söndag 30 januari 2011

Har följt Al Jazeera det senaste dygnen... Maud versus Fredrik

Al Jazeera går för fullt i bakgrunden och jag är fullt upptagen med det. Dels är hela nyhetssändningen fantastisk, hur det med nya medier ges helt nya möjligheter att få fram information trots myndigheters försök att tysta den. Carl Bildt fördömer detta och ser det inte som en lösning att stänga ner internet. (Kan inte du Carl ta över internetpolitiken i landet?)

Annika Beijbom skrev en intressant text om detta på sin blogg.

I detta läget känns det lite småttigt för tillfället att fundera över huruvida Maud Olofsson är missnöjd med Fredrik Reinfeldts stil att släppa fram de mindre partierna. Men det är vad som händer här. Det väl trots allt så att det är han som har det största partiet och är den som visat hur man förnyar och leder. Väljarna sa sitt. Jag tycker dock att Maud behövs, hon är en given del av partiledargänget på något sätt. Väger upp kostymerna så att säga. Andra har andra åsikter och Mattias L menar att regeringskansliets organisation har nött ned Maud Olofsson.

Det är lätt att bli besviken förstås, det kan vi nog alla känna när de politiska insatserna inte räcker ända fram. Så kan det vara även inom partierna faktiskt. Det är liksom så det är med politik. Ibland vinner man och ibland forlorar man. Det viktigaste är dock att debatten hålls öppen så att olika frågor kan diskuteras. Den tystande mentaliteten som dessväre kan upplevas på olika håll är inte önskvärd i en demokrati. Det måste finnas olika åsikter som mäts mot varandra, för mig är det politikens grund.

Bloggen Alliansfritt gnuggar händern nu när de kan se någon möjlig splittring i borgerligheten. Låt oss unna dem det, med tanke på hur bekymmersamt de har det i sina egna korridorer.

En annan person som enligt min mening hör hemma i regeringen är Göran Hägglund - han har humor och presenterade detta på KDs stämma:



Länk till ovan

Det vore inte politik om det inte gick att skämta lite åt alla håll. Tänk på det. Allihop.

Så här lekte socialdemokraterna i Almedalen.


Foto: Ragnar Jensen


Det är klart att det blir jobbigt  när det ska ändras och det krävs mod att göra det. Alla allianspartier måste ta ansvar tycker Kent Persson


En sak som jag tycker är viktig framöver är hur partierna organiserar sitt beslutsfattande internt. En intressant doktorsavhandling som jag ska skaffa heter Moderater och socialdemokrater brister i partidemokrati. Det är en viktig fråga framöver. Avhandlingen är rätt gammal men ämnet giltigt. Jan Teorell heter författaren "Beslutsfattandet inom moderaterna och socialdemokraterna sköts av ett fåtal personer. Medlemmarna har begränsade möjligheter att påverka sina partiers politik. Denna brist på intern demokrati i partierna är ett problem för den svenska demokratin. Allra minst demokratiskt styrt är moderaterna." 

Jag kan bara härleda till mina egna erfarenheter förstås och det skiljer sig säkert på olika ställen, men det finns personer som tycker att det är bra som det är och det är svårt att ändra på en kafferast. Med de nya social amedierna blir allt annorlunda, politiken blir med automatik öppen och frågor man tidigare kunde hålla inom slutna rum kommer fram hur man än vill hindra det. För mig är politik just att påverka, diskutera och mäta olika frågor mot varandra, det är väl också den grundläggande idén om jag inte missförstått det hela.

Ge gärna exempel på hur man kan förbättra diskussionsformerna för som jag upplever det nu är det ett antal som tycker att öppenheten är en självklarhet och andra som känner sig obekväma. Det finns alla anledning att diskutera detta. För demokratins skull.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

torsdag 27 januari 2011

FRA-plåster ramlar av...

Under FRA-debaclet presenterades många undantag för att lagen skulle kunna klubbas igenom. Många var vi som var tveksamma till det som hände. I grunden är det fel i en demokrati att en stat avlyssnar sin befolkning som det sker nu. Möjligheterna med alla dessa uppgifter är enorma och och ändamålsglidningen är uppenbar. Ett av de undantag som kom till var att SÄPO inte skulle få del av signalspaningsuppgifterna. Det ställde till problem för dem förstås och det har diskuterats mycket.


Illustration: Marcus Fridholm - gjorde loggan till MMK


Nu är det så med plåster att klistret torkar och ramlar av och det är vad vi ser nu. Det första plåstret var satt på SÄPOs möjligheter att använda sig av sigalspaningen. Nu blir det fritt fram för dem att använda sig av signalspaningsuppgifterna från FRA. Vilket alltså är lika med att staten kan hålla koll på all din digitala kommunikation. Alltså all din e-post, alla dina telefonsamtal och dina fax. Här faller också löftet om att avlyssningen inte gäller trafik mellan svenska som höga politiker lovade skulle vara befriade från avlyssningen. Vi som har lite koll vet att det var ljug eftersom tekniken inte fungerar riktigt så. Mångas mail passerar över svenska gränsen utan att någon har en aning.

Jag vill inte sätta käppar i hjulet för SÄPOs möjligheter att jobba effektivt, men när man läser om hur det kommer telefonsamtal som ingen bryr sig om och det smäller mitt i Stockholm så blir aman förundrad över rutinerna, den saken är klar. Men samtidigt som det finns massvis med uppgifter kring terroristerna vi möter, det finns mail som kommer fel och inte vidarebefordras.  Man kan ju se framför sig hur det kommer att sitta och letas i databser framöver... Fy tusan,

Samtidigt så talar Gunilla Carlsson i Expressen om vikten av att nätaktivisterna är de nya demokratikämparna.  Carl Bildt säger att nätreglering är fel. Friheten måste gå före. Dte är sånt som jag uppskattar mycket. Men sen hänger detta inte med hela vägen. Det må vara så att signalspaning är viktigt, men... Ändamålsglidningen, se upp för den. Vad ska man tro.





Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,


Bloggar: HAX - dubbla budskap.  - Lake, Röda Berget., Klamberg Kulturbloggen

Att läsa:
Det saknas folk som kan internet säger Patrik Fältström
Bruce Schneier - alltid aktuell. The Social Dynamics of Terror


söndag 23 januari 2011

Säg att du vill nåt och du blir stoppad...

Lena Mellin presenterar intressanta tankar kring hur man blir vald till partiledare eller liknande höga positioner i ett politiskt part. Det är inte helt i sin ordning att tala om att man själv vill något, trots att det ofta påhejas av omgivningen. Du som är så duktig, ställ upp nu. Du är jättebra och kunnig det är bara att ta för sig. I och med att någon gör detta så ställer man sig till förfogande inte bara för dem som är positiva utan också för dem som är negativa. Konkurrenssituation uppstår och då börjar det subtila exkluderandet ur gemenskapen och man får inte vara med. Det utmärker sig på många olika sätt.

"Så går det nämligen till i Socialdemokraterna. Den som känner sig hotad vid ett ledarbyte trummar snabbt ihop sina kompisar och sedan går till samfälld attack på det för tillfället mest lämpliga sättet mot den utpekade efterträdaren. Brutalt? Javisst. " (Lena Mellin)

Man ska förhålla sig till regler annars blir man mosad i socialdemokratin menar Mellin. Jag vill påstå att det är allmängilitigt i alla typer av grupper där det handlar om makt. Det är också den skitiga delen av gruppdynamiken i de politiska partierna. För utan stöd är det praktiskt taget omöjligt att komma fram i organisationen. Man kan ta egna vägar förstås och man kan bli utsedd av en grupp som bär fram en på räkmackan. Det är också här vi ser mycket utmobbning av andra, det subtila uteslutandet.

Det är synd för demokratin och samhället behöver engagerade människor av alla slag. Det handlar om att se en meter längre helt enkelt. Alla är inte bra på det.

Uppdatering: Aftonbladet meddelar att Nuder kommer att bli tillfrågad om han vill ta över partiledarskapet. Det finns en sensmoral i detta som är intressant. Nämligen denna att det alltid är för tidigt att ge upp. Ute i kylan ena veckan behöver inte betyda att det är för alltid. Går det dålig ett val så kan det gå riktigt bra nästa. Som någon luttrad politiker en gång sa. Nu förlorade vi en mandatperiod, då får vi satsa på nästa.

Nuder åkte ut med dunder och brak från Mona Sahlins gemenskap nu är det kanske tid för honom igen.

(SvD)  Expressen


Bloggsynpunkter: Scaber Nestor  Aggeborn 

lördag 22 januari 2011

Man kan inte begära avgång för varenda snedsteg...

