Fjellner på besök i Österskär...

Europavalet pågår ständigt - i synnerhet för våra kandidater. Idag fick dock Christofer byta statsluft mot havsdito när han kom till mitt ställe på jorden. Österskär. Österåkersmoderaterna arrangerade fika med Christofer Fjellner.



Solen strålade, himlen var blå och stranden var inte fylld med badande men många var där. Försökte undvika badbilderna för än så länge är nog den bleka, iofs moderna looken, den som var mest framträdande. Där borta i vassen brukar jag hålla till. Ty de där Beach-07, Beach-08 osv funkar inte så bra på mig.




Här förbereder vi inför kaffegästerna som är på väg. Victor Wennerholm är Christofers ständige vapendragare och hänger med överallt, nu gäller det att få ut material till alla.



Så ja, nu är jag beredd säger Victor W. Allt är upplockat och klart, i bakgrunden ser ni huset där vi ska fika. En snart nyöppnad restaurang med utsikt över havet! På promenadavstånd från mitt hem dessutom. Det blir kanon det.




Christofer i samspråk med väljare... det finns mycket att berätta om EU.
Kanske måste fundera på att lämna stan sa Christofer som tyckte att Solbrännan var ett fantastiskt ställe. Östersjön när det är som bäst. Det finns anledning till att man väljer att bo så här. Roslagsbanan till stan tar sin runda timme, men det är det värt.

Christofer berättar: Jag sitter även i Utskottet för Miljö, Folkhälsa och Livsmedelssäkerhet. I detta utskott arbetar jag inte minst med frågor av särskilt intresse för Sverige - så som Östersjön, skogspolitik och jaktfrågor.

En framgångsrik Svensk miljöpolitik är europeisk. Vi vet alla varför; miljöpåverkan känner inga gränser. Och även om Sverige helt skulle sluta släppa ut koldioxid räcker det föga för att förhindra växthuseffekten. Sveriges förutsättninar att hindra allvarliga miljöproblem bygger på vår egen förmåga att övertyga Europa att följa Sveriges exempel och ta på sig en ledarroll i kampen mot viktiga miljöproblem. Utskottet för miljö och folkhälsa

OK - sen tog batteriet i min kamera slut... typiskt. Vi var dock rejält många som drack kaffe och åt nybakade bullar till. Österskärborna gillade Christofer och det är bra.

Kolla in Christofers hemsida. Ni kan också hjälpa honom att formulera olika valfrågor där. Det bör påpekas att piratpartister rekommenderar tveksamma moderater att rösta just på Fjellner när de inte vill ta steget fullt ut. De rekommenderar också Pia Kinhult. Så att ni vet. Hade jag fler kryss vore de givna för min del också. Men jag har redan kryssat Gunnar Hökmark.

Rösta i år. Det är viktigt att vi får vara med och påverka mycket i EU...


Läs även andra bloggares åsikter om politik, eu-val, kinhult, fjellner, hökmark, moderaterna, österåker

Vem som har sagt det får inte styra politiken...

Ett av de där generaliserande påståenden som vi slänger ur oss är att när en förändring presenteras vid ett sammanträde så frågar män "Vem har sagt det?" och kvinnor -"Varför ska vi göra det?" Nu tror jag inte att det går att säga att kvinnor är si och män är så. (har just haft en diskussion med några på twitter om detta). Men lek med tanken nu att det är vissa människotyper som är på det ena eller det andra sättet. Att det alltså för vissa är viktigare i vilken ordning ett ärende passerat i kvarnen än vad det egentligen innehåller om och vad det får för konsekvenser. Tänk om ledande personer har den inställningen? Att bara för att jag/rätt person sagt det så gäller det? Gammaldags auktoritär barnuppfostran helt enkelt. Det är inte bra.


Jag ryser när jag läser Per T Ohlssons artikel i Sydsvenskan. Den handlar om Anne Marie Pålssons syn på riksdagsmäns möjligheter att påverka och framföra egna synpunkter. Hon är en erfaren person med gedigna fackkunskaper, docent i nationalekonomi och borde ha mycket att tillföra. När jag själv var ung och i början av att bli politisk påläggskalv insåg jag hur lite jag egentligen kunde och hoppade av för att skaffa mig mer kunskap med avsikt att återkomma till politiken med lite mer på fötterna. Så här 30 år senare så har jag nu både gedigen arbetslivserfarenhet och en gedigen formell utbildning i beteendevetenskap och kommunikation så jag har sett en del i mina dar och förstår idag saker jag inte gjorde förut.


Det jag ser nu skrämmer lite. Anne Marie Pålsson berättar om att det är "Vem-som-har-sagt-det"-mentaliteten som råder är förfärande. Är det alltså så att viktiga beslut som påverkar en hel befolkning inte ens ifrågasätts på sitt innehåll, utan styrs av subtila regler om vem som har sagt att de ska genomföras? Att det är själva beslutsordningen som är den viktiga. Det har talats i termer om detta när det gäller FRA-lagens genomdrivande. Inte minst när man har lyssnat på Försvarsministerns det-är-så-här-det-blir-argument-vi-ändrar-oss-inte- så har det varit rent förskräckande. I synnerhet som det har framkommit så mycket kunskap om konsekvenserna av det hela som uppenbarligen beslutsfattare hade noll koll på från början. Om detta kan man läsa i oändlighet.

Erik Hultin skriver om svansen som viftar på hunden. Zac hänvisar till PJ A Linders analys om varför de unga sviker alliansen. Man har underskattat nätpolitikens betydelse menar han. Det tror jag det man har inte ens förstått hur det fungerar, och heller inte haft någon lust vad det verkar att ens bry sig i en vidare mening. Lagt beslut ligger och vi har sagt det, verkar det som om man tycker från ledande håll. Frågan om varför och konsekvenser av besluten har inte ställts.

Margaret Mead skrev på 70-talet om vad hon då kallade elektronålder - jag tror att vi i hög grad är där nu:

”Dagens ungdom växer upp i en elektronålder som hittills varit omöjlig att ens föreställa sig. Den äldre generationens erfarenheter från då-världen i långsam förändring är helt inadekvata. Ändå är det de äldre som fortfarande insisterar på att kontrollera de unga vilka formas av en värld de äldre aldrig kände till. Om den drastiska klyftan mellan unga och gamla skall kunna överbryggas måste den äldre generationen avstå något i sin makt, hävdar Margaret Mead ... (Mead M (1970), Kultur och engagemang – En studie av generationsklyftan, Ystad, Rabén&Sjögren…”) (min fetstil)

Man måste börja med att lyssna på varandra. Isobel Hadley-Kamptz beskriver sin ställningstagande inför det kommande valet på ett kraftfullt sätt. Hon beskriver en annan artikel om sin kärlek till internet. Isobel tillhör de unga vuxna som haft internet som ensjälvklarhet i livet. Hon är jämnårig med mina barn som har samma inställning. De i sin tur är förstås uppvuxna i en IT-intensiv familj. Mitt idag 9-åriga barnbarn kunde dra igång en dator innan han kunde gå. De ser bara möjligheter med internet. Såna självklarheter för dem alla.

Visst finns det faror på internet som en del politiker vill framhålla som anledning till att hålla kollen på allt och alla över nätet. Den nakna sanningen är väl den att de riktiga farorna sitter i en bil utanför skolan, eller står och langar knarket mitt på torget, kanske att de öppnar bakluckan på bilen och säljer alkohol till minderåriga. De riktiga otäckheterna finns i praktiska livet och har alltid funnits. Det gäller att lära barnen att förhålla sig till livets alla faror.

Det är överilat att tro att kontroll av alla är lösningen på alla problem. Man behöver dock fundera lite över konsekvenserna av att avlyssna all digital trafik och vad det betyder för människors känsla av att vara kränkt av staten. det är inte säkert att man ska avlyssna bara för att tekniken finns och det är möjligt som Nicklas Lundblad skrev i en artikel i SvD:

MEDEL UTAN MÅL. FRA-lagen ger staten verktyg för signalspaning som medborgarna aldrig diskuterat värdet av eller meningen med. Är det alls förenligt med demokrati att ge all makt till en stat som bara kan erbjuda en metod men som saknar mandat? Det undrar Nicklas Lundblad i serien om Sverige i FRA-lagens spår.

Tänk om det är så att beslutet om FRA-lagen är ett sådant som fattats på grunden - Vem det var som sagt det? Det är i så fall fullständigt hårresande. Nu vill vi ha politiker som funderar över varför vissa viktiga beslut ska fattas och komma med bra argument också. Inte bara för att någon har sagt det.

