅ sitt sätt."

Xantippa
Mitt mellannamn Xantippa är ingen hemlighet alls. Jag hade bara ett namn - Mary. Tidigare hade jag ett mycket ovanligt vanligt efternamn och det var bra på internet. Sen gifte jag om mig och bytte det till Jensen. För det första så tror alla att jag heter Marianne när jag presenterar mig i telefon, för det andra så är både Mary och Jensen tämligen vanligt när man kommer ut på internet och båda var ofta upptagna när man skulle registrera sig. Så jag bestämde för att lägga till ett mellannamn. Jag funderade ett tag och tyckte att nåt på X skulle passa. Det blev då Xantippa som numera är mitt registrerade mellannamn. Konstigare än så är det inte. Därav Mary X. Det finns en väldig väl känd jurist i USa som heter Mary Jensen. Ofta får jag mail som ska till henne. Senast deltog jag livfullt i en maildiskussion mellan henne och hennes kolleger som höll på och arrangerade en gemensam träff. Jag var tvungen att försöka distribuera runt de mail som kom till mig som skulle till henne och be dem ta bort mig från listan. Till slut blev det hela så skoj att de bjöd in mig att vara med. Xantippa var som bekant Sokrates elaka hustru som många ofta talar om för mig. Men hon var också den enda som kunde få honom tyst. Det är det senare jag gillar i debatten.
Johan W kolumnar.
Kent också på temat kyla.
Peter förstås - tvärtemotperspektivet ;-) Ja, det finns alltid två sidor på ett mynt och vi ser på varsin sida,

Lite olika bloggtänk på frågorna:
Peter Högberg Soilander ModerataPerspektiv

Aftonbladet

Burr...

Nu ska jag hålla tummarna för att Reinfeldt klarar biffen...

När jag tänker på hur svettigt det kan vara att förhandla med släkten så går det knappt att drömma om hur de har det på klimatmötet i Köpenhamn. Så många med så olika insikter, avsikter, utgångslägen och erfarenheter så kommer det att bli krävande att komma till någon slags konsensus. Alla vill kanske inte ens ha det.

Men jag ska hålla tummarna hårt för Fredrik Reinfeldt. Han har lyckats med omöjliga överenskommelser förut. Han är bra på det.

(SvD)

Upphovsrätten ges nya dimensioner med moderaterna...

Äntligen börjar det hända saker vad gäller upphovsrätten. Den är en bromsande faktor på många sätt som den ser ut idag. Den gäller 70 år efter upphovsrättsmannens död. Ofta har upphovsrätten övergått i annans ägo dessutom. Till underhållningsindustrin som därmed är rättighetsinehavare och därmed också till en part som har muskler nog att driva lobbyverksamhet för sin sak. Ipredlagen är ett sådant exempel. En lag som drivits fram med moral och ömmande över upphovsrättsmannens rättigheter som sköld när det egentligen handlat om företag som känner sig missgynnade för att de själva inte hängt med i utvecklingen och erbjuder sina kunder de produkter de vill ha.

Nu ser det dock ut som om den lagen har spelat ut sin roll innan den ens fått riktigt fäste. Det finns alltid möjlighet att riva upp lagar. Beatrice Ask var tydlig med detta i samband med att lagen trädde i kraft. Vi får se om hon står fast vid detta framöver. Argumentet var att den inte kom till för att öka underhållningsindustrins intäkter utan att det var för att skydda upphovsrättsinnehavaren. Musiker och skapare skulle kunna tjäna på sina jobb enkelt uttryckt. Ett för moderaterna viktigt ställningstagande har alltid varit att äganderätten ska vara tydlig. Där har vi nog också konflikten i det hela. Problemet belystes egentligen bara ur en synvinkel. Hänsyn till ägande- och upphovsrättigheten allt annat oförändrat... Frågan har hittills inte problematiserats överhuvudtaget utan det har bara varit ett svart/vitt ställningstagande. Nils Holmlöv anser att man borde börjat med att ta bort Ipred. Man vet ju aldrig tänker jag. Skulle den lagen rivas upp så blev det tyst på alla förmodligen.