Liberala Ungdomsförbundet kräver nu att migrationsminister Tobias Billström ska avgå. Det är väl att ta i ändå. Visserligen kanske han slog Bo Ringholms metod att ha samma svar på alla frågor. Jag vet inte. Men vis av vad som hände med Ringholm kanske det var så himla fiffigt. Det är inte heller så fiffigt av Mona Sahlin att klaga faktiskt. Men i poltiiken är minnet väldigt kort och det blir väldigt patetiskt ibland.

Men just i den frågan kan nog udda vara jämnt kan man tycka.




Länk till ovan



Länk till ovan

Bosse Ringholm avgick inte på grund av detta, eller hur? Däremot kan de börja snacka. Ringholm också. Man måste kunna förhålla sig till olika frågor även om de inte är bekväma. Strutsa duger inte.


Aftonbladet Expressen Sydsvenskan

Paul Ronge kommenterar händelsen på sin blogg, den här händelsen och andra.
Mattias L - Hotet inifrån

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Österberg, Nuder, Johansson, Palm osv...

Det är intressant att följa spekulationerna kring socialdemokraternas partiledarval. Himmel vad många namn det finns att välja på och så många som är villiga att axla manteln efter Mona Sahlin och som gör det öppet. Förmodligen vet man redan vem man vill ha. Det brukar vara så. Det intressanta är dock den öppenhet som nu råder och de diskussioner som vi ser inför öppen ridå. Det är lite nytt i politiken det här där tystnad och hemlighetsmakeri varit modellen. Plötsligt lägger sig alla i allting, och det är inte bara de initierade som sitter på kunskapen. Jag tror att det är bra för demokratin. Vi kommer förmodligen och förhoppningsvis att få se detta i fler partier framöver. Det vore en riktigt bra utveckling om vi fick in mer öppenhet i politiken.

Vad gäller Pär Nuder så är han inte intresserad för tillfället, det kanske är som han säger. Man vet aldrig.
Det är lite Lassievarning på honom eftersom han bor i mina trakter... Att bo nästan granne med en en socialdemokratisk partiledare. Vilka diskussioner man skulle kunna starta vid grindstolpen.

Transparens leder till en bättre värld är min övertygelse. Det gäller inte bara socialdemokraternas partiledarval utan överhuvudtaget inom den politiska verksamheten.

Uppdaterat: Britta Svensson om tyckande vad gäller partiledare. Ett annat perspektiv.

(SvD)  Aftonbladet  DN Expressen

Bloggar: Tokmoderaten  Kent P  Böhlmark G Pettersson  Peter Högberg

Förut använde jag Ringholm som ett dåligt exempel...

Tyvärr är det inte möjligt längre. För nu har en av mina egna partikamrater tagit över den saken. Att svara som en papegoja på alla frågor - 19 gånger -  "Vi svarar inte Wikileaksdokumenten, det är tredjehandsinformation".

Ja det är väl en sak att man ska vara medveten om att all information är tolkad av någon annan med allt vad det innebär. Vi upplever saker på olika sätt. Men att inte ta chansen att uttrycka sig i sakfrågan begriper jag inte. För grejen är nu att även media håller på och tolkar det som sagts.Det blir en rundgång bara.

Ringholm kan vara nöjd som nu blivit fråntagen sin position som politikern som bara har ett svar på alla frågor, oavsett vad den handlar om. Han har fått lida mycket för det.

Tala om vad ni tycker och glid inte på svaren, det blir bara värre.

Jag tycker iofs att Billström är en väldigt trevlig och bra minister. Men nu blev det lite fel här.

ABs Ledarbloggen
SvD

fredag 21 januari 2011

Hur ska vi ta hand om flyktingar...

Det viner runt öronen på Carl Bildt och Billström just nu med anladning av uttalanden om irakisk invandring som ett problem. De ville stoppa våg av flyktingar hit enligt Wikileaksdokumement. Världen stannar och de anmäls till KU. Cecilia Wickström kritiserar kopplingen till hedersmord som man kan finna i dokumenten och hoppas att ministrarna är felciterade. Allt som tolkas i tredje och kanske fjärde hand blir på något sätt taget ur sitt sammanhang eftersom alla har sin syn på vad det hela har för mening. Så är det alltid. Så egentligen vet vi inte ens vad som sagts.

Min egen uppfattning om det hela är att vi har dålig beredskap för att ta hand om människor från olika kulturer och tycker att det är där snarare än vad gäller antal vi ska fundera över vad vi kan göra. Vissa av de som kommer hit är säkert både lågutbildade och fattiga och andra är gangsters. Men de flesta är nog trots allt helt OK och människor i nöd. Att lämna sitt land och ge upp sin identitet och sitt liv där kan inte vara en lätt sak. Jämför med det ramaskri som det är för många av oss själva som kanske behöver flytta från Sala till Skövde för att söka jobb som exempel. Eller att ungarna får gå 200 meter extra till skolan för att det ska byggas om. Hur duktiga är vi själva på anpassning?

Merit Wager funderar kring vilken retorik som är värst, den som låtsas eller den som har ett krasst innehåll. Man är inte främlingsfientlig eller rasist bara för att man inser att det är omöjligt för oss att ta hand om alla. Det är omänskligt att låta människor leva i utanförskap, det är omänskligt att inte hjälpa dem med hur de ska förhålla sig till vårt samhälle för att klara sig på bästa sätt.  Det är omänskligt att separera familjer från varandra och skicka tillbaka personer som etablerat sig med jobb och familj i det svenska samhället. Det är också omänskligt med mycket annat i den här sörjan av flyktingpolitik.

Det behövs riktlinjer och det är inte omänskligt. Tvärtom. Det är de bokstavstrogna utan sinne för normal mänsklighet vi bör ifrågasätta. Jag vill bestämt säga att jag direkt skulle ta ställning för den kvinna i Tomelilla som blivit utsatt för halvgalna rasister. Det är oerhört omänskligt som hon hanteras. Att uttrycka en tanke kring möjligheten eller omöjligheten att göra något bra för de flyktingar som kommer hit är sunt och har ingenting med ett mörkare Sverige att göra. Det är verkligen omänskligt att släppa in personer som sedan får vänta i flera år på att vänta om de får stanna eller ej och särskilt om de dessutom har etablerat sig här med familj och jobb.

Att släppa in personer och samla dem i uppsamlingsställen som kallas förläggningar.

Nu har förvisso regeringen bestämt sig för att inte kommentera Wikileaksdokument rent genomgående och på sätt och vis kan det finnas en idé med det. För egen del anser jag att det vore ett ypperligt tillfälle att ta tag i frågan det handlar om i stället för att välja tystnaden. Det är en chans att klargöra. Det kan bli rörigt för all del men i längden så visar det på att politik inte bara är ett ställe där man inte tycker något, det må vara bekvämt eller ej.

Flyktingpolitik är inte ett lätt kapitel. Lika lite som man kan ha ett fullständigt fritt inflöde över gränserna så kan man på ett mänskligt plan vägra människor i nöd hjälp. Hur man än gör så blir det uppenbarligen fel. Däremot är det förstås tacksamt att kleta SD-argument på regeringen.

Jag tycker personligen att det är spännande med olika kulturer och lär mig hela tiden nytt av detta. Det behövs rent allmänt mer kunskap om det. Fler socialantropologer i politiken helt enkelt.


Peter L Andersson  Böhlmark


DN  Expressen

Aftonbladet

Ett självreglerande internet är önskvärt...

Carl Bildt tar idag äntligen ton i internetdebatten och menar att en global reglering är fel väg att gå - säkerheten får inte gå för friheten på nätet.  Han tycker att ett intensivare samarbete mellan länder som agerar för frihet är en bättre väg att gå. Det måste till en omfattande debatt säger Bildt. Åh om han bara visste vad jag gillar att höra honom säga detta . För debatt har det verkligen inte varit i moderaterna om detta, utom möjligen här på min blogg.

Gunilla Carlsson skriver i Expressen att det är nätaktivisterna som är de nya demokratikämparna, med Tunisen som exempel:

"Sverige har nu möjlighet att förse försvarare av mänskliga rättigheter i repressiva stater med verktyg för säker kommunikation så att de kan nå ut till en internationell allmänhet för att sprida information om övergrepp mot mänskliga rättigheter och därmed skapa ökat tryck från omvärlden"

Precis så det ska vara anser jag och många med mig. Det stämmer väldigt dåligt med FRA-lagen och datalagring med flera lagar som vill hålla koll på och avlyssna allt vi gör elektroniskt. Information som säljs vidare kan göra stor skada för enskilda. Olika länder handerar dissidenter på olika sätt.

