Det finns en övertro på internetövervakning...

Uppdatering: Idag vaknar DN till liv i frågan om nyttan av övervakning. Intressant. Emma kommenterar. Alltså att övervakning, signalspaning etc. kan vara nödvändigt säger ingen emot, men kostnaden för den enskilde måste också vägas emot innan lagar stiftas.


(Aftonbladet)

Man vet inte i vilken ände man ska börja snart. Nu får operatörerna medhåll av oppositionen mot övervakningshysterin via internet. Vissa borgerliga politiker drar till med att nyttan av att finna gangsters och terrorister går före den personliga integriteten. Vi måste skydda oss. Men vad är det som gör att vi blåögt tror att de mörka elementen kommer att vara kvar på internet om de vet att de är övervakade där?

Det finns absolut en övertro på vad man kan få fram ur olika databaser. Längtan efter total kontroll är stor. Men det kan bli så fel så fel. Det är vanliga människor som blir drabbade av övervakningen. Listan på de riktiga bovarna som åkt dit är inte så lång.

Någon säger att det måste finnas regler även på internet. Ja, men det gör det också. De vanliga lagarna. Eller hur? Men ingen annanstans är det så lätt att kränka den personliga intergiteten som på internet.

"Alla dataanalysverktyg ger träffar och de kan vara både falska och positiva. En falsk träff har inget värde för man träffar på en terrorist som inte är terrorist. En falsk träff kan vara fullständigt fatal för den oskyldigt utpekade, med allt vad det innebär av polishämtning och liknande. Vad ska grannarna tro, din fru, dina barn? Genom att söka igenom "allt" kommer man att få så många falskträffar att det blir överflöd av dem vilket gör att man därmed kan missa de riktigt fula fiskarna, alltså terroristerna, som vad jag förstått är det som FRA ska finna genom att gå igenom hela svenska folkets digitala kommunikation. Då kan man undra, står vinsten av att finna ett fåtal terrorister i proportion till att vi alla ska få vår privata kommunikation silad genom ett enormt dataanalyssystem.? Det handlar om att söka efter nålar i en höstack säger Schneier och ger följande sifferexempel som kan vara av intresse." (MMK)

Mark Klamberg beskriver i olika figurer hur insamlat data om oss samlas och används.

(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, infrastruktur, internetoperatörer, telia, personlig integritet




(SvD)

Aftonbladet testar politikermoral genom att luras...

Fy attsingen så töntigt.

Genom att bjuda till fest med chans att vinna en resa till exotiska ställen ville Aftonbladet testa politikers moral. Att låta sig mutas är naturligtvis oförsvarligt. Men var går gränsen? Är en fest verkligen att betrakta som en muta?

Hur moraliskt är det att luras?

Som politiker ska man åka tunnelbana med hemliga handlingar samt ha en egen unikabox med mat i handväskan. Den saken verkar klar. Hur har det blivit så här? Först är man en vanlig människa som på grund av att man verkar bra väljs av folket att företräda dem i aktuella politiska frågor. Men sen när man väl är vald så verkar det helt fritt fram att bli driftkucku på alla möjliga sätt. Det är mer bekymmersamt än att dricka ett glas champagne på andras bekostnad. IMHO.

Intressant om moral har dock Nonicoclolasos skrivit.

(Aftonbladet)

Uppdatering: Kulturbloggen kommenterar också händelsen och menar att det var ganska få politiker som kom trots allt, som lät sig luras. Jag gillar inte upplägget. Inte när Fredrik Reinfeldt blev nedduschad inför en fest heller. Det är inte juste. Ställ upp politikerna mot väggen och avkräv dem på svar - det är bättre.

Uppdatering2: Av någon anledning så tycks alla tro att jag är för muttillställningar och att jag försvarar borgerliga politiker. Så är det förstås inte alls. Däremot så måste man fundera över vad som är muta och vad som ska kallas muta överhuvudtaget. Juristdoktorn Mårten Schultz skrev en artikel om mutor och korruption. Där har ni fakta. Bättre att jurister får sköta såna här anklagelser än att Aftonbladet gör narr av enskilda. Jag ogillar rent allmänt att lägga fokus på tillkortakommanden hos människor.