Piratkopiering

Piratkopieringen som nog från början mest var en lek och test av teknikens möjligheter och sedan krav att få tillgång till, fick nya dimensioner genom Ipred-lagen och den ursprungliga tanken var (tror jag) att lagen skulle gälla de riktigt fula fiskarna som kopierade mängder med material och inte den som kopierade ner en och annan låt eller film för eget bruk kom snabbt på fall då Ifpi började tala om att jaga enskilda tonåringar som laddade ner bara för att det gick att göra. Husrannskan är möjlig att beställa, känns lite "overkill".

Vi har också sett att det inte verkar gå någon större nöd på artisterna på grund av möjligheten att fansen fått smakprov genom att kolla och lyssna på verk i förväg. Mycket påvisar detta. En studie från KTH visar att det går bättre än någonsin för musiker kan man läsa hos Karl Sigfrid liksom att biograferna tjänar mer pengar än någonsin och de som stäms för upphovsrättsintrång är skivindustrin själva. Times on Line visar siffrorna som visar att det inte är artisterna som lider av piratkopieringen. Andra tjänster som Spotify och Voddler har bland annat visat vägen för alternativ till "piratkopiering". Bloggen TordJ berättar om att det finns 27.000 album som går att ladda ner gratis på Jamendo. Creative Commons Licenser som många av oss beskrivit under lång tid ger upphovsrättsinnehavaren möjligheter att själv styra över sin upphovsrätt. Så det finns många parallella rörelser vad gäller distributionen av både musik och film idag. Man kan dock inte helt bortse från att det också finns en annan värld, den som är omgärdad av lagstiftning och hänsyn till olika rättigheter. Man måste köra på flera spår just nu. Det finns flera verkligheter.

Kunskapsarbete

Under hösten har det pågått ett omfattande kunskapsarbete i den av moderaternas partistyrelse tillsatta referensgruppen om det digitala samhällets möjligheter. Jag och är mycket glad och nöjd för att ha varit en del av denna grupp tillsammans med bland annat moderate riksdagsmannen Karl Sigfrid och Vaxholms kommunalråd Per Mosseby . Vi är alla djupt intresserade av den nya teknikens möjligheter i ett modernt samhälle och samtidigt kritiker till mycket av det som skett i form av lagstiftningen kring internet på senare tid. Referensgruppsarbetet har varit en nyttig period för oss alla med otaliga seminarier med intressanta och kunniga personer. Inte minst Nicklas Lundblad som är väl känd för oss alla inom internetsvängen kom med bra idéer och reformförslag kring bland annat registerförfarande, vi är alla med i fler myndighetsregsiter än vi kan ana. Han har också talat mycket om och påvisat idéer och problem med upphovsrättsfrågor som sedan också bearbetats av gruppen. Det känns som om moderaterna verkligen har öppnat ögonen och haft en ärlig vilja att sätta sig in i de olika problem som finns när nytt ska möta gammalt. Det gör förstås mig som moderat väldigt glad eftersom det mellan varven varit som att stå och stampa i dy.

Referensgruppen har tagit starkt intryck av vad som sagts på olika seminarier, inte minst av Nicklas Lundblad som ofta har en mycket tydlig och övergripande syn på hur saker fungerar på internet. Han har inspirerat mycket. Mårten Schultz visar på sin blogg uppskattning för att det äntligen kommer en kursändring för moderaterna i denna så infekterade fråga. Det gläder mig särskilt eftersom jag har stor respekt för honom som jurist, han benar upp det juridiska på ett bra och tydligt sett. Även folkpartisten och juristen Mark Klamberg ser positivt på moderaternas inspel.