Fredrik Reinfeldt säger i en artikel i Expressen gällande Julian Assange och Wikileaks att politiker ska hålla sig utanför rättsväsendet. Det kan väl vara rätt i princip men å andra sidan så är det politiker som beslutar om lagar så helt kan man inte lämna detta utan att bry sig. Att utlämna Assange till USA där han riskerar att dömas till döden vore något oerhört anmärkningsvärt. Men å andra sidan finns det mycket att förvånas över i den branschen. Assange kanske inte är oskyldig till det brott han anklagas för, det vet vi ännu inte. Men att Sverige efter detta skulle lämna ut honom till USA vore väldigt obehagligt på ett politiskt plan och int eminst på ett mänskligt. Vi ser nu bara några veckor efter Wikileaks hur kopior av informationsmäklare i samma stil dyker upp. Det har blivit uppenbart för var och en att vissa så kallade hemligheter inte är så värst hemliga och kanske inte borde ha varit hemligstämplade alls, det har också visat sig hur lätt det är att komma åt information som borde ha hanterats med större försiktighet. Så frågorna kans tällas åt andr ahållet. Hur hanteras hemlig information?

Vår regering har tagit ställning till att inte ta Wikileaksinformationen på allvar eftersom den filtrerats genom tredje person och det kan ju vara klokt, men säg det till något land där det är förenat med dödsstraff att vara homosexuell. Som ett exempel. Det är jättebra om frågan om internet nu vidgas och handlar om fler aspekter än de som underhållningsindustrin har. De som vill ha full kontroll på nätet. Ge dem ett eget är min åsikt.

Det är överhuvudtaget bra att diskussioner vidgas kring demokratiska frågor även i Sverige och även inom vårt parti. Den nye MUF-ordföranden Erik Bengtzboe lämnar sin riksdagsplats för att kunna agera i ungdomsopposition. Det är bra och visar ryggrad. På så många sätt. Ibland kan jag tycka att det är skönt att jag inte kom in i riksdagen själv för då hade jag varit tvingad att anpassa mig mer till ordningen. Man kan tycka vad man vill om att det är så. Men nu tycks debatten vara igång. Glädjer mig.

SÄPO funderar på att börja hänga på Facebook. Jag tror att det är helt utmärkt, det är genom att vara på torget man får koll på vad som sker. Internet finns överallt och det behöver inte övervakas men däremot behöver man delta för att få veta vad som händer. Ett självreglerande är en bra sak.

Annika Beijbom skriver en artikel om twitterdemokrati när det är som bäst. Det handlar om Tunisien. Det gör också detta inslag i Nyhetsmorgon.

Intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

onsdag 19 januari 2011

Monas sista (kanske) partiledardebatt...

Partiledardebatten gick i bakgrunden här i morse. Intressant att höra vad Mona Sahlin skulle säga på sin sista partiledardebatt. Sin sista för den här gången. Jag har någon känsla i bakhuvudet att hon inte ska räknas ut helt och hållet, vilket hon också nämnde faktiskt. Hon är bara 51 år och ska man ta vara på vad Platon ungefär sa så är det att det är först då man är danad för statens högre ämbeten. Innan dess lär man sig och hon har mer än många tagit lärdom av olika saker och visat att hon står pall. Någon sa att hade hon sagt vad hon nu sa så hade hon vunnit valet. En lärdom till kanske? Att stå fast vid sitt eget. Kompromissande i all ära, men ibland måste man sätta ner sin egen fot. Visst är det trevligt att bli omtyckt men inte till vilket pris som helst. Ibland får man en känsla av att det är jävligare inom väggarna i partierna än det är gentemot andra politikerkolleger.

Maria Wetterstrand och Peter Eriksson tackades också av idag men det var Maria som talade för dem och det gjorde hon med eftertryck. Hon plockade bit för bit ned danskarnas syn på olikheter och andra kulturer, och menade att så vill vi inte ha det här. Det håller jag verkligen med om. Att inte få gifta sig med vem man vill, att bli poängbedömd osv. Det är förfärligt. Det var riktigt bra Maria.

SD visade med Åkesson sitt fula tryne rejält han stack ut ordentligt bland de andra som uppförde sig trevligt och hyfsat mot varandra.. Det var nog bra för många att få höra honom uttrycka sitt förakt så tydligt.

Jag fann det bästa jag vet med att vara politiskt aktiv idag. Det som är det självklara. Att blanda mänsklig värme med olika åsikter. Att uttrycka en annan syn på saken behöver inte betyda att man sen ska visa förakt för sina motståndare på alla plan och använda sig av nedsättande uttryck om dem som personer och dra fram personliga tillkortakommanden. Såna har vi alla.

Fredrik Reinfeldt sa att Mona Sahlin verkligen varit en politiker som kunnat väcka känslor. Så är det faktiskt på många plan och fler politiker borde kanske ta efter där. Han hade med personliga presenter i form av en Ipod med innehåll, personligen uttänkt till var och en. Det var snyggt och han höll sig lagom i bakvattnet och det är bra att låta andra få utrymme när det är dem det handlar om. Sympatiskt.

Sanna Rayman tyckte att debatten var trist idag. Jag håller inte med för jag hoppas att det satte en viss standard. Nämligen den att man kan uppföra sig mot folk mot varandra även om man står på varsin sida om den politiska verkligheten. En politisk opposition däremot - det behövs. Just för att det ska bli debatt. Men det kommer nog framöver var så säker.

Bloggarna: Röda Berget tycker att borgerligheten hycklar och menar att det som sas för ett år sedan fortfarande gäller, han tycker att till och med Tokmoderaten är för vänlig. Mitt i steget lyssnade inte direkt men påpekar det mäkliga i att Mona Sahlin avgår och ingen efterträdare är utsedd. Krassman blev berörd av Björklunds uttalande om att partiet kanske gör ett misstag som släpper Sahlin nu.

Fler bloggar: Thomas Böhlmark  Ankersjö Lotta O  Jinge Högberg  Alexandra 


SvD   SvD  DN  Expressen

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

tisdag 18 januari 2011

Även myndigheter kan ha glädje av Wikileaks...

O man ska tro de svenska skattemyndigheterna så tycker de att det är mumma att kanske hitta skattesmitare via de senaste Wikileakskablarna. Där ser man - det kanske inte är så dumt ändå med transparens. Det gynnar på något sätt alla och det blir allt svårare att gömma sig bakom ridåerna. För alla. Åt alla håll. Det är väldigt intressant.

Samtidigt som Wikileaks granskas, vilket naturligtvis är viktigt så poppar det upp konkurrenter. Nätet läcker som ett såll skriver Svenskan och nya läckor dyker upp mest hela tiden. Ja, men så har det alltid varit. Media och journalister letar och finner nya scoop att förmedla. Skillnaden är väl nu att vi fått en ny möjlighet genom dessa scoopläckor. Avlyssning av oss alla sker redan genom FRA och andra avlyssningslagar så det behövs ett säkert ställe att behålla yttrandefriheten och vår rätt att få vara anonyma.

Sen att journalister och etablerad media kommer att redigera och avgöra vad som är värt vad kan bli intressant, i synnerhet som en del av dem menar att vi andra - bloggare och sånt, inte har någon urskiljning. I beg your pardon, en del av oss är nog så kunniga på våra områden.

Huruvida Julian Assange åker dit på något sätt återstår att se. Huruvida han är skyldig till anklagelserna här i Sverige vet faktiskt ingen ännu. Att vissa mindre betänkta högre potentater i USA tycker att han ska mördas är verkligen häpnadsväckande och bör fördömas som Karl Sigfrid och jag skrev i en av de mest lästa och kommenterade artiklarna i ämnet.

Tiden jobbar alltid framåt på något sätt. Om ett par år komemr vi att undra vad vi höll på med.

Aftonbladet-E24  DN  SvD Expressen
SvD


Bloggar: Karl Sigfrid Jinge  Annarkia Kjellberg Det progressiva USA Copyriot Oscar S


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Hur kan man vara så dum....

Jag kan förstå att människor hjälper varandra med olika saker. Svärfar hjälper barnen med renoveringen av radhuset och såna saker. Någon stickar en tröja till någon och får i utbyte garn till en egen osv. Tidigare var hemtjänster ofta betalda utanför skattemyndigheternas insyn. Även hantverkshjälp gick den vägen. Snickaren säger - jag måste ju fakturera lite också. Jag hörde en som sa just det. Han åkte runt och jobbade lite varstans.

Svartjobben har på många sätt avhjälpts med RUT och ROT-avdragsmöjligheterna så där har många svarta jobb blivit vita nu. De som arbetar får arbetsvillkor som är rimliga och tillgång till trygghetssystemen som sjukpenninggrundande inkomst med mera. Det är bara av godo.

Men sen kommer det såna som de som är inblandade i exempelvis muthärvan i Göteborg. En person får 24 ton tegel till sitt hus. Hallå? Här pratar vi om välutbildade människor med höga positioner inom offentlig verksamhet som verkligen borde ha koll på lagarna och förstå konsekvenserna av att bryta dem. Jag begriper det inte. Hur kan man vara så dum att man riskerar så mycket för så förhållandesvis lite egentligen? Det måste vara en speciell sorts människor. Vi har läst om mannen med "guldsot" på Röda Korset som inte ens vill betala tillbaka för att han tycker att han är värd pengarna och har jobbat för dem!  Eller plastikkirurgen som gav sig på sina nedsövda patienter.