Uppdatering3: Om man velat göra en studie kring politikers moral kunde man ha samlat uppgifter om vilka tillställningar som varit under en längre period, kollat deltagarlistor, upplägg med mera. Det hade varit ett seriöst tillvägagångssätt. Det här är bara billiga poäng.

Yvonne Andersson (kd) anser att hon utsatts för bedrägeri genom att bli lurad till festen. Moderaten Rolf Gunnarsson förklarar varför han deltog.

Paul Ronge hålle med mig om att artikelidén var dum. Ett magplask.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, etik, moral, mutor, överdrifter

Operatörerna är en del av infrastrukturen

Telia går i bräschen för sina kunders personliga integritet och kommer inte att spara uppgifter om sina kunders digitala verksamhet. Detta på grund av att Antipiratbyrån försöker få ut namnet på en av Telias kunder via domstol, en följd av bland annat Ipredlagen.

Telia prioriterar utifrån kundernas behov av personlig integritet och ser det inte nödvändigt att samla uppgifter för Ipredförespråkarnas skull menar Patrik Hiselius som är jurist på Telia. Att det kanske försvårar för rättsväsendet är något som kommer med här, men det är inte Telias primära uppgift att ge service till dem menar företaget. Så heja Telia här. De flesta bedriver inte olaglig verksamhet genom kommunikation med omgivningen.

Flera andra operatörer har agerat på samma sätt och skriver i en gemensam artikel om sin roll som operatörer. Vi får hoppas på att rättsväsendet satsar mer på traditionellt polisarbete istället och därigenom säkerligen får större träff på dem som verkligen begår brott och låter oss andra vara ifred.

Bloggar gör också Rolf Persson, Magnus Andersson, Jan Lindgren som har med en intressant länk om hur artister kan tjäna pengar i en modern värld. Sidvind säger "äntligen" och gillar att operatörerna tar gemensam ton. I logikens namn så skulle faktiskt Vägverket kunna stänga av vägar för att det kör rånare, fortkörare och folk med keps som inte borde ha körkort där. Precis som författarna till artiklen skriver och som många av oss andra påpekat tidigare. Det bör inte vara annorlunda på internet än på andra ställen i samhället.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, infrastruktur, internetoperatörer, telia, personlig integritet

Övervakning och tvångsmedel är inte OK - Nej...

PÅ DN debatt presenteras SOM-institutets senaste rapport idag. Den visar att svenskarna numera är mer kritiska till övervakning och tvångsåtgärder från staten. Att vinna på karusellerna det man förlorar på gungorna är ett välkänt knep. Något som ledande politiker borde fundera kring när det gäller förhållandet mellan positiva väljare och övervakningshysteri.

I SOM-undersökningen så visar det sig att det är yngre män och äldre kvinnor som är mest negativa till intrång i den personliga integriteten genom totalavlyssning av all vår digitala kommunikation. Tidigare så har man hänvisat till att det bara är yngre män som vill ha allt gratis på internet som bekymrat sig för att bland annat FRA-lagen drevs igenom, i princip på en eftermiddag. Det räckte tyvärr inte med den politiska viljan att lappa och försöka förbättra det hela. Det kändes snarare värre eftersom en lag som behövde så mycket tillägg inte kunde vara bra från början. Man behöver inte vara särskilt smart för att begripa det.

Vi äldre kvinnor som haft åsikter känner oss lite glada för att det fått genomslag att vi också tycker illa om övervakning och tvångsmedel. Att stoppa alla äpplen i en säck och leta efter de ruttna som det i korthet handlar om när man samlar alla uppgifter i en sökbar databas är inte helt lyckat. Hur bra sökbegreppen än är så kan man göra misstag som är förödande för den enskilde. Dessutom så har vi brevhemlighet här i landet. Vilken enligt lag kan ge fängelse om den överträds. Respekten för den personliga integriteten är en föutsättning för demokratin IMHO.