Vi hade också besök av Professor Lawrence Lessig som är en känd förespråkare för en friare upphovsrätt. Han är bland annat en av grundarna till Creative Common License. Många tycker att moderaterna inte är tillräckligt kritiska mot underhållningsbranschen. Jag har en känsla av att det inte behövs. Det kommer att lösa sig, marknaden reglerar det här nu. Och branschen kommer int elängre att knna gömma sig bakom upphovsrätten på samma sätt so idag. Den som inga kunder har får stå med byxan bar brukar det väl heta, ungefär.

Idag presenterar referensgruppens ordförande Henrik von Sydow och partisekreterare Per Schlingmann reformförslag för upphovsrätten i en DN-artikel. Där presenteras tre förslag:

– Genom att låta upphovsmän frivilligt begränsa eller korta sin upphovsrätt öppnas möjligheter till en ny balans inom ramen för den existerande upphovsrätten.

– I de fall där det är oklart vem som är upphovsman och rättighetsinnehavare kan vi tala om så kallade föräldralösa verk. I dessa fall skulle staten kunna införa ett nätbaserat standardförfarande som måste genomgås för att man skall få använda dessa verk. Det underlättar för skapande och ökad användning av material som upphovsrätten i dag förhindrar.
– Vi ska verka för att en ursprungslandsprincip för rättighetsklarering införs. Har rättigheter klarerats i ett land ska tjänsten också kunna erbjudas i alla andra medlemsstater.


Nicklas Lundblad har skrivit om saken på sin blogg. Läsvärt i sin helhet. Som han säger, det är ändå det största allianspartiet som nu öppnar dörren. Och du har i hög grad varit delaktig i tankarna Nicklas säger jag.

Karl Sigfrid har gjort likadant, skrivit ett intressant inlägg. Läsvärt i sin helhet.

Mittisteget är misstänksam, tacka för det han är (s). Yttrandefrihetftw tycker att det skramlar. Falkvinge tycker att det är snömos (men Rick det kan du inte mena, detta är ett steg i rätt riktning). Många piratpartister protesterar mot moderaternas inspel idag. Kanske för att det berör deras egna hjärtefrågor, men ändå inte når ända fram. Jag tycker att Piratpartiet ska vara nöjda ändå för utan er och en del av oss andra hade vi nog inte kommit så här långt, det är ett stort steg på väg. Hade Alliansfritt Sverige tyckt att det här var ett bra utspel från moderaterna så hade jag ritat kors i taket. Min socialdemokratiske bloggarkompis Peter skriver inget om moderaternas nya inställning till internet idag, det kanske inte intresserar för det verkar kännas vikitagre att mjölka ur sjukförsäkringsfrågan. Men dock tror jag att denna öppning till att lossa på tidigare fast åskådning vad gäller upphovsrätt med mera kommer att bli en intressant valfråga. Internet som det kallas är på tapeten vare sig man vill eller ej.

Nöjda alliansledamöter finns det också förstås. För detta är en fråga som bekymrat många som varit svartvita i sin syn på hur internet fungerar. Anders S Lindbäck är nöjd och tycker att vi skulle gjort detta för länge sen. På Moderata Perspektiv skriver Kent att det är viktigt att jobba för en dynamisk upphovsrätt. Visst är det och nu har vi kommit en bit på väg. Det känns bra att ha fått vara ned och påverka det här.

(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, upphovsrätt, internet, moderaterna, henrik von sydow, regeringen

Sahlin petar bort Bodström i Stockholm...

Tidigare så var det Thomas Bodström som skulle toppa Stockholmslistan för socialdemokraterna - vara vallokomotiv liksom men jag antar att han blev av med det förtroendet efter att han meddelat att han direkt efter valet skulle ta fmiljen och dra till USA. Vilket i sig låter mycket spännande.

Nu drar man in det tunga lokomotivet Mona Sahlin, partiledaren. Hon ska rädda Stockholmsrösterna. Ja, det blir nog bra.