Samtidigt som Piratpartiet ökar sitt medlemstal och frågan om internets frihet förringas till att handla om tjuveri på nätet via fildelning så har jakten på piratpartiets ledare Rick Falkvinge tagit en riktig lågvattennivå. Aftonbladet beskriver honom som en slarver som behöver besök av TV4 städtanterna Marie-Louise och Madeleine så tar man samtidigt fasta på hans ekonomi och hans brist på moral när det gäller att skapa damkontakter. Det är riktigt lågt faktiskt. Det är den politiska frågan som man bör ta itu med. Samma personliga integritet ska gälla på internet som i alla andra sammanhang. Brottsligheten finns det redan lagar för. Man kanske ser Rick som ett tacksamt offer att slakta, men glömmer nog dessvärre bort att i det här fallet så är huvudfrågan viktigare än vem som driver den. För det gör många just nu. Så den här artikeln kan få motsatt effekt än den avsedda.

Ty frågan bedrivs rakt igenom och över partigränserna som Emma påpekar. Det krävs en öppen dialog om viktiga frågor. En sluten värld av politiker som är bäst på sin egen organisation och som bygger samhällsomstörtande beslutsverksamhet byggt på att rätt person har sagt att det ska vara så vill inte jag ha. Nej börja lyssna nu.

Uppdatering: Det värsta är att jag tror att detta förekommer i alla stora organisationer. Vem minns inte Göran Persson?

(intressant)

Stora partier backar i EU-valet. De kanske ska rannsaka sig lite? Fridholm har intressanta och läsvärda tankar kring politiken som den ser ut idag.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, alliansen, FRA, riksdagen, anne marie pålsson

Byline 1993 - Datakonsulten

Piratsympatisk redan på den tiden?

Inte byline kanske men en cool redaktion från Datornytt på partaj. 1988-89 eller nåt.

Hemmaredaktionen och fotobyline Datakonsulten - Jösses. Båda två. Jag har blivit äldre rummet är ett annat men lika stökigt...

Nostalgibilder från min tid i Datorpressen (som det kallades då finns här på Facebook)

Det var Anders Mildner som på twitter uppmanade andra att skicka in sina gamla bylinebilder. Jag och mymlan hängde på - det kommer säkert flera... Hoppas det. Är kul.

Här jobbar man och ligger i och så backar moderaterna...

När man lever mitt i en valrörelse så lever man politik och tycker att det är det enda som pågår. Alla håller på överallt på olika sätt. Men när man tittar sig omkring så upptäcker man att intresset från andra är begränsat. Människor känner inte till vilka kandidater som är aktuella och heller inte vilka frågor som är aktuella. De engagerade står på Torget, delar ut i brevlådor och förtroendevalda gör hembesök. Det är olika världar helt enkelt.


En och annan artikel om höga ersättningsnivåer dyker upp och upprör andra en stund. Men en fråga som i alla fall i det här valet är mer aktuell än andra är den om personlig integritet på internet. Småpartier som Piratpartiet har den som frontfråga. Folkpartiet, centern och miljöpartiet har börjat ta tag i den. Centerpartiets Lena Ek kräver Piratpartiet på besked och försäkrar att hon tar integriteten på allvar i sitt arbete i EU-parlamentet. Sen blandar hon ihop det lite grann tror jag , om att Piratpartiet vill ta bort patenträtten. Det har jag inte hört talas om. Men hon försöker i alla fall ta frågan. Centeruppropet.se har fått ny fart och där samlas integritetstänkande centerpartister. Hultin skriver både på Newsmill och sin egen blogg om saken. Tre centerpartistiska EU-parlamentariker har redan valt att integritetscertifiera sig.

Moderaterna håller å sin sida tyst. Nu backar de i valet sägs det i SvD. Detta trots alla intensiva insatser från mig och väldigt många andra moderater (suck/skämt). Jag tror faktiskt att det beror just på integritetsfrågan. Att man stoiskt håller sig fast och liksom inte låtsas om att det är viktigt med internet, utom när det gäller att bekämpa brottslighet och terrorism och att man dessutom i bästa storebrorstil håller sig fast vid den integritetskränkning på helt oskyldiga som flera av de nya lagarna innebär. Frågan måste vidgas till att ta ett större grepp på internetvärlden och framförallt ska den inte


Säger som tidigare - ta tag i frågan. Den del av folket som är intresserade är också de som går och röstar och de är emot dessa lagar. Hörde just berättas från en moderatkompis som varit på båtbryggan och där mött trogna moderater som på grund av FRA och annat inte tänkte rösta på moderaterna nu. Det var inte enstaka utan många. De som inte bryr sig frågan bryr sig heller inte om något annat och de kanske inte ens röstar överhuvudtaget. Kvällspostens politiske redaktör Peter J Olsson funderar kring opinionssiffrorna och undrar hur statsministern ska jobba med en sargad allians. Som uppstått i turbulensen kring bland annat FRA och IPRED.

Karl Sigfrid skriver om moderaten tillika EU-kandidaten Pia Kinhult som den EU-parlamentariker som har en sund syn på internetfrågorna. Hon har svarat på frågor från SAMI (Svenska Artisters & Musikers Intresseorganisation). Piratpartisten Emma tipsar rådvilla moderater om att kryssa på Pia som man kan lära känna närmare på hennes blogg. Även Fjellner räknas som ett bra alternativ för den som inte vill hoppa av moderaterna men ändå står och velar på grund av intergitetsfrågorna. Själv har jag kryssat på Gunnar Hökmark. Och så hoppas jag att de tar sig samman, struntar i regeringsduglighetsargumentet så att det inte slutar i ren oduglighet.

(intressant)

Copyright - historia...

Den som är intresserad av copyright/upphovsrätt skall absolut läsa om detta på Karl-Erik Tallmos blogg.



Ni finner den här



(intressant)



Läs även andra bloggares åsikter om copyright, upphovsrätt, historia, karl-erik tallmo

Kapningen av Facebookgrupper visar hur fel FRA-lagen är...

Om man drar ut konsekvenserna av alla dessa integritetskränkningar som FRA-lagen med flera kommer att innebära för oss vanliga människor med rent mjöl i påsen så är kapningen av intressegrupper på Facebook ett riktigt avskräckande exempel. Exempelvis så har gruppen som ville protestera mot FRA-lagen blivit utsatt för kapning och gjorts om - 12.000 människor verkar nu höra till det gäng som gillar djursex. Någon annan grupp som handlar om övergrepp på barn beskrivs nu plötsligt som en pedofilgrupp. Jag är/var själv med i den första gruppen - men mina preferenser har inte med djur att göra, det kan jag försäkra, utan jag gick med där på grund av ren FRA-protest.

Vad som är sant eller inte är ett av de svåraste problemen med internet. Det handlar om källkritik och hur många är bra på det? Hur vet FRA att politikern den och den inte på allvar deltar i en grupp som ovan beskrivits. Tolkningen av uppgifter kommer alltid att göras av någon som inte känner till de faktiska förhållandena. Hur fel kan det inte bli? Hur snabbt far vi inte iväg med våra tankar byggda på fördomar och dömer någon på fel premisser. A-ha minister si och så är med i en grupp för pedofiler på internet. Ni kan tänka er själva.

Nu stänger Facebook ner just den här gruppen och det kan väl vara bra för den som råkat illa ut. Men en gång på internet alltid på internet. Ska vi stänga internet av den anledningen? Knappast, men vi ska inte heller sitta och scanna internet och söka efter olika variabler, för ingen vet vad som är sant och oskyldiga kan råka illa ut. Det har hänt tidigare utan massavlyssning.

Jag har varit online så länge det har varit möjligt, i många år alltså. Jag har ALDRIG råkat ut för vare sig det ena eller det andra som målas upp. Visst får man SPAM om Viagra, penisförlängning, akademiska examina och Afrikalån, men de går direkt i papperskorgen. Jag har helt enkelt inte ett beteende som gör att jag fastnar på konstigheter. Det handlar en hel del om det på internet som i verkliga livet. Därför är det också så tråkigt när man läser om alla hemskheter som finns där, när det mesta faktiskt är väldigt bra.