Vad är de ute efter, spänning?

Jag tar mig för pannan... och ogillar detta skarpt. Dumheter gör vi nog alla ibland utan att ens veta om det. Det är fånigt att tro att det inte förekommer. Men det får vara någon måtta. Det är bra att det röjs i mutträsket som verkar finnas lite varstans.


Aftonbladet Expressen SvD



Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

måndag 17 januari 2011

Socialdemokraternas dilemma... Moderaterna på topp...

Moderaterna är på topp just nu och glada är vi alla som är engagerade där. Bytet från ett parti med vonobenattityd till mer folklig inriktning var framgångsrikt. Socialdemokraterna har nu de sämsta opinionssiffrorna i mannaminne. Trist för dom som varit vana vid att ha regeringsmakten och därmed också tolkningsföreträdet. Plötsligt så har de inget, klart att det förvirrar. Det är också en av farorna i att landa i en trygg famn och tro att inget kan förändras. Chocken blir för många stor när det händer. Socialdemokraterna har ingen ledare idag - hon hoppade av någon anledning av mitt i alltihop så att säga. Möjligen inte av egen vilja. För jag tror, vad man än kan säga om Mona Sahlin så är hon en gedigen socialdemokrat som velat väl för partiet. Kanske mer än många andra och det är därför hon också velat ganska mycket och så blev det som det blev med vänsterpartiet och debatterna som egentligen mer handlade om att återställa det gamla i stället för att anpassa sig till den verklighet som idag gäller.

Att leva i nuet har Fredrik Reinfeldt och moderaterna varit så mycket skickligare på. Det ger förtroende och det visar också strålande opinionssiffror. De resultaten går stick i stäv med retoriken om hur samhället bara lämnar folk i sticket och stupstockar och all annan förödelse som den borgerliga regeringen ställt till med enligt socialdemokraterna. Folk går inte på det där längre i alla fall om man får se till övervägande delen av väljarna. Men som Lotta skriver det förpliktigar också, är man bäst får man vara ödmjuk.

Det finns alltid risk för Groupthink  - där alla skyddar ledaren och den egna gruppen. Ett slags gemensamtänkande i slutna grupper där trycket att vara överens är så stort att medlemmarna helt utplånar sitt eget kritiska omdöme och tänkande. Man har information om det som sker i omvärlden men man bryr sig inte om den utan håller på allt som det är. Inget får störa ledaren det ser vakthundarna till. Så blir det som det blir. I socilademokraternas fall så har de inte ens någon ledare just nu så det blir ännu mer problematiskt för dem av den anledningen. Många erbjuder sig att ställa upp och det är väl bra att det finns intresserade, men som alltid så hamnar vi då i jantelandet - vem är du som tror att du är något mer än vi andra? Det där har vi alla varit med om när vi öppnar munnen och uttrycker våra tankar. Ofta blir man tillsagd att vara tyst och det är förödande för demokratin. Dessutom oerhört omodernt i dessa dagar då i princip vem som helst kan uttrycka sina tankar och få ut dem till många. Den som försöker ta till orda i en sån grupp med annorlunda tankar bemöts med tystnad. Diskussionerna pågår utanför gruppen, kankse i media. Gruppen fortsätter att vara oberörd.

Johan Sjölander känner dock lite vår i luften för socialdemokraternas del och hoppas att det intellektuella får mer utrymme inom socialdemokratin igen. "...gamla statsbärande partiet nu håller på att genomgå vad varje rörelse måste lyckas med för att inte försvinna, nämligen ett intellektuellt generationsskifte. Ett generationsskifte som den här gången tydligt börjat underifrån för att sedan så sakta leta sig uppåt". Jag tror att han har helt rätt i detta. Det gäller faktiskt inte bara socialdemokraterna utan även moderater och andra partier. Diskussioner och tankar måste hållas igång, i synnerhet på basnivå. Tystas samtalet där så blir de politiska partiernas bas bara en slags expedierare av andras tankar. Det vore en sorglig utveckling för alla.

Moderaterna har varit bra på att diskutera med omgivningen och lyssna in. Det känns modernt och det visar sig tydligt i opinionssiffrorna att människor gillar det. Nu gäller det att trycka ner detta tänkande även på lokal nivå. Där är det inte alltid lika öppet.
Sverige behöver en opposition så att frågor kan diskuteras i demokratisk anda. Så nog vore det bra om det stabiliserades i socialdemokraterna så att vi får någon att debattera med. Att fundera kring personfrågorna känns andefattigt. Det är vilken politik de vill driva som är intressant. Peter Andersson vill nu påpeka att Alliansen=Moderaterna. Man kan vända på det och säga att det rödgröna valalternativet var socialdemokraterna i alla fall från början, eller hur? Det är alltid lättast att peka på andra säger Böhlmark. Men det kommer säkert att vända och stabiliseras igen det tror Peter Högberg. Det vore trist annars. Trots allt så är det vägandet mellan olika frågor som gör politiken intressant.

Aftonbladet
DN
SvD

Bloggar:
Jinge om politikens framtid, visserligen sett utifrån ett annat håll men ändå. Tokmoderaten och Kent P och Mattias G



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

lördag 15 januari 2011

Politiker och höga arvoden...

På senare tid har det varit stort pådrag kring politikers höga arvoden.  Det har dragit upp stora svallvågor förstås, det finns få saker som upprör så mycket som andras ersättningar. I synnerhet när det handlar om skattemedel. Då finns det inga gränser för indignationen.

Jag kan dock inte uppröras över höga arvoden för jag tycker att det finns så mycket annat att fundera kring när det gäller skattemedel och hur de används. Myndighetsutövning som tar märkliga uttryck. Att man får betala 500 kronor extra för att man missar att betala en trängselavgift på tio kronor på rätt datum och såna grejor. Att man överhuvudtaget kan ta sig för att skicka ut en faktura på 10 kronor är också en gåta. Kostnaden för detta överstiger avgiften många gånger om. Att en person blir gipsad tre gånger vid ett och samma sjukhusbesök och sedan går därifrån utan för att det inte behövdes. Såna grejor gör mig arg och galen.

Det bråk kring höga arvoden som just nu pågår dels i min egen kommun och dels i grannkommunen gör mig lite beklämd. Av olika skäl. Media har kört hårt. Ur ett mänskligt perspektiv finns det all anledning att fundera kring den utsatthet som enskilda politiker får uppleva när mediadrevet börjar gå. Då tappas all sans och balans på något sätt. Det slutar att handla om sak det landar alltid i diskussioner kring girighet och andra personliga tillkortakommanden hos enskilda, det förskjuts i vinklade detaljer och tolkningar av vad någon sagt eller inte sagt. Det blir dramatik. Är det så lyckligt? Jag kan tycka att det vore bättre att vi alla visade lite mer sydländskt temperament när vi möts öga mot öga. Men så tillåtande är vi inte. Tyvärr.

Visst kan man tycka att det är mycket pengar som några får, men å andra sidan så följer det med mycket ansvar med den rollen. Man är aldrig ledig, det krävs att man i princip ska vara tillgänglig 24 timmar om dygnet året runt. Det finns inga reglerade arbetstider och man får stå ut med att vara allas sparkhund. Så nog tycker jag att det går an.

Det finns viktigare saker att diskutera kring politiskt arbete än arvoden kan jag tycka. Min åsikt är exempelvis att statsministern har en ganska futtig lön om man ser till det ansvar det jobbet innebär och den utsatthet det handlar om för honom som enskild person. Tänk er själva att ständigt gå runt med livvakter, att aldrig få vara privat. Att alltid vara granskad. Det är högt uppsatta politikers vardag. Nog kan det vara värt några tusenlappar extra i månaden. Är det inte så dessutom att politiker får lönehöjning var fjärde år?

Jag brukar säga ifrån när jag inte gillar läget. Skadeglädje kan jag dock aldrig känna när någon blir hackkyckling i offentlighetens ljus. Det är inte min grej.

måndag 10 januari 2011

De politiska partierna och tolkningsföreträdet…

Befinner sig de politiska partierna i kris? Det är en fråga som allmänt och ofta ställs idag. Inte minst mot bakgrund av den turbulens som för närvarande råder i det socialdemokratiska partiet men även i andra. Det är många som ger uttryck för problemen, inför öppen ridå sker det diskussioner om politisk framtida inriktning och vem som ska leda partiet efter Mona Sahlins avgång. Men framförallt vad det är för politisk inriktning som ska gälla. Att föra den diskussionen bakom lyckta dörrar är idag omöjligt. Nu krävs dialog. Vare sig man vill eller ej.
Något nytt har hänt i de politiska sammanhangen de senaste åren och det är att allt fler individer kommer till tals genom bloggar och sociala medier. Det är personer som inte självklart tillhör partiapparaten och har tillåtelse att uttala sig enligt den givna hierarkin. Det är andra - det är väljarna som gör sig hörda. Dessa personer är öppna med vad de tycker, både i positiva och negativa ordalag. Alla är inte överens om allting och en hälsosam diskussion uppstår, ofta tvärsigenom partierna. Idag finns det parallella politiskt aktiva rörelser som ligger utanför den traditionella partistrukturen där enskilda individer eller grupper ifrågasätter och vill diskutera ordningen. Socialdemokraterna har sitt bloggnätverk Netroots som består av ett inte oviktigt antal personer som öppet på internet driver olika frågeställningar kring det egna partiets framtid, vilka som ska vara ledare och hur organisationen ska drivas och inte minst kring hur den framtida politiken ska drivas.