Uppdatering: Ooops! Jag fick en kommentar och lägger upp den här direkt. Kanske inte så mycket min inkompetens som mitt slarv så här på kvällskvisten. Dystert jag ber om ursäkt. Ibland blir det fel. Men Bodström drar alltså direkt efter valet? Eller? Varför ska man rösta på honom då?

Kommentar:
Där bevisade du din inkompetens.

Stockholms län och Stockholms stad är två olika valkretsar i valet till Riksdagen. Alltså har kommunerna i Stockholms län (förutom Stockholms kommun) en lista, och Stockholms kommun sin egna lista. Det är alltså olika mandat det handlar om.
Bodström toppar Stockholms läns lista, Sahlin Stockholms stad. Vilket framkommer i artikeln...


(SvD)

Så var det där med interaktionen...

Nya medier tillåter interaktion mellan sändare och mottagare, det gör inte de gamla på samma sätt. Förr kunde man möjligen få med ett genmäle placerat på undanskymd plats i tidningen om man  ville protestera mot något man läst eller hört i media. På hemsidor kunde man skicka in synpunkter och tankar via formulär som ramlade rakt in i någon databas som i bästa fall lästes någon gång i veckan. Kontakta oss gärna - vi svarar så fort vi hinner kunde det stå i texten...

Internet har genom bloggarna givit en helt annan möjlighet till kontakt över gränserna mellan olika medier. Där finns kommentarsfält och där finns möjligheten att länka till andra bloggare som skriver om andra vinklar på saken och andra ämnen också för den delen. Tidningarna försöker plocka upp bloggarsynpunkter via exempelvis Twinglylänkar och på så sätt kommer också bloggare ut i media med olika typer av tilltal. En del är djupt kunniga inom sina områden, andra har nya intressanta vinklar och en tredje tar chansen som finns att vara allmänt oförskämda. Det är olika helt enkelt hur man använder sitt verktyg. Hur som helst så vidgas världen, det blir helt enkelt intressantare att kommunicera och ta del av information. Det finns nåt för alla.

Efter bloggarna och en del annat förstås kom så twitter och slog igenom. Plötsligt så var det mängder av människor från olika discipliner som samlades och tyckte till på 140 tecken. Media, IT-konsulter, politiker, lärare, forskare och bloggare och många fler har utbyte av varandra. Det tipsas om länkar, om jobb och inte minst om nyheter. Flera gånger har nyheten kommit först på twitter och sen i media. Det talas allvar, det talas trams, det hjälps till och det lärs ut och det fixas kontakter - kommunikationen flödar i en ständig ström och det är enkelt att hoppa ut och in i dem. Vill man något mer så är det bara att skriva på sin blogg och länka upp det hela. Ämnesfälten är minst sagt breda. Det är ingen ände på kreativiteten och det blir aldrig tråkigt.

Förändrat mediebeteende
Anders Mildner skriver i en mycket intressant krönika i SvD idag om hur han i princip slutat titta på TV mycket på grund av att i de nya medierna kan man vara interaktiv och det saknas i stort sett hos de traditionella medierna när de används på sitt traditionella sätt. Han beskriver hur avsaknaden av dialog gjorde att han gav upp. Det är samma i vår familj. Det mesta sker över internet, vi har till och med övergivit tidningarna här.

Medges ska att de flesta mediehus också använder nätet och försöker vara interaktiva i alla fall. De gör alla på olika sätt. Mildner funderar över hur public-serviceföretagen tänker sig sitt uppdrag och tar som exempel en framstående politisk reporter som rapporterar via twitter. Men han gör det envägs på det sätt som man traditionellt arbetar på de större mediaföretagen. Personligen finner jag mycket nöje i detta, men det är klart ska man dra ut tanken till dialog så finns det en del att fundera över. Inte minst mot bakgrund av den tydliga policy kring att använda sociala medier som SR tagit fram alldeles nyligen och som Sofia Mirjamsdotter skriver om på SSBD. Det känns inte jättemodernt om man säger så. Möjligen att här finns ett svar på Mildners fråga om hur det framtida journalistiken i allänhetens tjänst ska se ut. Inte alls framåt vad det verkar. Det sitter nog helt enkelt väldigt mycket i väggarna och även i huvudet på de journalister som helst vill ha tolkningsföreträdet och inte gillar att bli ifrågasatta. Förändring pågår och det går ganska snabbt så vi kan med spänning se fram emot en utveckling av rollerna här.