Det händer att människor får sina namn kapade också. Det är naturligtvis olyckligt det också men även det säger en del om hur lite man egentligen ska ta allt man läser på allvar. Niclas Strand tror att vi kommer att bli mindre benägna att gå med i grupper framöver. Myndigheternas tilltro till att alla obehagligheter flyttas till internet och att man där genom övervakning kan sitta och haffa gangstrar och olika företeelser och tro att de försvinenr från andra planhalvor är inget annat än ett tecken för brist på kunskap om hur det fungerar. Jag tror att man förenklar sin bild väldigt mycket och kanske har en naiv syn på vad som händer i


Frendo har samlat alla sina tankar kring övervakningssamhället här. Läs dem. Centerns Staffan Danielsson tycker att FRA-kritiker behövs. Jahaja, det har man visat i handling. Men det finns de som stannar kvar och kämpar i sina partier. Lake är en. Hanna en annan. Mitt eget partis företrädares syn på internet ska vi inte tala om. Men jag stannar också kvar och jobbar för en förändring, den lär väl dock inte ske i brådrasket som det ser ut nu. Mårtensson har synpunkter och undrar om Ask och Mårtensson vill ha en tydlig gräns mellan konservativa och liberaler. Copyriot drar ut den tråden. Själv är jag mest förvånad. Farmor Gun skriver "Medan Ask och Wallmark ser nätet som något av ett avloppsdike, ser Karl Sigfrid dess möjligheter för människors friska växt och en rad nyttiga verksamheter, varför han oroas av vad Ipred och datalagringsdirektivets inordning i svensk lag kan leda till." Vi är lite olika vi moderater.

Hultin är aningens skeptisk till att det är så tyst kring intergitetsfrågorna, det är som om man inte får prata om dem menar han. Stoppa FRA-lagen har en bra bild på hur och vilken informationen kommer att hämtas in. Här finns överhuvudtaget mycket att läsa. Oscar S har också gjort ett intressant inlägg idag.

Emma rekommenderar gentilt vissa vilsna att rösta på moderaterna Pia Kinhult och Fjellner eftersom de står för personlig integritet mer än många andra. Jag brukar tala gott om Piratpartiet till personer som absolut inte kan dela mina moderata värderingar, ty frågan de driver - personlig integritet på internet är en av mina hjärtefrågor också. Det är en fråga som skär igenom partigränserna, verkligen. Centerpartiets Lena Ek skriver klokt på Newsmill och uppmanar till röstning på ett parti med flera frågor på agendan. Farmor Gun definierar begreppet integritet - missa inte det.

Det är fler som bestämmer sig för moderaterna eftersom de har andra viktiga frågor. Mattias till exempel motiverar sitt val så här. Isobel Hadley Kamptz tar en annan vinkel och röstar på Piratpartiet.

The Guardian skriver om hur mycket fildelningen kostar. OK - men blanda inte in mig i det hela, jag vill inte ha me´t att göra som min kompis far sa vid något tillfälle. Jag fildelar inte upphovsrättsskyddad musik och liknande, är ingen terrorist heller, så blanda inte in mig.

Detta är en av de stora politiska frågorna nu och det går inte att komma ifrån den.

(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, internet, personlig integritet, FRA, Facebook, övervakningssamhället

Lite fri musik...

Lyssna på en artist som delar med sig

Apropå politiska kampanjfilmer...

Tack för tipset Tindra

Mona Sahlin låter som en kvarn...

Som den politikfreak man är så lyssnar man självklart på partiledardebatter. Igår var Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin på Kvällsöppet - det var en riktigt beige föreställning. Statsministern kallade Mona Sahlin för att vara en Slarva och hon kallade honom för Omogen så där blev det väl 1-1. Men det var det enda. Utom att Mona Sahlin sa att man skulle försöka sälja snus där det gick att sälja. Ja ha ja - det låter som att det är OK att sälja gamla läkemedel till dem som inte kan läsa datummarkeringen. Nu snusas det inte här och jag bryr mig inte om snus överhuvudtaget men tycker naturligtvis att det är upp till var och en om man vill förfula sitt utseende med en prilla. Många verkar gilla snus.

Nåväl - jag tycker att Fredrik Reinfeld brukar vara lysande men insåg igår att det går inte att vara det ihop med Mona Sahlin. Det blir inget gensvar - det är som att trycka på en knapp och hon låter som en kvarn när hon talar. Det är svårt att föra dialog och debatt med kvarnar. Det finns ingen möjlighet till gensvar. Fredrik vann debatten tycker Kent Persson. Ibland kan man vinna genom att vara lite återhållsam faktiskt. Man ska dock inte underskatta Mona Sahlin, hon är en driven politiker och har mer erfarenhet av det politiks arbetet än någon annan.

Eftersom inte debatten blev någon höjdare igår så ber jag att få bjuda på Fredrik Reinfeldt när han är på G: (filmsnutten är från moderaternas kommunalpolitisk konferens i Örebro nyligen)




Johanna Melén kommenterar också gårdagens debatt. Krohn saknar visionen och utgår från dagens ledare i SvD. Den kunde jag ha skrivit själv, känns som en sammanfattning av mina bloggposter här under det senaste året. Peter Andersson.


(DN) (SvD)


Läs även andra bloggares åsikter om politik, partiledardebatt, fredrik reinfeldt, monsa sahlin, kvällsöppet, eu-val

Vilken röra det är...

Samtidigt som kulturministern KU-anmäls för att hon uttryckt gillande för TPB-lagen så finns det positiva utvecklingstendenser lite här och där. STIM har nu till exempel beslutat att ta Creative Common License på allvar. Det i sin tur innebär att det finns indikationer på att även upphovsindustrin har börjat vakna till lite. Intressant artikel i Sydsvenskan om gratis musikspridning.

Peter Sunde bjuder in kulturministern för att ge henne en bild av hur det ser ut på TPB-sidan. Det är inte självklart att vara så fördomsfull menar han. Det handlar om att bryta ny mark.

Jag bjuder på en reprisartikel här om en bilds väg över internet, creative common licens i praktiken.



Läs även andra bloggares åsikter om politik, ipred, upphovsrätt, deltagarkultur, internet, bilder, flickr, moderaterna

Jäkligt jobbigt med internet - för vissa...

Politik är en åsiktsbransch och det märker man inte minst på internet där många får komma till tals. Där uppstår förstås vissa komplikationer, det är inte självklart att partilinjer följs (de kanske ska ändras om de inte gillas) och man kan inte dölja att det finns olika inriktningar. Per Schlingmann med flera är medvetna om detta och ser som en av de stora utmaningarna framöver att lätta på partiernas önskan om tolkningsföreträdet. Det handlar om inlärning från båda sidorna så att säga.

Waldemar Ingdahl och jag kom att språka om det här igår. Vem företräder egentligen moderaterna och partiet framöver och hur ska man lösa den knuten nu när många kan ge sig ut och framföra sin åsikt. Det finns all anledning att diskutera det. Tolkningsföreträden kommer att förskjutas framöver. Kanske att vi får se direktdemokrati över nätet inom kort? Kommer man att våga släppa taget om valrörelser funderar Waldemar kring i en krönika. Det finns mycket att fundera runt här i allt det nya.

Att dra igång utan tillåtelse
Som själv varande en typisk nätmedborgare är det självklart att dra igång saker. Häromdagen tyckte jag nog att det behövdes mer fart på valrörelsen här i min kommun. Det var mest gnäll och missnöje om hur många som inte ställde upp, så som den vane kommunikatören jag är så drog jag igång en mycket enkel valdagbok, först via mail men efter intresse från andra föreningar så skapade jag en mycket enkel blogg i stället. Marysvaldagbokeu09 . Jag ville ha igång en dialog och lite hjälpte det.

Det finns ett problem här som jag kan se. Det är inte självklart att den här bloggen kommer att användas. Den kommer nämligen inte från rätt håll och då måste den först bekräftas och tillåtas. Det är vanligare att man frågar vem som har sagt något än att man frågar om varför något ska göras. Känner ni igen hierarkierna? Not invented here. Det finns överallt. På alla nivåer, dessvärre, så bromsar det mycket av utvecklingen. Hur som helst så gillar kommunikationschefen Henriksson mitt initiativ. Det är bra det. Tackar.

Nåväl alltid inspirerar det väl kanske någon. Att ha ett eget rum på internet där man dels kan visa andra vad man gör genom att vara transparent och ge möjligheter för öppna samtal kommer att vara nödvändigt, så den som inte hänger med här får finna sig i att bli förbisprungen. Det går fort på internet. Det gäller att se fördelarna av det. det är mer av godo än av ondo.