Det känns dock lite uppgivet för oss frihetsförespråkare på borgerliga kanten om det visar sig att vänstern tar ifrån oss initiativet i frihetsfrågorna nu. Jag vill kunna vara en stolt och frihetstänkande moderat nu när jag satsar på kandidatur till riksdagen och allt. Jag vet att det är många som delar min mening även om min frispråkighet i frågan kanske är större än andras.

De äldre kvinnorna som protesterat är glada över att det börjar märkas. Allt för länge har protesterna mot övervakning tillskrivits unga män utan rösträtt. Nåväl äldre är väl att ta i - vi är i blandad ålder. Men Farmor Gun och jag leder åldersligan och Emma måste nog betraktas som vuxen också liksom bloggaren Tindra66. Yngre frihetsivrare finner vi i Hanna som även hon kandiderar till Riksdagen 2010 för centerpartiets räkning, Johanna och Isobel H-K som skrivit om FRA i dagens Expressen. För att nämna några, det finns fler. I Juliagruppen samlas kunniga och kompetenta personer som vill värna om öppenhet och frihet på internet. Det finns nu många fler kvinnor som är aktiva i den här debatten förstås. Ingen är glömd. Dessutom finns det betydligt många fler män som skriver och de är inte heller bara unga utan många är synnerligen kompetenta. Det är bra om det börjar lyssnas nu och om de borgerliga partierna tar tillbaks frihetsfrågorna. Om de försöker förstå dem och inte bara låtsas som om det är oviktigt.

Det behövs teknikintresserade politiker skriver Johanna Nylander i Kvp. Ja sannerligen håller jag med henne om det. Det är därför jag håller på, delvis. Det vore väldigt onödigt om FRA-lagen med flera skulle vara det som fällde den borgerliga regeringen. På lokal nivå höjs rösterna och det är med vemod jag läser om moderater som lämnar partiet i stället för att kämpa på för förändring. Möjligen är det jag som är naiv. Men jag tror inte det. Envis möjligen.

Fler moderater som gillar frihet är Karl Sigfrid, Kent Persson, Staffan Strömbäck, Mikael Persson, Per Hagwall, det finns fler.
(DN)

Henric Oscarsson som tillsammans med Ulf Bjereld står bakom undersökningen kommenterar på sin blogg. Hela undersökningen kan ni finna på SOM-institutets hemsida.


Bloggar: Johan W,

Läs även andra bloggares åsikter om politik, FRA, personlig integritet, kvinnor, SOM-institutet

Håll käften och gör ert jobb...

Igår var justitieministern Beatrice Ask frispråkig och bad polisen hålla käften och göra sitt jobb. Att en politiker uttrycker sig så tydligt är inte helt vanligt. Det mesta som sägs och skrivs snärjs in i en slags kanslisvenska som inte når fram till omgivningen. Det räcker inte ens att ha en akademisk examen för att förstå alla myndighetsblanketter. Språket som används främjar vare sig förståelsen eller respekten för det som sägs. Meningen försvinner i krånglet. Ingen begriper vad som egentligen sagts elelr menats.

Jag tillhör själv den mer frispråkiga typen av politiker och har till och med blivit ombedd av mer försiktiga personer att inte uttrycka mig som jag gör. Det är också önskvärt att inte uttrycka sina åsikter så tydligt om exempelvis mitt motstånd mot FRA-lagen i sin nuvarande form. Nu tycker jag dock att politik är just att uttrycka en mening, och att vara tydlig med var man står. Det är onödigt att idiotförklara sin omgivning förstås eller låtsas att man inte ser tokigheter bara för att blidka andra personer och undvika konflikter. Det är i konflikten som lösningen ofta finns eftersom båda sidor kan ha rätt utifrån sina perspektiv. Ingen borde vara politiker för att vara gullig och följsam. Man behöver inte vara otrevlig heller för den delen.

Aftonbladets Lena Melin uppmuntrar Beatrice Ask att fortsätta att vara tydlig. Härligt med raka puckar skriver hon. Kan inte annat än hålla med och känner att det blev en ny öppning för min egen politiska karriär. Så tack Bea, att du visade att man kan få vara frispråkig även som politiker. Det är de mänskliga politikerna som går hem.