Samma sak sker inom de andra partierna. Engagerade och kompetenta människor tar ton utanför de traditionella partihierarkierna. Medlemsantalet sjunker och därmed måste partistödet från kommunerna, alltså väljarna höjas enligt SVT som visar hur det ser ut. Det har ökat i kommunerna med 15% under 2006-2010. Det är färre personer som är aktiva i partierna men de som är det är desto mer slutna med sin verksamhet. Den som vill in i gemenskapen tillåts inte alltid. Idag är detta dock inte ett problem då det finns andra vägar att aktivera samhällsintresset - de soiala medierna bland annat. Aldrig någonsin har väl det politiska engagemanget varit så stort som nu. Diskussionerna sker med puls och på olika sätt och inte alltid med partiboken i hand. Det finns såna okså men de tvärpolitiska diskussionerna är de som blir intressanta.

Det ställer till viss oordning förstås både här och där. Huruvida det är välkommet i den inre kretsen kan nog diskuteras. Partierna har här ett stort dilemma, för å ena sidan vill man vara modern och hänga med, behovet av att få fler delaktiga i politiken är också ett önskemål som ofta framförs. Men poängen är att man ofta själv vill behålla tolkningsföreträdet och ha kontrollen över informationen.
Det fungerar inte så idag. Med hjälp av internet, bloggar och andra sociala medier flödar åsikterna och de kan vara kraftfulla till sin natur. Det finns ett omfattande engagemang utanför partiväggarna som plötsligt har fått utrymme och tar plats. Det är bra för demokratin för det innebär att de politiska partierna måste omvärdera sitt arbetssätt och våga öppna dörren och släppa in personer som vill diskutera sakernas ordning. Detta ställer naturligtvis krav på de många gånger slutna arbetsmodellerna som finns inom de olika partiernas strukturer, det gäller på både lokal och central nivå.

Även inom alliansen finns det konstellationer av engagerade människor som uttrycker åsikter som kanske inte alltid är helt korrekta med partilinjen. Här är man inte lika organiserad som på socialdemokratiska sidan vad gäller bloggandet, men å andra sidan så är det inte heller det kollektiva synsättet som råder i de borgerliga partierna. Där man kan vara både tillsammans och individ samtidigt. Livaktiga diskussioner kring olika frågor pågår och på internet och i de sociala medierna flyter samtalet oberoende av tid och plats. Det pågår hela tiden. Självklart är det upp till var och en att lyssna, delta och ta till sig.

Det viktiga är dock att de etablerade organisationerna inte bara skakar på huvudet låtsas som om det på nätet pågående samtalet är oviktigt att det bara drivs av aparta individer. För så är det inte, även om man naturligtvis kan finna allehanda olika uttryckssätt och kanske inte gillar alla sorter. Det är viktigt att inte dra alla över en kam och bara förkasta här. På internet finns de som är unga och de engagerade personerna. Det är inte helt fel att ta vara på dem. De röstar också.

Finns det en ideologisk plattform så tål den många olika åsikter. Det politiska samtalet pågår, inte bara inom de egna väggarna. Det gäller för att ta till sig detta nu.

Ingen äger längre tolkningsföreträdet – dialogen pågår… Där man minst anar.

(intressant)


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Akademiker i sandlådan...

Känner att det är viktigt att påpeka att nedanstående text inte nödvändigtsvis ska läsas bokstavligt. Om man gör det så fastnar man direkt. Vilket iofs är vad det handlar om.

Ofta kan man roa sig med att läsa om hur akademiker läser lusen av varandra. Om en tjänst ska tillsättas så kan de skriva om varandra att den ene kan inte stava och den andre har minsann gått en kvällskurs och av den anledningen farit med lögn i sitt CV. Vad det nu är för skillnad att gå på dagen eller kvällen eller hos annan utbildningsanordnare. Det kan man undra.

Titt som tätt så dyker de upp de där akademikerkrigen. Det är då man inser att den övertro som finns på akademiker kanske inte är helt relevant i alla lägen. Inte om man betraktar de som människor i ett socialt sammanhang. Kunskapsmässigt så kan de för det mesta sitt ämne på djupet, men sen hur det står till med de kunskaper som behövs för att klara sig i övriga livet kan man kanske diskutera. Den sociala kompetensen och mognaden verkar ofta ha fått stå undan för den djupare ämneskunskapen.

Just nu råder det ett akademikerkrig i media mellan Björn Ranelid som knutit på sig dansskorna och Svenska Akademins ständige sekreterare Peter Englund. Den ena ska hämnas på den andre som tycker att denne borde sluta skriva med mera. Den ene är en liten själ och den andre Det är bara att läsa på i medierna. Det lär fortsätta ett par dar.

Roande är ordet - men dessa ordväxlingar hamnar på en nivå som gör att man undrar hur det står till med vuxenheten hos vissa. Den auktoritet som man ofta vill låtsas att man har försvinner helt. Det kanske är bra i och för sig. Själv har jag tillbringat många år på universitetet men inte lyckats fastna i den jargong som vissa personer påvisar. Det kan bero på att jag inte fattat något alls. Det är en lek med ord kanske. Eller så är det helt enkelt så att akademiker också är rätt vanliga människor som ibland visar upp sig i all sin vardagliga skröplighet.

Eller?

Fördomsfullt vill jag skriva "karlar" med en liten suck och gör mig därmed till det offer som den "lilla människan" vi trots allt alla är. Det är rätt härligt egentligen att tänka så.

Kör på grabbar...

Uppdatering: Den här texten har tydligen möjlighet att bli som fenomenet den beskriver. Märkande av ord etc... Jag ler. Dessutom så gillar jag både Ranelid och Englund. Sen kanske man int emåste läsa allt bokstavligt, eller hur? Gör inte det här.

(SvD) (Expressen) (Aftonbladet)

söndag 9 januari 2011

Polisen jobbar i de sociala medierna...

En glädjande nyhet. Poliserna skolas i hur sociala medier fungerar och tänker använda dem för att samla in tips och liknande. Man vill bli bättre på att lösa brott den vägen. Tror att det är en jättebra ide.

I England startar man en kampanj på Facebook.

Men låt det nu inte bara bli en kanal för att föra ut meddelanden och ta in tips utan låt de sociala medierna också blir stället där polisen alltid finns tillgänglig. Det aktiva sökandet och deltagandet är effektivt. Det visade sig bland annat att självbombaren som slog till mitt i Stockholm mitt i julhandeln deltog i en grupp på Facebook exmepelvis. Söka på internet är grejen. Den som söker finner.

Läs vad jag skrev om detta härförleden.

Det är bättre att vara med och delta i det som pågär än att leta i gamla arkiv som faktikt de datalagrade uppgifterna blir Att vara på internet är som att vara på torget. Man finnn med där det händer i realtid och kanske rent av deltar i att det inte händer också.
Att lära sig söka på internet är guld.

SVT

Massakern i USA väcker tankar...

Att vara engagerad politiskt kan ha sina poänger men också sina avigsidor. Att delta i ett torgmöte i USA kan innebära att man blir beskjuten likt kongressledamoten Gabrielle Giffords blev igår. Flera personer dog och nu jagas skytten man verkar veta vem det är.

Visst verkar de vara lite mer skjutglada i USA än vad vi är här. Men galningar finns det överallt i världen. Även om vi gud ske lov inte har politiker som likt Sarah Palin som ritar ut skottsikten på kartan över ställen där de politiker hon anser bör försvinna finns. Maken till tossig kvinna finns väl inte? Sen hur mycket som är luft av det hon säger vet man inte förstås.

Alla tidningar analyserar händelsen i USA så det behöver inte jag göra här. Men trots allt så slår tankar igång när man läser om händelser likt dessa. Att engagera sig politiskt har ett pris på många olika sätt. Jag känner politiker som har blivit mordhotade och polisanmält detta. Om det varit på allvar eller ej vet man inte, men händelsen i sig är obehaglig nog. Det finns andra personer som blir utsatta på olika sätt. Man hör talas om hatbrev och om döda råttor i brevlådan.