Nätpartiet
Den mobilisering av individer man snabbt kan göra med hjälp av internet har inte minst visat sig genom Piratpartiets framgångar just som ett nätparti. Det måste bara vara så att detta tas tillvara nu. De har just nu 46948 medlemmar registrerade! Är det ingen som tycker att det har betydelse och tror att frågan om integritet på internet är viktig? I stället försöker flera partier smutskasta dem och framställa dem som tjuvar och banditer, det håller inte i längden. Det är märkligt, ta frågan och den försvinner. Så enkelt är det och det säger piratpartiet själva. Vi behövs inte om integritetsaspekterna tas på allvar menar många av dess förespråkare. Många namnkunniga personer har också ställt sig bakom piratpartiets tankar och de visar det öppet.

Lars Gustafsson
Nu har också den store författaren Lars Gustafsson gått ut med att han tänker rösta på Piratpartiet, just på grund av integritetsfrågorna. Han skriver i Expressen och på sin blogg varför:

"Det väsentliga intresset för konstnärer och författare som tar sin verksamhet på intellektuellt och moraliskt allvar måste naturligtvis vara att bli lästa, att göra sig hörda i sin generation. Hur man blir läst, d.v.s. hur man når läsarna, är i detta perspektiv sekundärt. Det växande försvar av nätets utvidgade yttrandefrihet, alltså av de immateriella medborgarrätterna som vi nu ser i land efter land, är början till, en precis som förra gången på sjuttonhundratalet, teknikburen, och därför befriad , liberalism." (Lars Gustafssons blogg -läs hela denna post)

Vidga synfälten
Min önskan är att politiker nu anstränger sig lite och försöker förstå internets möjligheter och vikten av den personliga integriteten här som annorstädes. Jag kan hålla med Beatrice Ask och Hans Wallmark, det är ingen annan heller som säger emot er. Men det är metoderna att blanda in samtliga -skyldiga eller ej som tar emot.

Knark, brottslighet vill väl ingen ha. Men att tro att brottslingar ska använda nätet om det är övervakat som av en annan babysitter är väl att vara godtrogen i överkant. Priset för den övervakningen måste alla andra medborgare betala genom att finna sig i att vara avlyssnade i hemlighet av vem vet man inte. Tolkningar av vårt beteende och digitala liv ska göras av tredje person. Det är rent obehagligt. Fick jag önska så skulle beslutsfattare vara förbjudna att ha tillgång till databaser, det finns inga gränser för vilka påhitt som kan komma fram. Att polisen kan får fram uppgifter kring såna som kan behöva kontrolleras närmare är en sak. Men uppgifter om allas vår digitala komunikation ska inte lagras för att man kanske kan komma fram till något skumt. Det är det inte värt.

Så nog har internet för- och nackdelar. Men lagar mot skumma beteenden finns redan. Internet ska inte särbehandlas i den frågan. IMHO.

Uppdatering: Varför satsas det inte resurser på Plattan - Hötorget. Där säljs narkotika, vapen och annat inför öppen ridå?

(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, internet, integritet, moderaterna, regeringen

Det är okunskapen som är sorglig...

Landets kulturminister gläds åt TPB-domen säger hon i offentliga sammanhang. Domen är överklagad från båda sidor och det är långt ifrån klart hur det hela slutar. Så det är ett märkligt uttalande. Men signifikativt... Uppdatering: Mårten Schultz, min favorit jurist har synpunkter.

Jag kan tänka mig att hon i likhet med så många andra jag talar med har fastnat helt i äganderättsperspektivet och utifrån det kan tycka att det är "jättebra att det blir slut på röveriet som främst piratpartister ägnar sig åt". Det sorgliga med den inställningen är att den är så smal och så begränsad och så avskuren från hur den verklighet vi lever i ser ut. Det sorgliga är också att de som uttalar sig så är många som sitter i beslutsfattande positioner.

Jag tycker att det är bra att äganderätten skyddas, upphovsrätten ska självklart också respekteras. Men den viktiga frågan är om upphovsrätten verkligen gynnar den som ska gynnas? Är det nödvändigt att upphovsrätten ska gälla längre än ett patent till exempel? Vad är det för skillnad på att skapa sk. kultur mot att skapa en produkt av något slag? Egentligen? Allt sker inne i våra huvuden och borde väl ändå bedömas på samma sätt? Varför började man inte i den änden?

Det som är mest upprörande med Ipred och andra sanktioner är att den slår på alla och plötsligt får särintressen möjlighet att komma och beslagta datorer och ödelägga privatpersoners liv på grundval av att någon utomstående i hemlighet har suttit och kollat vad ett specifikt IP-nummer sysslat med på internet. Ett IP-nummer är som jag hoppas bekant vid det här laget ingen säker identifierare. Man vet inte vem som agerat bakom tangentbordet. Det är verkligen att inkräkta i allas våra privatliv på internet att tillåta detta. Varför kan man inte få kopiera en musikfil på nätet liksom man kan kopiera ett album fysiskt och ge bort till en nära anhörig? Det är samma sak men med modern teknik.

Det är helt rätt att sätta dit den som fildelar och försöker sko sig på det hela. Men såna lagar finns redan och det traditionella polisarbetet torde väl räcka till där. Det är förbjudet att kopiera upphovsrättsskyddade verk och de flesta vuxna känner till den lagen och kopierar inte heller av den anledningen. I andra grupper saknas denna kunskap. Där borde man väl snarare sätta in en massiv utbildningsinsats. Redan i skolan.

Det som bekymrar mig är inte att upphovsrättmän ska ha sina rättigheter, det är självklart. Det bekymmersamma är att kunskapen om internet och hur det fungerar är så låg bland de som belsutar om olika lagar. De verkar betrakta datorer som kopieringsmaskiner och något man kan skicka e-post på och kanske kolla nyheter någon gång då och då. Många verkar fortfarande betrakta internet som en fluga.

Men det handlar om mycket vidare frågor än illegal nedladdning av film och musik. Jag vill se dem på bordet nu. Hittills är det bara folkpartisten Madeleine Sjöstedt som gör ett försök att lyfta frågan. Heder åt henne. Hon talar om kultur, men internet är också infrastruktur som hela samhällen byggs kring. Skatteverket (bästa webbplatsen av alla myndighetsditon) med flera finns redan där och mer blir det.

Som sagt det är den uttalade okunskapen som är farligast just nu. Bristen på människor som se helheter i stället för att fastna i detaljer. Det blir extra olyckligt när en minister gör fördomsfulla uttalanden kring en sak som är betydligt större än vad det först verkar. Det handlar int ebara om tjuveri som man förenklar det hela till.

Sagor från Livbåten har skrivit om sin syn på kulturministerns uttalande. Hon uttalar sig själv i frågan i en intervju i radion.

Opassande dömer lite hårdare, i alla fall i rubriken. Jag förstår hennes frustration över att bli betraktad som gangster för att hon är en nätmedborgare som använder nätet fullt ut med alla fantastiska möjligheter som finns där. Det är samma sak för mig och för Farmor Gun.

Det är okunskapen och avgränsningen kring internet som bekymrar mig mest. Fördomar och lagar byggda på gamla sanningar är verkligen en hämsko på ett samhälle i utveckling. Ungarna är dock lyckligt ovetande och surfar på, väljer bort TVn för de sociala nätverken. Det gör de äldre också. Allt fler upptäcker tjusningen och möjligheterna med internet och andra vill stoppa detta.

Det uppmuntras till delaktighet i samhället, det uppmuntras till självständighet, det utbildas för kritiskt tänkande. Det tar ut sin rätt och ställer krav på delaktighet, något som är möjligt via internet. Visst ställer det krav på omgivningen, man måste dela med sig av tolkningsföreträdet. Det sitter långt inne. Tyvärr.

Uppdatering: Fler skriver. Mårtensson är glad för att integritetsfrågorna börjar få uppmärksamhet. Hanna Wagenius skriver en väldigt bra text om att man bör stanna kvar och kämpa i stället för att lämna ett parti. Jag håller som bekant med henne om den saken. Får ofta uppmaning till att hopp av moderaterna, men tycker inte att en fråga kan få avgöra. Man måste sätta in saker i ett större sammanhang och tänka att enda chansen till att påverka är faktiskt att försöka göra det. Det går kanske inte över en natt. Hyckleriet pågår överallt inom den politiska sfären.
(intressant)

(SvD)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, TPB, integritet, internet, kulturministern, moderaterna, upphovsrätt, integritet

Nu har det gått för långt med Wanja L-W...