Interaktiv TV över internet - SSWC
För egen del har jag dragit iväg från TV och deltar nu fullt upp i Sweeet Sunday Web Crunch, SSWC på söndagskvällarna. Det är så fantastiskt roligt att via bambuser följa den redaktionen som består av Björn Falkevik, Mattias Östmar och Joakim Nyström. Dessutom kan man livaktigt delta i chatten, fråga och bidra med nya kunskaper kanske eller rent av småprata med övriga inloggade medan programmet pågår. Wow säger jag bara och längtar till de drar igång nästa säsong igen. Riktigt moderna medier. Modernt Ria Wägner för oss som kommer ihåg det. Hemtrevligt, användbart och alldeles underbart bra. Int ebehöver man kolla tablåer heller. Det är alltid någon som påminner på twitter. Det är stor skillnad. Tidigare var det någon som ansåg att bloggare var stora megafoner. Frågan är om inte rollerna är bytta nu?

(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om media, internet, interaktivitet, dialog, SSWC, public service

Italien vill stänga ned obehagliga webbsajter...

I Italien går det ganska vilt till, det är något med temperamentet. Ibland känner jag mig som en italienare faktiskt men jag saknar språket. Man liksom står där och viftar med armarna och talar med kroppen men har inga ord. Nästa grej får vara att börja plugga italienska så att man förstår mer än "comprende" (haha, det är tydligen spanska har jag fått lära mig nu, se så okunnig jag är på detta) även om det i sig är ett väldigt bra ord när man vill förtydliga sig.

Berlusconi råkade illa ut härförleden, fick stryk och hamnade på sjukhus. Någon kastade en tung prydnadssak på honom. Trist. Men ännu tristare är att internet får skulden för detta. Nu vill man i Italien stänga av vissa internetsidor som uppmanar till våld mot exempelvis Berlusconi. Som tur är finns det andra som tar ton för yttrandefrihet och grundlag. Uppdatering: Om någon nu tror att jag är för uppvigling så är jag självklart inte det. Men det finns lagar mot sån´t också.

Det är väl väldigt konstigt att internet blandas in och ska stängas av och inskränkas så fort det händer något som anses vara otillbörligt. Det mesta som händer på internet är verkligen bara gott. Försök se det.

DN

Läs även andra bloggares åsikter om politik, internet,

Om att få vara med...

Människan är social och vill få bekräftelse. Hela tiden känner vi av det där. Vill vara med och delta. När vi inte får vara med i gemenskapen som vi trånar efter så känner vi oss utanför och otillräckliga. Det är en hemsk känsla och tankarna kommer. Vad är det för fel på mig? Omgivningen kan vara fullständigt iskall och oförstående.

Ni vet när man har jobbat intensivt tillsammans med någon och plötsligt blir det tyst. Telefonen slutar ringa, ingen hör av sig. Det blir tyst och tomt. Ändå ser man verksamheten runt omkring fortgå, man är bara inte en del av den längre. Man blir inte inbjuden till möten eller är önskad deltagare i arrangemang. Man ser, men man blir avvisad. Vissa känner igen det där starkt. Andra inte. Vi reagerar olika på sånt här. En del blir aggressiva vilket förlänger avståndet till omgivningen än mer. Andra blir ledsna och sårade.

Det märkliga är att de allra flesta menar väl, men vi förstår inte varandra. Mycket på grund av att vi inte ens försöker. Vi är nöjda med vår egen lilla värld och bedömer allt utifrån den och ser därför inte andra. Det är tragiskt. För tänk så många missförstånd vi skulle kunna undvika om vi bara lyssnade på varandra och försökte förstå vad den andre menar. Det kanske inte alls stämmer med vår egen tolkning av det hela.