Våra egna ministrar har alltid SÄPO i släptåg.  De står alltid i bakgrunden och håller koll. Det kan inte vara en skojig situation för någon. Men å andra sidan så har faktiskt både Anna Lind och Olof Palme blivit mördade inför öppen ridå i Sverige. Så försiktigheten är nödvändig.

Är det värt det? Att vara politiskt aktiv och få betala ett så högt pris för det att man faktiskt behöver ha beskydd hela tiden?  Det är egentligen inte bara den fysiska tillvaron som är hotade utan även den mentala. Det har vi sett inte minst genom de mediedrev som pågått och vid flera tillfällen drabbat enskilda väldigt hårt. Om det alltid varit rättvist är en annan fråga. Men det talas det sällan om.

I Tunisien försvinner personer, även bloggare bara för att de har åsikter som avviker från vad andra tycker är rätt. "Protestvågen och oroligheterna har förstärkts i Tunisien. Och sedan i torsdags rapporteras att flera bloggare, journalister och dissidenter ”försvunnit” efter att de gripits av säkerhetsstyrkor i sina hem. (DN) . Men sånt kan väl ändå inte hända här tänker man då. Fast visst väcks tanken. Tänk om.

Demokrati är så viktigt. Yttrandefrihet likaså.

Samtidigt som det handlar om att bemöta de åsikter man ogillar på ett civilserat sätt och inte låsa in oliktänkande så handlar det faktiskt också om att framföra dem på ett lika civiliserat sätt, eller hur? Ingen lyssnar om man bara kallar omgivningen för dumskallar. Det är i den piskade retoriken det går åt fanders och så byggs det upp en massa motsättningar som i sig kan få uttryck i galenskaper likt denna masskjutning. Samtidigt som jag sitter och skriver detta dyker argumentet upp i DN - Hatisk politisk retorik ges skuld, det kan bli svårare att få människor att engagera sig om priset är att man kan bli ihjälskjuten.

Men sånt kan väl ändå inte hända här? Så vill jag tänka, annars vore det lika bra att ta fram stickningen, sätta på en kopp kaffe och sköta sitt. Men så kan vi inte heller ha det, eller hur?


DN
(SvD)


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Ohly är optimist...

Lars Ohly är på gott humör och tänker sig en period till av samverkan med både socialdemokrater och miljöpartister. Det uttrycker han i en intervju i SvD. Att det gick fullständigt åt pipan under valet som gick viftar han bort med att säga att han inte i fortsättningen behöver jobba personligen vare sig med Mona Sahlin eller Maria Wetterstrand. Intressant skulle det vara vilka andra personer som han tror är villiga att jobba i smaverkan med vänsterpartiet i nästa val när det gick så snett senaste försöket. De ledande personerna i de andra partierna finns inte. Förmodligen så tar han ut svängarna rejält för att retas och skrattar lite åt sina uttalanden, så här i mellanår finns det utrymme för sånt. Ingen behöver ta ansvar från oppositionens sida.

Svensson undrar dock om Ohly fått en hjärntumör. Han är faktiskt ännu mer vänster än vänsterpartiet, hur man nu kan vara det, själv kommer jag aldrig längre än till socialdemokraterna.


Thomas Böhlmark


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

lördag 8 januari 2011

Vad jag tycker om klänningarna i Let´s dance... Wikileaks

Det känns nu verkligen som om USA fått fullständigt fnatt i sin iver att bekämpa allt och alla. Man begär ut twitterflöde från den isländske parlamentarikern Birgitta Jónsdóttir. Det handlar om hennes inblandning i och stöd av Wikileaks. Det handlar om Julian Assange förstås och att knyta samman honom med något som kanske är ett brott. Ingen vet ju det ännu. Han är inte dömd för något. Ogillad och mordhotad av vissa däremot. Att USA verkar vilj aha hans huvud på ett fat verkar det ingen tvekan om.

Har han begått brott så ska han naturligtvis ställas till svars för det. Men ännu så vet ingen om han verkligen gjort det. Läckorna från Wikileaks som vi fått till del av hittills har varit bearbetade av media och innehållet i dem har väl så här långt inte avslöjat så mycket annat än pinsamheter för enskilda. Av skvallerkaraktär rent av. Det är klart att videon om hur civila skjuts ihjäl från en helikopter inte var så smickrande och säkert något man helst inte velat skulle tilldelas allmänhetens intresse. Men den filmen kunde i princip har kommit från var som helst och inte just Wikileaks. Det hade varit ett scoop hur man än kommit över det. Huruvida Wikileaksinformationen är bättre än annat tar jag ingen ställning till. Dock är det som fenomen intressant.

Vad gäller Wikileaks så tycker jag att principen att mörka hemligheter kommer fram är en bra sådan. Allt ska inte mörkas för världen. Samtidigt så är heller precis allting intressant för alla att veta. Det finns här som på alla andra ställen nyanser. Att USA och andra ska skydda den information som är hemlig bättre än att låta den vara tillgängliga för yngre soldater är en viktig punkt samtidigt som det uppenbarligen finns anledning att fundera över vad an hemlighåller eller inte. Läckor finns och kommer alltid att finnas vare sig de heter Wikileaks eller något annat. Det vet alla.

Jag är själv en follower av WikiLeaks på twitter och på många andra nyhetsförmedlare också förstås. Det betyder inte att jag har något med Wikileaks att göra för övrigt. Det betyder bara att jag följer nyhetsflöden för att hålla mig informerad. Vill man tolka mitt twitterflöde så blir det nog inte så mycket mer spännande än att man får veta vad jag tycker om klänningarna i Let´s dance. Något annat finns inte att hitta.

Det riktiga obehaget i att USA begär ut twitterflöden från enskilda är att det visar på att ingen går säker, all information vill man få fatt på. Om de kan begära ut information om en isländsk parlamentariker så är inte steget så långt till en svensk politiker, eller hur? Carl Bildt, Göran Hägglund, Fredrik Federley med flera. Alla twittrar.

Det känns som om scenariot om att totalövervaka alla individer komemr närmre och närmre. Jag tror inte på att kalla våra beslutsfattare för idioter för det är de inte. Däremot tror jag på att försöka upplysa omvärlden om sådant som kan förstöra våra möjligheter att leva i en demokrati med yttrandefrihet och annat som följer med. Man kan alltid hoppas att någon läser och försöker förstå i stället för att bara förkasta. Det sker inte ens i hemlighet längre utan helt öppet.

Här kommer ett antal intressanta länkar från internationell media:

DOJ subpoenas Twitter records of several WikiLeaks volunteers  (tack DF)
Icelandic MP fights US demand for her Twitter account details
WikiLeaks demands Google and Facebook unseal USA subpoenas
DOJ sends order to Twitter for Wikileaks-realted account info 


Jag är ingen aktivist på något sätt. Men drivs av vikten att hålla vår demokratiska rättigheter vid liv. Läs om den unge Juras Stankievic från Vitryssland. Han kämpar på och har sina 21 år till trots suttit i fängslad för att han kämpat för demokratin i sitt land. Jag tror inte att vi riktigt kan förstå.

Bloggar: Christoper Kullenberg   Copy me happy reder ut begreppen om vem som egentligen kontrollerar din data på internet. Han är en av dem som har riktig koll på hur det fungerar.
Oscar Swartz fördjupar på sin blogg.

Expressen
SvD
DN

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , ,

När paragrafryttare får fnatt...

L Ö R D A G S K R Ö N I K A


Läser i Expressen om Alf Svenssons problem med att ställa ut solstolar på sin egen tomt. Delar av dne betraktas nämligen som strandskyddat område och det får inte tomtifieras enligt Trelleborgs kommun som tydligen fått en överivrigt nitisk tjänsteman. Allt enligt vi-har-våra-regler-principen. Det kan vara bra med regler men de behöver inte drivas in absurdum.

"Jag fick ett brev av miljöförvaltningen i Trelleborg strax före jul. Den uppmanande mig att inför kommande växtsäsong sluta klippa gräset på den del av min egen tomt som är strandskyddat område. Och att upphöra med att placera trädgårdsmöbler där, säger Alf Svensson."

Jag har dessvärre egna erfarenheter av myndighetsövertramp, för ett par år sedan sedan. Min styvfar behövde hjälp, han var gammal och hade svårt med dygnsrytmen och att komma ihåg allting. I stället för att be oss barn om hjälp så fick han en God Man genom kommunens försorg. De båda herrarna blev osams och jag tog över. Här skulle naturligtvis tjänstemannen tagit en personlig kontakt med mig och sagt vad bra att ni kan sköta det här inom familjen. Men det gjordes inte så jag gick in som formell God Man här. Jag visste inget annat. Hade jag själv begripit och vetat bättre så hade jag aldrig gjort det. Ty det blev problem.