Enligt senaste skvaller så har Wanja Lundby-Wedins man fått lön samtidigt som han har pension. Är det konstigt egentligen. Får man inte dryga ut sin pension? Är det så himla märkvärdigt att de två råkade jobba på samma ställe. Hon är chef och har knappast med alla detaljer i organisationen att göra. Hennes man var kunnig på sitt område. Skulle han inte få jobba med det bara för att hans fru var chef? Vilka dumheter.

Jag tycker att såna här diskussioner är rent löjliga. Det kallas ibland nepotism. Jo, för all del visst kan det vara så men allt behöver väl inte dras ut till det yttersta . Oftast så är det så att man börjar arbeta med någon man känner för att man då vet vem denne någon är och vad den kan. Man behöver inte ta i så att livstycket spricker för detta. Vad ska vi göra med familjeföretagen? De är förvisso privata säger ni då. Men även de befolkade av människor med allt vad det innebär av olika slags tillkortakommanden.

Det är bra att regeringen sänker skatterna så att det blir mindre lockande med att undvika att betala och försöka få intäkter/förmåner skattefritt så fort det är möjligt. Självklart blir just den saken mer stötande när den drabbar människor med inriktningen "det är häftigt" att betala skatt som är iblandade. De är inte mindre kålsupare dem, det är uppenbart men det ursäktar inte personförföljelse.

Sluta med Wanja nu. Det är möjligt att det är dags för henne att lägga av, det har jag inga synpunkter på. Det får den rörelsen sköta själv IMHO. Det verkar som om det finns ett och annat att fundera kring här. Hon blir så arg på sig själv och kommer med ursäkter. Den ena på den andra. Men tänk om hon personligen får be om ursäkt och bära hundhuvudet för det som många andra gör också? Börja rota på lite övergripande nivå nu. Hur ser rutinerna ut för att man ska få skattefria förmåner i LO och andra liknande mer publika organisationer? Skattemyndigheten är experter på att finna på möjligheter att ta ut skatt på olika företeelser och människor är experter på att försöka undvika att betala skatt. Det är inbyggt i samhällets innersta väsen. Därför är det bra med regeringens skattesänkningar, behovet att försöka undkomma skatt blir mindre då.


Men det blir fjantigt med denna personförföljelse. Även om många tycks älska den så är det väldigt osnyggt och ovärdigt vuxna människor att hålla på så här. Det gälelr för alla som blir utsatta oavsett vilket läger de hör hemma i. Granska makten är viktigt naturligtvis med det måste väl ändå ske med viss finess?

Det finns andra som håller på med atombomber just nu - bara för att sätta in saker i ett större sammanhang.

(Aftonbladet)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, personförföljelse, Wanja Lundby-Wedin, LO, skattefritt,

Internet i tidernas begynnelse...

Tack för tipset Johanna

I morgon diskuteras FRA-lagen igen

Säg sen att det inte är kul att valkampanja...

Dagens snackis - Wanja, Expressen och Madame X...

Det har väl inte undgått någon idag att Expressen gjort en tavla och publicerat en bild på Wanja Lundby Wedin som visade sig vara en annan kvinna. Vem är ännu okänt. I tidningen finsn också en intervju med Wanja eller den andra kvinnan. Svaren är rejält märkliga i alla fall, nästan lite komiska faktiskt. Ungefär som den där personen som tröttnat på att svara på dumheter från alla som ringer fel för att hennes telefonnummer ligger en siffra från larmcentralen. Expressen har gjort en tavla och de har bett om ursäkt för den. Så det får väl vara OK. Allt kan hända och så himla märkvärdigt är egentligen inte historian i sig. Däremot allt runt i kring. Hur kunde det hända? Finns verkligen kvalitetsjournalisterna på de stora tidningarna? Man kan undra.

Wanja har begärt rättelse av sina deklarationer. Hon har utgått ifrån att eftersom hennes inkomster skattas i Italien så hängde det ihop. Ja, inte vet jag. Det kan vara bökigt med deklarationer. Fredrik Wannheden är svensk och arbetar i Italien - han gjorde på sin blogg en reflektion kring det här med att ha ett ben i flera länder och vad skattemyndigheten kan användas till. Läs den posten här.

Det är inte utan att man kan känna lite med Wanja just nu. Nu utpekas hon som skurk igen, rättvist eller inte, det kan inte jag bedöma. Kan hon sitta kvar på sin post är frågan för dagen
förstås. Inte vet jag. Mona Sahlin lär väl inte jubla över det hela precis, men på andra sidan det är långt till valet. Allt kan hända. Katastrofer går att konstruera fram och nyheter också.

Man kanske kan utgå ifrån att denna "förmån" kan ha gällt flera. Dagarna framöver kommer säkert att ägnas åt sådan granskning. Journalisterna har lite att ta igen så att säga.

Kanske ändå att Nordkoreas bombexperiment känns viktigare att fundera kring. Men indignationen över att någon får mer än någon annan tar på något sätt alltid över. Det är en sak i sig att fundera över. Lever vi i en ankdamm eller ej? Svaret är nog dessvärre ja på den frågan.

Blogge funderar till om media. David G intervjuar.

(intressant)

Inte bara kompetent, humor och självdistans också...

Jag har redan kryssat för Gunnar Hökmark

Rösta

Rösta i EU-valet

The towel day...

Fler handduksanhängare: Otyget, Livbåten,

Det är kryssen som gäller...

Många politiska företrädare arbetar hårt för att synas på internet detta val. Ja idioter vore de annars för det är mycket av aktiviteterna som pågår här. Politik är en åsiktsbransch och på internet kommer åsikterna fram och mäts mot andras. De viktas mot varandra och alla kommer till tals. Det handlar om interaktivitet och det skapar enagagemang. Den som förstår att ta till vara på interaktivitetens möjligheter blir en vinnare. Politiker talar ofta om vikten av att komma i kontakt med väljarna. Det sker på torgmöten och allehanda turnéer och det sker också över internet. Facebook, twitter, youtube och bloggar - många politiker finns redan där och bygger upp sin närvaro. Det verkar som om de flesta partier har kommit på det här, även om det sker med lite olika intensitet och i olika former.

Den politiker som fortsätter använda internet på det gamla envägskommunikativa sättet kommer inte att lyckas. Nej, det gäller att föra samtalet hela tiden. Att öppna för interaktivitet. Annars blir det bara som vilket informationsblad som helst. Stendött. Piratpartiet ligger månår före de andra partierna i det här avseendet. Självklart med tanke på att de är nätborgare allesammans. Det sker en ständigt flödande kommunikation dem emellan. Alla bloggar, tycker, tänker, bygger upp varandras idéer med nya infallsvinklar och framförallt länkar de till varandra. De ställer frågor, de entusiasmerar varandra på individnivå, de organiserar sin verksamhet på internet. Deras bloggar ligger överst på alla listor. Tänk om alla moderater länkade till den här bloggen eller till varandras i större utsträckning. Vad skulle inte kunna hända då? Uppdatering: Karl Sigfrid berättar om ett interaktivt brainstorming möte, i USA alltså. Vi har en del att lära här.

Valsedelsutdelningen är ett annat exempel på hur piratpartiet organiserar sina medlemmar. Partiledaren är ständigt närvarande online. Det kanske man inte kan begära av Fredrik Reinfeldt förstås, men å andra sidan så kan Carl Bildt. Han har alltid haft en framträdande roll på internet, i många år nu. Ett bra exempel på när internet blir en del av och en förlängning av det politiska livet.

Ett av problemen som jag kan se idag är att många behandlar sin internetnärvaro som något udda, extra, som ska behandlas speciellt. Den som släpper loss från det tänket och använder internet på samma sätt som man använder sin telefon kommer att lyckas. Internet är naturligt och man når många.

Piratpartiet har lyckats komma samla 46521 medlemmar enligt hemsidan, där presenteras moderaternas siffra 54858. Vet inte vad som är exakt men nog ger det en indikation på att det händer grejor på nätet? Vi ska räkna med att piratpartiets medlemmar vet var man sätter kryss på valsedlarna. Jag är övertygad om att de tar minst en plats i EU-valet. Detta på grund av att de så effektivt använder internetkanalen. Det handlar om interaktivitet inte om att använda internet som en megafon på sedvanligt vis. Så öppna kommentarsfälten ni som bloggar. Kalla inte stendöd envägskommuniaktion för bloggar bara för att ni använder bloggverktyg. Lägg ner lite tid på att bemöta kommentarerna och satsa på att även ilskna kunder kan bli nöjda om man lyssnar på dem. De flesta kommentarer är dock mycket positiva.