Hur som helst via Sporring som också skrivit om relationer fick jag fatt på denna underbara film om tecken. De som finns där. En del mer uppenbara än andra. Han å sin sida fick filmen via Jonas Larsson på bloggen You. Me. We.

Tag en kopp kaffe och njut av den här filmen. När man känner sig som mest ensam och när man minst anar så händer det.

Läs även andra bloggares åsikter om ensamhet, gemenskap, utanförskap



Länk:

Efter sjukförsäkringsdebatten kommer nästa grej...

Nu har jag hört det här sägas ett par gånger. Det är ni som sitter i regeringen nu sa Mona Sahlin häromdagen till Cristina Husmark Pehrsson. Många gånger sa hon det under samma övning. Nu påpekar en av kommentatorerna i min förra bloggpost detsamma. Att moderaterna och de borgerliga partierna måste börja inse att de sitter i regering och inte är i opposition. Lägg märke till detta nu, det kommer att återkomma gång på gång på gång. Så genomskinlig den politiska retoriken är.

Kan inte låta bli att skratta åt detta för jag har länge tänkt precis tvärtom om socialdemokraterna. Inse att ni inte sitter i regeringen nu utan är i opposition. Särskilt senast när partiledare Sahlin drog ner till SAAB med hela sitt hov för att ställa allt tillrätta (eller jaga röster).

Politik är politik och lite rätt har vi nog alla... Nöjsamt kan det dock vara att betrakta.

När man bara har bakåtvisioner då...

Alliansen har tydligen inga framtidsvisioner om man får tro på Peter Anderssons tankar om politiken. Jahaja, det kan vara en intressant slutsats. Själv funderar jag på hur det kan komma sig att det är bakåtvisionerna, vi återställer allt som det alltid har varit, är en framgångsfaktor. Så uppfattar jag nämligen den rödgröna falangen. Jag vet inte om det är så mycket bättre. Vad tycker ni? UNT:s ledarsida tror att det kan bli ett högt pris att betala eftersom verkligheten ser ut som den gör. (tipstack Leif!)

PJ Anders Linder menar att det är dags för alliansen att  rycka tag i det orangefärgade snöret nu och tala om varför man vill vissa saker. Vart de ska leda till. Pedagogikens tre hörnstenar brukar jag tala mig varm för. Tror att det fungerar bra i politiken också. VAD-VARFÖR-HUR.

I dagsläget ser det dystert ut för alliansen om man får tro opinionssiffrorna. Den senaste tidens sjukförsäkringsdiskussion har varit förödande på många sätt. Men tacksam för den som vill klandra förstås. Att dra fram sjuka och svaga och anklaga andra för att vara cyniska och kalla och oförstående är alltid en hit. Det berör de innersta känslorna.

Nu har regeringen ändrat på reglerna så att försäkringskassans tjänstemän får lättare att förstå och agera utifrån dem. Just den detaljen har det stått väldigt lite om i tidningarna än så länge.  Däremot hålls det från socialdemokratiska kommentatorer gärna fast vid det där hemska - hur borgarna vill skicka ut människor i ovisshet och elände. Man drar sig inte ens för att till och med tala om att självmord begås på grund av sjukförsäkringsreglerna. Man utnyttjar allas skräck för cancer utan att tala om att cancer är en övergripande term för många olika sjukdomar där alla inte är obotbara. Det är verkligen osmakligt.

Frågan hänger sig fast och Mona Sahlin utmanar Fredrik Reinfeldt i debatten via Youtube. Modernt och dags för moderaterna att hänga på här.



Länk till filmen ovan

Det blir en spännande valrörelse det här. På många plan. Det är dock dags för båda sidorna att bli lite mer extroverta och vända sig ut mot väljarna och sluta tjafsa sinsemellan. Sa du - sa jag,  är ingen bra metod om man vill att publiken ska orka lyssna. Så är det bara. En allmängiltig sanning.