Livet tog ett stryptag kring mig av olika skäl. Nära anhöriga blev dödligt sjuka, min far blev alltmer dement och hamnade till slut på hemmet. Jag åkte som en skottspole mellan sjukhus, demensboende och hemmet. Försökte i första hand att vara medmänniska för de som hade drabbats. Detta handlade om personer i min absoluta närhet och de höll på att dö. Då får saker som att skicka in papper i tid mindre betydelse. Annat vore omänskligt.

Det är så att när man är God Man så ska man redovisa en gång om året för sin skyddslings tillgångar. Jag gjorde inte det i tid. Jag agerade som den dotter jag är/var och vi hade fullt sjå med att få tiden att räcka för att livet skulle gå ihop överhuvudtaget. Så här efteråt fattar jag inte hur jag klarade det hela. Men för mig kom det mänskliga i första rummet. Myndighetspersonen hos Överförmyndaren i Sundbyberg fick vänta på sina papper. Det gillades ej och jag fick en kallelse till Tingsrätten. Den dag då min far gick bort så ringde jag och bad om hjälp, Felet var inte att det var oordning på affärerna utan att allt fanns i en osorterad pappershög på mitt skrivbord. Jag fick ingen hjälp bara anmodan att se till att redovisningen kom in. Jag hade fullt upp med min sorg och annat att göra. Det är mycket som ska tas om hand när någon dör.

Så småningom träffades vi i Tingsrätten denne totalt okänsliga tjänsteman och jag. Tingsrätten gick på min linje och bad oss ordna till det hela. Då överklagade tjänstemannen till Hovrätten! De i sin tur förstod min situation men lade allvaret på att jag inte lämnat redovisningen i tid. Jag fick betala ett vite på 3000 kronor. Vilket jag gjorde. Efter denna historia fick jag dock kontakt med en annan tjänsteman och vi hjälptes åt med sorteringen och sammanställde det hela. Diffen var på 3 kronor. Jag är tacksam för den hjälp jag fick på slutet och tänker att det var synd att den inte gavs från början. Jag hade inte gjort något annat fel än överträtt ett datum. Det hände på grund av att livet höll på att klappa ihop fullständigt. Såna skäl finns inte i myndigheternas värld. Egentligen borde man ha medalj för att man trots motgångar reder ut det hela.

Allt detta besvär hade klarats av med ett enkelt telefonsamtal och lite hjälp. I stället fick jag ytterligare problem och fick till och med skämmas efter notis i lokaltidningen. Mina bekanta började betrakta mig som lite skum så där, för ingen hade några detaljer. Man måste ha gjort fel själv om man hamnar i rättslig instans. Då har man säkert gjort något hemskt och blir betraktad med misstänksamma ögon. Människors fördomar är så starka. Inen frågar utan vänder sig om när man kommer.

Min far vänder sig säkert  i graven. Att jag hälsade på honom minst en gång i veckan, talade med honom i telefonen varje dag, såg till att han hade fräscha kläder och allt han behövde att jag deltog i arbetet på åldringshemmet och blev bekant med de andra där både boende och personal. Att jag varit väldigt aktiv i anhörigrådet och fått till en hel del bra förändringar var inget som tjänstemannen brydde sig om. Nej det var datumet som gällde för honom. Nu har jag betalat mitt vite och min hälsa tog stryk, men känner mig nöjd med att jag har fått förklara mig i text. Ty den är diarieförd och inte bara till myndighetens fördel.

I Förvaltningslagen finns följande paragraf - den verkar ingen bry sig om. Hade "mitt ärende" skötts från början skulle jag aldrig blivit God Man överhuvudtaget utan vi hade kunnat hålla allt inom familjen. Det hade varit önskvärt. Men den som skulle upplyst mig gjorde inte det.

Myndigheternas serviceskyldighet

4 § Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet.

Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt.

Om någon enskild av misstag vänder sig till fel myndighet, bör myndigheten hjälpa honom till rätta.

Själv gick jag länge och kände mig som en dålig människa så klart. Det finns inget mer pinsamt än att bli betraktad som en sådan. Tror att många som blir ansatta av myndighetsivrare känner sig så. Ofta helt i onödan.

Rent politiskt tycker jag att det måste arbetas för att det ska vara enklare att klara ut misstag och fel man har gjort. I synnerhet när det finns ordentliga skäl.

Att vara människa är inte lätt - man gör så gott man kan...

Ungar och teknik - tiden går...

Denna film ger en bra inblick i hur barn ser på tekniken och hur fort det förändras... Om man sedan betänkaer att man själv varit med ännu längre tillbaka än här visas så blir det ännu mer intressant. (Tipstack till Patrik Fältström)






Länk

fredag 7 januari 2011

Informationsflödet kring terrorister...

När man idag läser att killen som bombade sig själv till döds mitt i Stockholms julhandel tydligen haft en hel del för sig innan dess. Det verkar dessutom vara sådant som Säpo har haft koll på. Här vid tangentbordet kan man inte sitta och ha åsikter o vad skötts bra eller dåligt, därtill är tillgången till data alldeles för knapp.

Men det går att fundera över hur flödet av informationen går till och vart den tar vägen och hur den hanteras, vilka rutiner som gäller och så vidare. Det verkar som om det funnits en del uppmärksamhet kring personen lite varstans i världen. Det räcker inte uppenbarligen.

Det här får naturligtvis mig att fundera över hur man tänker att det sak bli om man vill jaga terrorister via signalspaning och FRA. Kommer det att fungera bättre? Jag tror inte det. Man får bara mer data att försöka tolka och utröna och det tar tid och det kan bli jättefel. Medan man håller på med det så går världen vidare där utanför och terroristerna lever vanliga liv och så smäller det till där man minst anar. Som nu mitt i Stockholm utan förvarning, mitt i julruschen. Då hade man ändå en massa uppgifter kring denne figur och det hjälpte inte.

Det ger mig ytterligare en fundering kring varför jag behöver bli inblandad i dessa datalagringar med mera som går som en löpeld världen över. All denna tilltro som finns till databaser är bekymmersam.

Bruce Schneier skriver om Social Dynamics of Terror. Läs den artikeln och fundera lite.


AB SvD

Inspiration och trygghet...

Man kan undra varför en moderat ska tycka om socialdemokraternas nya ledare. Men det går nästan inte att undvika då det varje dag presenteras nya kandidater. Det är nygamla personer som dyker upp med jämna mellanrum. Ylva Johansson anmälde sitt intresse härförleden. Idag skriver ett par yngre socialdemokrater i SvD att deras dreamteam är Mikael Dmaberg, Lena Sommestad och Katrin Kielos. I Expressen återlanseras Pär Nuder som själv säger att han inte är intresserad och samtidigt så kan man läsa på annat ställe läsa att Nuder lanseras för att ge utrymme för annan person nämligen Sven-Erik Österberg.

Den rutinerade diplomaten Jan Eliasson anser att det är dags att sluta gnälla och i stället kavla upp armarna. Förmodligen ligger det en hel del i det han säger. Naturligtvis pekas han också ut som en kandidat till partiledare.

Parallellt med alla dessa kandidatnamn så drivs det en öppen kriskommission på internet genom alla Netrootsbloggarna. Jag tycker att det är häftigt att det pågår lite vid sidan av den vanliga traditionella processen där en liten grupp i hemlighet sitter och väljer ut någon och bara presenterar denne utan vidare diskussioner. Jag tror på öppenhet i diskussioner, det kan leda vidare. Man behöver inte utgå ifrån att allt blir som man själv vill, men möjligheten att uttrycka sina tankar har i alla fall funnits. Kanske någon fastnar någonstans och då har det ett värde i sig.


Man ska inte underskatta socialdemokraterna säger Peter L Andersson. Jag är övertygad om att han har rätt här. När de laddar så gäller det att vara beredd även för oss på andra flanken. Peter Högberg sger att det är konstigt att en moderat ska säga de rätta sakerna och hänvisar till Ulrica Schenströms debattartikel i AB där hon talar för att en ny S-ledare bör brinna för sina åsikter. Med tanke på hennes bakgrund som en person i den inre kretsen kring moderaternas omvandling inför 2006 tycker jag att det är intressant för jag vet inte om det var just inspirationen som lyste igenom i de nya moderaterna. Kanske i kampanjen men inte alltid i framträdandet. Där var det nog mer strikt instrumentellt. Vilket i och för sig behövdes vid det tillfället. Personligen hoppas jag på ett moderaterna där många brinner för sina åsikter och försöker inspirera och inte låt förvaltningen alltid komma i första rummet. Det är en svår balansgång för båda behövs. Inspirationen och det instrumentella. Så samtidigt som socialdemokraterna jobbar för högtryck måste vi andra också göra det.

 Det är rock´n roll i politiken just nu. Magnus Andersson och Adam Cwejman drar igång en idédiskussion om att slå ihop Centern och Folkpartiet. Tanken är att de liberala idéern ska få mest genomslag.