Ett problem som man kan se hos partierna är att de tappar kontrollen över informationen, det blir inte alltid som de själva vill. Det är bra det. I en demokrati ska alla få säga sitt och det är viktigt för goda politiker att förstå det. Inriktningar och frågor måste kunna ändras om man upptäcker att kartan och verkligheten inte stämmer överens. Den som tillåter det stora grupparbetet att pågå, släpper prestigen kring sin egen tro på att visa duglighet kommer att stå som vinnare framöver. EU-valet är en bra början. Det politiska engagemanget är inte dött, men de hierarkiska stuprörsformerna är nog det.

Eftersom jag själv är en av de där personerna som har internet som en självklar del av mitt kommunikativa liv så ser jag vilka politiker som lyckas bra. Gudrun Schyman har kommunikationen i blodet och slår igenom. Jag delar inte hennes inriktning men man måste beundra henne som politiker. Anna Maria Corazza Bildt kör stenhårt med sin kryssningskampanj och är enormt deltagande. Hon twittrar om korvgrillning i Vallentuna, om inköp av mat i Norrland osv. Det är kul att delta i hennes framfart. Hennes enda chans att komma in i EU är att få många personkryss. Hon blev lite snöpligt nedflyttad från en topposition på moderaternas lista. Många stöttar henne och hon är en mycket populär person. Med all rätt.

Christofer Fjellner är också en person som har en tydlig och självklar närvaro på internet, han förstår mediet och tillhör internetgenerationen själv. Därför är hans ständiga närvaro en självklarhet. Duktig kille.

En annan moderat som är mycket synlig i EU-kampanjen är förstås moderatettan Gunnar Hökmark, du hittar honom här och kan följa hans turnerande landet runt där han berättar om sitt engagemang och de frågor han vill driva i nästa EU-period. Gunnar är den kandidat jag själv kryssat för. Det handlar främst om att jag uppskattar den erfarenhet han har och den politiker med egen stark röst han är. Ett kryss på honom betyder dels att chanserna ökar för att de olika frågorna skall passera igenom den krångliga administrationen, han kan de olika gångarna nu och vet hur slipstenen ska dras i EU. Att han sedan genom sin pondus också får gensvar är inte det sämsta. Man ska komma ihåg att ute i Europa har erfarenhet stor betydelse, större än här vill jag påstå. Men det gäller att få många kryss nu för alla. Detta val kan avgöras av kryssen som kommer från internetengagemanget. Inte tu tal om den saken.

En del EU-parlamentariker ondgör sig över sina som de kallar höga ersättningar. Jag skulle vilja påstå att om man sparar i ladorna på kostnadsersättningar så gör man inte gör rätt för sig som politiker. Man jobbar inte tillräckligt hårt. Pengarna är till för att man ska kunna ha assistenter och hjälpmedel som gör att jobbet ska flyta mellan alla resor och möten. Varför talar ingen om den sidan av saken? Vad kostar det att ha assistenter? Vad kostar det att följa med och vara uppdaterad? Att vara EU-politiker är inte som att pendla mellan Södertälje och Upplands Väsby på SLs månadskort. Jämförelserna haltar ibland. Klart att politiker ska ha bra betalt.


(SvD)

(Intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, eu, eu-val, hökmark, moderaterna, nätnärvaro, anna maria corazza bildt, Fjellner, internet, personkryss

Tack och lov för Photoshop...

Uppdatering: Även SvD tar idag upp Photoshopproblematiken, men ur ett mer politiskt sammanhang än nedan.

Hanne Kjöller kommenterar socialdemokraternas valaffischer där Mona Sahlin och Marita Ulvskog är förtjusade till oigenkännlighet. Visst kan man ha synpunkter, men till viss del kan man förstå det där. När rynkorna börjar komma och jordens dragningskraft tar ut sin rätt på hamsterpåsarna. Dessvärre så är det få som slipper undan. Kjöller är inte nådig i sin kritik och talar om plastikkirurgi och botoxförgiftad Barbiedocka.

Nåväl jag måste tillstå att jag också gillar photoshop numera (med åren kommer denna önskan) och har fått en hel serie bilder gjorda, inte så mycket på tjusighetstemat kanske som ur nyttosynpunkt. De ska passa olika tillfällen helt enkelt. Se nedan, ni känner säkert igen dem.

Men förhoppningsvis går det tillräckligt lång tid mellan publiceringen för att de ska glömmas däremellan. Ett foto - flera användningstillfällen. Det kallar jag ekonomi. När bilden togs? Ja, det kan man fundera över, historien förtäljer inte detta. (Om jag är allvarlig - ja, gissa)



Glad Påsk


Avatar

ÅretRuntBilden

Åh så var det party...
Happy New Year

Jul vare här...


Midsommar minsann...

PSW: Fredrik W

Det finns flera aspekter på Wanjas resmål...

(Aftonbladet)

Dagens snackis i skandalbranscehn är att Wanja Lundby Wedins make inte behöver betala för sin sovplats när han är på resa med henne. Det ska förmånsbeskattas enligt skatteverket och andra som tycker att allt är orättvist och ska betalas skatt för. Blåbärsplockning, representationsluncher, rikskuponger och mycket annat. Jag tycker att man ska rätta sig efter såna regler men däremot inte sagt att jag tycker att alla påhitt i den vägen är bra. Ta bara det här med förmånsbeskattning av mobiltelefonsamtal som exempel. Men som sagt reglerna är klara.

Nåväl alla förmåner ska kontrolleras med lupp och minsta misstanke om att det inte står rätt till ska kontrolleras. Jag säger ingenting om det. Expressen ger en fullödig beskrivning av situationen. Erik Laakso fyller på med fler uppgifter och erfarenheter. Men ingen vet ju faktiskt förrän hon har deklarerat nästa år om det här är skandal eller ej. Konstruerade skandaler fastnar lite i halsen. Oavsett vem det gäller.

Däremot så hade min kompis Fredrik Wannheden ett intressant inlägg i en gästblogg här på MMK för ett år sedan ungefär, intressant eftersom det handlade om samma resmål nämligen. Det är en aning ironiskt och har en annan vinkel. Det handlar om dubbelmoral, "att leva som man lär. Fredrik är bosatt i Italien och har en alldeles utmärkt blogg som är väl värd att läsa. Jag gör det regelbundet. Spännande att läsa om hans liv i Italiens sköna land.

Hej!

Tillbaka efter en gråsval långhelg vid LO-ägda Riva del Sole på Toscanas sydkust. TCO och KF är också delägare. En välskött och prisvärd semesteranläggning. Vi är något av stamgäster i deras semesterby, men denna gång blev det hotellet. Vi har alltid varit nöjda, utom den gång fyra kvadratmeter takputs ramlade ner i vårt sovrum vid en vattenläcka i lägenheten ovanför. Men det löste sig snabbt genom kompensationsboende och en utmärkt flaska Morellino di Scansano från den vänlige Riva-chefen. Så funkar det på Riva del Sole.

Men efter förre JämO Claes Borgströms attack på utrikesministern på DN Debatt häromdan fick jag ett helt nytt perspektiv på livet. Redan vid ankomsten lade jag märke till att receptionen på Riva del Sole sköttes av idel kvinnor, till 100 %, samtliga duktiga och vänliga, alla med trevligt utseende eller helt enkelt vackra. Många av dem svenskor, medelålder kanske 35. Eller som en del kanske skulle uttrycka det, så möts man alltså direkt av ett massivt könsförtryck och en uppenbart sexistisk anställningspolicy med rasistiska och åldersdiskriminerande undertoner. Men värre skulle det bli. Bakom dessa paranta (men alltså kränkta) yrkeskvinnor, skymtade tillbakalutad vid telefonen i ett eget stort rum den grånade hotellchefen, till 100% man föreföll det, i 60-årsåldern. Inte direkt vacker skulle jag säga, but what do I know. Och han bjöd oss ju på vin en gång.

Utanför desken: bagagebärarna, till 100 % män. Uppe bland rummen: städerskorna, till 100 % kvinnor.

På LO:s pizzeria där kreti och pleti, t.ex. de besökande LO-medlemmarna, äter gott för litet billigare peng var alla pizzabagarna män och kyparna till 90 % kvinnor i förkläden. Bara snyggingar där också, fy skäms LO!