Fredrik Reinfeldt är den ende som kan möta Mona Sahlin. Han borde befrias från alla andra arbetsuppgifter framöver. Mona Sahlin ska inte få chansen om ni frågar mig.


Bloggar: Peter Högberg (s)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, val2010, moderaterna, fredrik reinfeldt, mona sahlin, valstrategi, valrörelse

Idag ett genombrott för bloggare...

Idag nämns bloggare i en och samma mening som presskommentatorer av PJ Anders Linder. Det måste vara ett genombrott för att medierna börjar hitta gemenska i varandra. Bloggandet har betydelse. Kul.

Så gick de nya sjukreglerna igenom då...

Regeringen klubbade idag igenom de nya förmildrade sjukförsäkringsregler som det talats så mycket om under senare tid. Så nu finns det ingen anledning att ge sig på regeringen om den saken längre. Men förmdligen kommer nu alla socialdemokrater att stämma upp i kör och säga att det inte räcker. Det hör till saken. Jag tycker att det är bra av regeringen att så snabbt kunna ändra på något som är fel.


Läs mera i DN.

Christer Borgström bloggar om sjukförsäkring och opposition.

Tur att vi bloggare finns då...

Om något diskuterats i media den senaste tiden så är det sjukförsäkringens regelverk. Alliansen har varit utsatt för en kanonad från både media och opposition. Kent och jag med flera borgerliga bloggare har försökt dra våra strån till stacken genom våra bloggar, rent av har vi varit delaktiga i att riktia in debatten. Men vad har resten gjort? PJ Anders Linder visar på hur det sett ut på alliansens hemsidor. Inte ett ord om att förklara sig. Varför gjorde ni inte det?

Kan man annat än älska allt som går att göra på internet...

Tack för tipset Johan Hedberg

Partiledare mot partiledare

Idag finns det risk/chans för att Mona Sahlin kan bli statsminister. Risk eller chans beroende på hur man ser det förstås. Statsminister Reinfeldt är bekymrad. Undra på det, siffrorna ser inget vidare ut. Gårdagens debatt i Agenda med partiordförande Sahlin och minister Husmark Pehrsson visar på att socialdemokraterna dragit igång sin valkampanj rejält. De skickar ut partiledaren. Det kanske moderaterna också ska göra. Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt. Så ska det vara. Bara Fredrik Reinfeldt får Mona Sahlin osäker, mot alla andra är hon överlägsen. Det är dagens sanning. Hon är rutinerad och rollen som partiledare ger alltid ett försprång i sig.

Ska bli bra när statsministern kommer hem och tar itu med det här. Det tycker också Bjerke av samma anledning som jag vad det verkar. Ministrar ska inte tränas på Mona Sahlin i värsta läget. För då vinner hon eftersom hon vet vilka knappar som ska tryckas på. Det handlar om känslor. Det räcker väldigt långt. Det är onödigt om moderaterna missar den uppenbara verkligheten.

Kent Persson ger en bra genomgång av den moderata politiken. Sahin är inte trovärdig tycker Roger HAddad. Oppositionsbloggarna tar förstås chansen att klippa till. Högberg menar att media följer en vinnare. Nåja än vet vi inget om det. Peter tycker att Mona Sahlin vann gårdagens debatt i Agenda. Man kan se det på oika sätt förstås. Mot Fredrik Reinfeldt hade hon aldrig vunnit. Grejen är den att de båda säger samma sak men Mona Sahlin hävdade motsatsen, heal tiden. Alla lyssnare är inte korkade ska man dock komma ihåg.
Johan Westerholm  Krassman

Opinionsbloggen s-buzz och dito Alliansfritt Sverige tycker som de tycker...

(expressen) (DN)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, fredrik reinfeldt, val2010, mona sahlin