Det är bra med alla dessa diskussioner, även om de kanske inte gillas av alla. Men se förändring och förnyelse måste ske i takt med att omgivning och samhälle förändras. Dock så innebär inte förändring och förnyelse med självklarhet föryngring. Det är nåt att tänka på. Det är de blandade erfarenheterna från olika håll som ger spänsten.

Bloggar:
Aftonbladet: Den nyttige idioten - Peter på Röda Berget
Ta ett grepp om debatten - Rasmus Lenefors
Dra lärdomar av våra tidigare ... - Kent Persson
Nu är det allvar, förtroendeuppdrag är inget för fegisar - Johan W

Att ropa varg - Alexandra
Ur askan i elden för Nuder - Böhlmark
Högerspöket - som via Tokmoderaten filosoferar

(intressant)


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

tisdag 4 januari 2011

Betala 8000 annars...

Uppdatering: Verkar vara som om någon skrev en kommentar till annan person men sedan drog tillbaka kommentaren, men den hann hamna i min mail innan dess. Så kan det gå. Hur som helst så kunde det varit möjligt det här - men inte på mitt IP-nummer. Man kanske räknar Youtubefilmer. Men då får man sätta dit varenda bloggare. Jag vet faktiskt inte hur det fungerar det där. Alla gör det.

Om det här trams eller allvar vet jag inte men det kom som ett mail avseende denna bloggpost
Ska jag polisanmäla?  Jag tror att jag gör det.

Jag har ingen aning om att jag har laddat ner nåt, jag håller inte på med sådant och har aldrig gjort... eller vad är det här? Bara larv? Obehagligt hur som helst, rena utpressningen.

Om det är någon som behagat skämta - maila mig gärna då.

************************************

Kommentar som bara syns i mitt mail. Inte i kommentarerna på bloggen. Spamfilter?

Zentropa Film har lämnat en ny kommentar till ditt inlägg "Ocker med lagens hjälp...":


"Dear "Anonym" who clearly states "don't do the crime if you can't do the time",


We have evidence beyond any reasonable doubt that your IP address has been involved in (other than commenting on blogs and trying to be Internet police) downloading and spreading copyrighted material.


Since you probably are eager to practice what you preach, please deposit a sum of 8.000 DKK to Zentropa Film, IBAN: DK50 0040 0440 2461 57.


The payment should be received before the 31st of January 2010. If you fail to pay this fee we will bring legal action against you.


Regards,
Mikkel Maltha
Zentropa Film
Filmbyen 22
2650 Hvidovre Danmark "

***********************

Intressant

Släpp in fler i de politiska sfärerna...

Sofia Arkelsten skriver i DI om moderaternas förnyelse och hur vi ska jobba med den framöver. Det är en bra ambition och nödvändig. Jag tar mig friheten att delta i den debatten här.

Ofta talas det om att det är svårt med återväxten i politiken. Det är en sanning med modifikation skulle jag vilja påstå. Det handlar nog mer om att bryta ner de vattentäta skott som finns mellan dem som anser sig vara utvalda och de andra som också vill vara med. Förändring är heller inte nödvändigtsvis lika med föryngring, men det är mycket så man arbetar idag. Unga människor tas som gisslan och hamnar i kommunstyrelsen för att lära sig som det heter. Så har man enkelt löst tillväxten men inget har förändrats. Det finns de som skulle kunna tillföra politiken nya dimensioner genom sina kunskaper och erfarenheter, men de gör sig ej besvär. Ty förändring är jobbigt och alla gillar den mest på nivån utanför sig själv. Jag ser detta hända överallt i alla partier och tycker att det är tröstlöst.

Sofia Arkelsten påpekar det faktum att moderaterna inte gick så bra på lokalplanet som centralt och det tror jag grundar sig i att det inte är på det planet förändring har skett. I många kommuner förlorade moderaterna stort detta val. Det är något som inte stämmer är väl en slutsats man kan dra. Min personliga uppfattning är att moderaterna är dåliga på att ta tillvara på engagemanget som finns hos enskilda personer. Ingen påstår att jag är svalt intresserad av politik eller dålig på att driva den, men det i sig ledde inte direkt att till att jag fått några möjligheter till politisk påverkan efter valet på kommunal nivå eller annorstädes heller för den delen. Mer än på min egen plattform - den här bloggen. Jag ser fler sådana exempel runt omkring mig.  Många vill vara med men de släpps inte in i den inre kretsen. Du är bara sur och bitter säger vissa. Nej det är jag inte - bara krass och inställd på mer långsiktiga strategier inför nästa val.

"Står man på tur så öppnas dörren plötsligt" (Gammalt bohuslänskt ordspråk.) - det fungerar inte i vårt moderna samhälle. Det behövs fler öppna dörrar som det står välkommen på och där man menar det också. 

Arkelsten säger att vi ska fortsätta med våra samtalskampanjer. Ja, det kan nog vara bra på sitt sätt. Men i vissa kommuner räknas inte personkryssen alls när det kommer till fördelning av förtroendeposter. I andra kommuner är det det viktigaste att ha många kryss. Det handlar inte så mycket om vad väljarna tyckt utan om det är "rätt" person som har fått dem. Politik kan dessvärre bli ett mer personligt projekt än något som stödjer det övergripande. Det borde vi göra något åt. Samhällsbärande vindflöjel förhoppningsvis inte skriver Ola Mårtensson i VT. "... med ideologisk kompass och utan förutfattade meningar kan lyssnandet mycket väl resultera i något gott". Jag håller med och hoppas att vi kommer att ha många diskussioner om detta under de kommande åren. Varför inte en turné ut till de lokala föreningarna också, inte bara till väljarna - Så att det börjar handla om politik inför nästa val och inte bara o personkemi.


Ungdomarna

Sofia Arkelsten skriver med rätta att vi måste nå ungdomarna och det gör vi genom att försöka förstå vad de säger, hur de lever och vad de tycker. Det är inte så värst bra att kolla om det vi tycker stämmer överens med dem och fortsätta att driva de frågor som vi vuxna anser berör ungdomarna. De lever ett annat liv och de har en annan inställning till exempelvis teknik än vad många vuxna har. Ungdomar är helt assimilerade in i det digitala livet medan många vuxna försöker plocka in och översätta sitt traditionella leverna på nätet.

Ungdomarna och moderaterna

Jag tror på Sofia Arkelsten... Hon har en bra känsla för det här och det har hennes kollega Gunilla Sjöberg också. Kanske att de två kan föra in mer av det inspirerande i partiet. Hoppas det.

Moderaternas eftervalsanalys.


(intressant)


Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Nej Maud - ungarna ska inte sätta betyg på lärarna...

Läser att Maud Olofsson tycker att det är en bra idé att ungarna ska sätta betyg på lärarna. Det tycker inte jag. Det är en osedvanligt dum idé faktiskt. Det är självklart att ungarna ska lära i skolan och det är lärarnas uppgift att se till att så sker. Snarare än omdömen från eleverna så ska lärarna styras av målet att alla elever ska kunna läsa, skriva och räkna. Svårare än så är det egentligen inte. Metoderna kan skilja från individ till individ, inlärningsstilarna skiljer. Men mer än serietidningar ska de kunna läsa när de går ut 9:an.

Att det sedan ska finnas en öppen dialog i skolan där elever och lärare och andra vuxna talar med varandra om hur det fungerar torde vara självklart, men det är en ledarfråga och ska inte detaljstyras av politiker.

Läsa-Skriva-Räkna - det är grunden. Det är där förutsättningarna ska ges. Inte vad alla tycker om varandra. Man kan tycka att Uppsalapolitikern och förslaget om tjockisskatt, hyrenadräkt kunde räcka. Ett tag i morse tänkte jag att det är bra att det är lite högt i tak hos partierna, att enskilda ger luft åt sina åsikter och att man inte ska döma hela partiet utifrån det. Men nu är det partiledaren som har detaljåsikter här så jag tänkte om i det avseendet. Jag gillar i och för sig hennes tankar om frihet för individen, hoppas att de får större utrymme rent allmänt i den politiska debatten framöver.

Vad gäller Stefan Hanna så har han på semestern riktigt lyckats få uppmärksamhet för sin gärning. Hans inlägg har blivit följetong på Alliansfritt Sverige . Undrar om det var så han tänkte eller om det bara blev så.
(SvD)

Bloggar:
Att blanda dubbelt liberalt bark i brödet - Niklas F
Nej elever ska inte betygsätta lärare - Anders G Johansson
Jag läste i en bok  - Christer Magister.
Centern i profileringstagen - Vonkis
Tjockisskatt?! - Raz tycker till
Högre skatt för hälsosamma mer logiskt  - Magnus Andersson (C)
Fördummande politik - Maria Hhttp://mariahagbom.se/?p=1008
Viktminskningsmiljard - Mattias L
Varning för skadlig likriktning - Göran P

(intressant)


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,