Och på restaurangen med dyr fin mat (och jättegod) där LO-topparna kanske oftare håller till var 90 % av kyparna män i kostym. Aja baja. På LO:s strand, badvakterna: 100 % män. LO:s säkerhetsvakter på området: samtliga män.

LO-Wanja var tydligen på Riva del Sole senast för ett par veckor sedan och kan inte vara ovetande om dessa fruktansvärda förhållanden, som har fått fortgå i åratal. Hennes ordförandeskap förbereddes en gång i tiden vid ett av LO:s ledningsmöten på denna skandalanläggning. Det är denna gång svårt att skylla på medeltida italiensk kultur, eller på påven, med tanke på att denna skamfläck byggts och ägts av svenska folkrörelser (först Reso) sedan starten på 1950-talet. Snarare infinner sig funderingen att LO är nöjt med sakernas tillstånd. Det är ju de som äntligen får agera arbetsgivare på Riva del Sole, och det stora geografiska avståndet gör att de här kan ta semester från svensk media, officiell politisk debatt, och de egna stora orden.

Men varför gör inte kvällspressen något? Journalistförbundet (TCO) skickar 20 medlemmar på välbehövlig rekreation till sitt eget ägandes Riva del Sole varje år, och någon kanske kunde ha reagerat över att Journalistförbundet, när de själva hamnar i kapitalistisk arbetsgivarposition, med Claes Borgströms ord bedriver "kränkning av mänskliga rättigheter".

Men nu är jag ju ironisk. För egen del är jag inte upprörd över förhållandena på Riva del Sole. Vi åker nog dit igen, såvida inte någon t.ex. får för sig att införa försämringar i personalpolitiken. Både anställda och gäster verkar trivas bra, och ägarna LO, TCO och KF är nog också nöjda så länge man inte påminner dem om att de inte bryr sig om vare sig Claes Borgström eller de egna normerna - om de inte behöver. (Inlägget först skrivet den 2 juni 2008.)


Läs även andra bloggares åsikter om politik, Wanja Lundby-Wedin, förmånsbeskattning, Riva del Sole

Erik L skickar länkkärlek till dessa så det gör jag med. Kjellberg, JJ’n, Kent Persson, Staffan Strömbeck, Politikerbloggen I och II och III - Sagor från Livbåten

Det finns en skillnad Linander...

Uppdatering: Anne Marie Pålsson i Svensk Tidskrift


Mannen - Vem har sagt det?

och

Kvinnan - Varför ska vi göra så?

Detta är en sammanfattning (för all del fördomsfullt det medges) av vad jag tycker om Johan Linanders uttalanden om Anne Marie Pålssons synpunkter på hur det är att verka som riksdagsman. Hon har inte lärt sig hur man påverkar menar han. Hon bekymrar sig kanske inte så mycket om vem som sagt något utan funderar mer varför beslut fattas. En intelligent konsekvensanalys av olika beslut är inte så dumt. Jag tycker att det är synd att Ann Marie Pålsson inte vill ställa upp vidare. Men jag förstår hennes ställningstaganden. Jag har också läst om Johan Linanders syn på FRA-lagen och håller inte med honom där nej. Om Ipred skrev han i Newsmill. Möjligen ställde han frågan - Vem har sagt det?

Staffan Danielsson har också lagt ut texten lite kring det hela.

Bloggen Dexion har skrivit om varför hon respekterar Anne Marie Pålsson och jag håller med henne helt. Jag skrev tidigare om Anne Marie Pålssons avhopp här.

Detta är en viktig fråga.

Personerna är viktigare än löften...

Miljöfrågan är i fokus under EU-valet. Alla vill vara bäst men på olika sätt. Fredrik Reinfeldt vill att alla länder ska hjälpas åt för att det ska ge bäst effekt. Andra vill annat.

När det gäller personer så har jag bestämt mig sedan länge vem som får mitt kryss. Det blir Gunnar Hökmark. Det finns flera anledningar. Dels tycker jag rent allmänt att han är en bra politiker med egna och starka idéer. Så som det ska vara. Dels är han erfaren och senior, en i EU-sammanhang icke föraktlig egenskap. Ute i Europa spelar nämligen erfarenhet en stor roll för att man ska få pondusgenomslag och därigenom får man också större möjligheter att jobba sig igenom den stora och tungrodda organisationen. Detta ska inte underskattas. Läs mer om varför jag gillar just honom som EU-parlamentariker här. Han skriver själv om sin valrörelse på nätet här.

Var tredje person har ännu inte bestämt sig vad de ska rösta och det kan svänga rejält menar Dan Nilsson i SvD. Så det är bara att gå ut och jobba då och övertyga människor om att det är viktigt att rösta. Får just en EU-lektion av sonen här - Nästan en tredjedel av de lagar i Sverige kommer från EU-direktiv, det är inte riktigt klokt. Det är alltså viktigt att rösta på den som kan vara med och styra upp det hela så att vi inte helt fastnar i händerna på andra länders idéer om hur det ska vara här. Det måste vi bestämma själva ändå. Eller hur? Överstatlighet vill vi inte ha.


Läs även andra bloggares åsikter om politik, EU, EU-valet, Gunnar Hökmark, moderaterna,

Inte bara ungdomar online...

Tipset om filmen ovan kom från den utmärkta teknikbloggen för tjejer

lilla gumman

mycket läsvärd och kul på alla sätt. En av mina favoriter,

Margot och internet och EU...

Jag vet inte om det är kutym att skriva brev till Barosso så här inför sommaruppehållet. Nu har även Margot Wallström gjort det (läs Gunnar Hökmarks brev i tidigare bloggpost) och hon skriver om fildelning och internet och uppmanar till en höjning av blickpunkten i frågan. Det vore på tiden.

Det är bra, jag bryr mig inte om vem som tar initiativ i den här frågan viktigast är att någon gör det. Socialdemokraterna har tydligen på olika sätt "upptäckt" integritetsdebatten och försöker nu göra den till sin. Varför inte?

Maria A är dock inte nådig i sin syn på det hela. Det gäller integritetsdebatten överhuvudtaget och ingen är bättre kålsupare än någon annan här menar hon. Det kan hon ha rätt i.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, internet, EU, margot wallström, integritet, moderaterna, alliansen

16 dagar kvar...

Gunnar Hökmark skriver till Barosso

21 May 2009

José Manuel Barroso
President of the European Commission
1049 Bruxelles
Belgium


Dear President Barroso,


The upcoming parliamentary period will be a formative period, crucial for how Europe will emerge from the financial crisis. The crisis is taking place in a time when the global economy is going through a fundamental change. New emerging economies are contributing to global growth; they are in the lead in fighting poverty and are also challenging the leading position that we used to have.

We need to act and reform in order to ensure that we can contribute to global growth while at the same time also securing Europe’s role as a leading partner in the global economy.

We need to ensure that new jobs can emerge, that we can see an entrepreneurial wave making Europe the leader of innovations and of opening up new markets. I know that our views are the same on that matter.

We need a new wave of investments in research and science. The mobility of European researchers has proved to be very successful. The Framework Programme is enhancing the role of European research with European research projects. The concept of the European Institute of Technology also plays an important part in this process.

However, now is the time to improve our efforts in order to not only do better, but to be the global leader.

The total value of the Framework programme is today, over the seven year period of its implementation, close to 60 billion EUR – a little more than 5 percent of the total EU budget. I would like us to make clear that this is not enough. We need to do more. A more competitive European knowledge economy requires more investments in knowledge, research and science, on a European level as well as on the level of the Member States. I would like us to create new incentives for Member States to increase investments, as the Member States account for the most significant part of the money spent on research and science in Europe.

We should increase the level of European spending in such a way that we inspire Member States to match EU spending as much as possible. My proposal of a European Research Voucher, with money following researchers working in another member state, will underline the need to create attractive and successful centres of research, be it in universities or at different Institutes of Research.

Now is the time to realise a European research area, as we once realised the single market, where European research funding can serve as a link and a catalyst to research.

Our aim should be to triple the funding and we should begin that process now during the final stages of the budgetary mid-term review. That would mean that our spending could increase to more than 160 billion EUR over a corresponding period of seven years. This means that we would be able to fund a European Research Voucher that follows our best researchers when they move to frontline research in other parts of Europe. It means that universities would be strengthened and the European Research Council would have more resources.

We could do that by only marginally reducing agricultural spending. We both know that this is easier said than done. But we should be firm and decisive in this vision. In order to triple the research spending, we only need to adjust the agricultural budget the corresponding amount, meaning a reduction of agriculture’s part of the budget with a little more than 10 %

Now is the time for action. We should get Europe out of the current financial crisis not by lagging behind but by taking the lead.



Best regards,


Gunnar Hökmark

Så ska en valrörelse dras - bravo muf

Moderata Ungdomsförbundet har en livfull kampanjblogg. Så ska det se ut.

Kolla in här

17 dagar kvar... Kryssa Gunnar Hökmark

Fenomenet Falkvinge...

Är Piratpartiet en äkta nätrotsrörelse eller ett enmansgig för partiledare Falkvinge undrar Lena Melin idag. Hon refererar till Obamas framgångsrika kampanj och menar att det som sker med Falkvinge och Piratpartisterna just nu är omtumlande för svensk politik.

Hur som helst allting börjar någonstans hos någon. Grejen med internet är att det sker så väldigt snabbt. I ett internetforum kan du ställa en fråga eller hävda någon åsikt och inom bara någon minut oftas ännu kortare tid så får du gensvar. En fråga kan börja leva sitt eget liv väldigt snabbt. Människor kommer och går i diskussionerna. De fyller på med kunskap och åsikter, när en har lämnat så kommer en annan in och diskussionen börjar få ett eget liv och går av sig själv.

Finns intressegemenskap så frodas trådarna annars väljer man att gå till annan plats. Så enkelt är det. den som tror sig kunna styra hela diskussionen är helt fel ute, ty interaktiviteten och samtalet på internet gör att det inte går att bara "pusha" ut information. Den som står med megafon blir ointressant och står ensam kvar.

Läs gärna mitt exempel här på hur lärandet på internet kan ta fart - hela världen blir inblandad och slutresultat blir det också. Det handlar om att dela kunskap och information och det handlar om demokrati och samarbete.

Vad gäller Piratpartiet och Falkvinge så är det bara att konstatera att många av dem som är engagerade har internet och kommunikationen i blodet. De vet hur effektivt det är att sprida information online, de vet hur lätt det är att engagera människor om man öppnar för interaktivitet och självständiga samtal. Rick Falkvinge är den ende partiledare som har direktkontakt med sitt partis anhängare. Han behöver inget filter. Faktum är att man kan likna honom vid Carl Bildts sätt att agera via sin blogg, även om de två förstås har helt olika förhållningssätt så är det ändå en öppen kontakt. Carl Bildt har förstått det där sedan tidigt och vågar, eller kanske det är vilja det handlar om, ha en öppen kontakt med omvärlden.

Piratpartiet har inte hierarkierna inbyggda i organisationen på samma sätt som de etablerade partierna har. Det är också där hämskon ligger. Det är viktigt vem som sagt vad innan någon vågar/vill uttala sig. Det är inbyggt i systemet. Sker med automatik.

Lena Melin säger om piratpartiet:

"De ser det som en kultur- och demokratigärning att göra nätet helt fritt. De vill begränsa upphovsrätten till fem år för kommersiellt bruk, noll år för privat bruk samt garantera den personliga integriteten i cyberrymden."

Tyngdpunkten borde läggas på att försvara den personliga integriteten enligt min mening. Internet är en infrastruktur som ska försvaras så att den är möjlig att använda till annat än att sätta dit människor för illegal fildelning och begränsa tillgången till sina egna varor. Det är trots allt den lilla delen av det hela.

Internet som livsstil...

Att använda nätet för kunskapsinhämtning, information, nyhetsbevakning, bankärenden, inköp är för många av oss en livsstil, det sker med automatik. Vi är ständigt uppkopplade, men det betyder inte att vi inte gör annat också även om vissa tycks tro det.

I USA engageras folket online, inbjuds till att ta kontakter med politikerna. Här hemma skickas information ut enkelriktat (Bildt undantagen) men ingen vill ha gensvar av någon anledning. Kanske ligger det i kynnet hos oss. Att ta emot och inte ge ut själv och framförallt inte diskutera eller ifrågasätta. Förhoppningsvis kan Piratpartiet bana väg för ett livligare engagemang i partierna. Falkvinge skriver själv i en debattartikel i AB:

"Det är inte längre så att bara vissa får prata – vi har alla blivit jämlikar i vårt gemensamma kulturarv. Vi är inte ”tittare” och ”lyssnare” längre – vi är alla deltagare."

Detta är den stora klon i det hela. Tvävägskommunikationen. Bloggtidningen funderar kring det hela och säger där bland annat att det är många som twittrar och undrar hur många som lyssnar. Förmodligen är det inte alla som gör det senare, de gjorde det inte tidigare heller kan man nog konstatera. Å andra sdian så kan det räcka med att en enda lyssnar på vad du har att säga. Den rätta personen och på internet vet du aldrig vem det är. Visst är det en utmaning, spännande och det kräver mod. Jag hänvisar till Carl Bildt som faktiskt vågat ganska länge nu. Det finns de som anser att han inte lyssnar. Jag tror att det är fel, han kommenterar allt själv emellanåt på bloggen. Man kan inte begära att alla kommentarer ska besvaras, de blir oftast ett uttryck. Alla får förmedla en åsikt.

Zackrisson menar att politikerna inte ännu fattat och Anders Mildner menar att politiker ser sig som förmer. Man kan vända på det och se det som att vi andra ser på dem som om de vore förmer. Där skiljer sig Falkvinge från andra - han deltar aktivt i samtalet och anhängarna deltar aktivt i detta samtal på olika sätt.

I en artikel skriven av Niklas Orrenius i Sydsvenskan uttalar sig statsvetaren Nils Gustafsson om vad han tycker är en naiv syn på att sociala medier förändrar politiken. "– En välutbildad, politiskt medveten medelklass. Med jobb som gör att de kan surfa mycket på dagtid. "

Det kan vara sant, men det måste börja någonstans och det är samma grupp som tidigare varit aktiv som går i bräschen. Men möjligheterna är oändliga nu när det bara är en knapptryckning bort från att nå din politiker. Nästan alla har en dator idag. Vi har bara sett början på det här.

(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, internet, moderaterna, internet, piratpartiet, Carl Bildt, twitter

Finansministern börjar blogga...

Hos Göran Pettersson finner jag att Anders Borg har börjat blogga. Det är utmärkt. Bra att få bakgrund till finansbesluten. Men jättedåligt att inte ha kommentarsfältet öppet. Lär av Bildt. Han fixar det. Fråga hur han gör vet jag.

Anders Borgs blogg

Självklart ska denna blogg följas.


Läs även andra bloggares åsikter om politik, anders borg, finansministern, moderaterna, bloggar, kommentarer

Pålsson hoppar av...

Detta gjorde mig ledsen.

Det finns en och annan moderat kvinna att beundra. Anne Marie Pålsson har alltid för mig varit en sådan.

Nu avgår hon på grund av att hon inte gillar läget för att riksdagsledamöterna i princip bara följer respektive partis officiella linje kan man läsa i HD. Det är väldigt sorgligt att det är så och det känns dessutom som ett väldigt omodernt ledarskap. Enkelt och kontrollerbart kanske, men hur kul och hur bra för demokratin på en skala egentligen? Inte mycket.

Men jag förstår henne, det låter rent trist att sitta i riksdagen om det ska vara så. Däremot kan man ju undra över omdömet hos den socialdemokrat som kommenterar det hela genom att säga att det är synd att hon inte hoppar från en bro? Idioter finns det i alla läger den saken är klar. Men innehållet i det han skriver är delvis tänkvärt. Möller tipsar om en artikel i DN skriven av historikern Gunnar Wetterberg. Tack för det, den hade jag missat. Dick Erixon tycker till om saken. Spännande diskussion faktiskt, den borde föras, även om den är jobbig för en del. Karl Sigfrid har beskrivit det hela och har också fått en massa spännande kommentarer på sin blogg.

Uppdatering: Riskdagsmannen Göran Pettersson ger också en försiktig kommentar till det hela på sin blogg. Allt har naturligtvis flera sidor.
Uppdatering 2: Nu har Möller ändrat i sin rubrik och tagit bort dumheten om att hoppa från en bro. Bra!

Är detta bara teori alltså:
"Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen."
1 kap. 6 § regeringsformen

Kanske är det lite trist att sitta i riksdagen? Vi behöver färgstarka politiker. IMHO. Politik är en åsiktsbransch.

(intressant)

(DN) (Millan)

(SR)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, riksdagen, moderaterna, alliansen, riksdagsman