I sakfrågan kan man väl inte vara annat än överens med minister Ask. Om Rikskriminalen och Stockholmspolisen undanhåller viktiga uppgifter för varandra är det inget annat än en skandal i sig. Då handlar det verkligen om att skärpa till sig och sköta jobbet. Det är inte vuxet med revirpinkande i skarpa situationer.

(SvD)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, beatrice ask, polisen, rikskriminalen, stockholmspolisen, helikopterrånet

Intressant betraktelse - att alla är dumma mot Sahlin...

Läser Peter Anderssons blogg och ser att han är kritisk mot att alla är så dumma mot Mona Sahlin. Både bloggare och ledarskribenter ger sig på Mona Sahlin tycker han och anser att alla borde ha mer självkritik.

När min man som i allmänhet är en timid person hör något riktigt dumt så brukar han säga - Det var just en skit ur rätt röv. Tag nu och läs din egen blogg Peter Andersson och se hur vänligt du attackerar Fredrik Reinfeldt och moderaterna. Lite självkritik är på plats även åt det hållet.

Att vara partiledare är inte på alla sätt en lustig roll. Det tror jag att alla som varit det skriver under på. Man får ta rejält med ovett och det gäller att skaka av sig det mesta. Mona Sahlin är ingen duvunge, inte på något sätt. Hon är en av våra skickligaste politiker. Förvisso int een av mina favoriter men rätt ska vara rätt.

Jag har en känsla av att hon lider mer av att hon inte får mer stöd internt än av att bli bankad i skallen av oppositionen. Det hör till det politiska spelet.


Läs även andra bloggares åsikter om politik, partiledare, moderaterna, Fredrik Reinfeldt, Mona Sahlin

Det här med skolan...

(SvD om Skolverkets rapport)

Nu ska IV-programmet bort från skolan. Det är väl inget att säga om den saken. Att fem nya alternativ presenteras är också bra. De individuella programmen har dessvärre utöver att de är dyra också skapat en myt om att den som går på IV är dummare än andra. Att det bara är förlorare som deltar i de programmen, och det öppnar därmed också möjligheter för dessa tonåringar att strunta i det hela också. Vad är meningen när man ändå är en förlorare?

Konserverande skolpolitik

Det som sällan diskuteras är dock pedagogiken och den individuella kunskapsnivån hos individerna när de kommer till skolan. Med hjälp av datorer och internet har det öppnats helt nya möjligheter för en individanpassad lärmiljö. Låt oss diskutera detta mer. Det har större betydelse än vad ordningsbetyg har. Det betyder också att man kan arbeta över ålders- och ämnesgränser på ett helt annat sätt än idag med den traditionella skolformen vi har idag. Visst tas det steg i rätt riktning, men i grunden finns formalia som också måste följas. Det begränsar lärarens säkerligen goda vilja att vara nytänkade. Det finns såna lärare.

Fick häromdagen en enkät hemskickad från lärarfacket i kommunen. De vill att jag ska fylla i en enkät om hur skolan ska se ut i vår kommun i framtiden. Jag kan vinna en trisslott. Samtidigt som de vill veta vad jag tycker så är det förstås ett utmärkt sätt att gissla oss politiker. Man hör - Ni sa ju det här, vi har skriftligt på det. Frågorna bygger på Lärarförbundets BÄSTA Skolkommun 2009.

Jag kommer inte att fylla i den enkäten ty jag tycker frågorna är helt fel ställda. De utgår från det som gäller idag. Lärartäthet, andel pedagogiskt utbildade, andel barn i förskola, resurser till utbildningen osv. Allt är kvantifierat i siffror. Det kanske kan vara bra men det konserverar hela skolidén. Jag vill att det ska diskuteras om visionerna – det finns nästan inga sådana diskussioner idag. I synnerhet inte i de politiska sfärerna. Där handlar det mest om Björklunds ordning och reda. Den behövs förstås den också. Men det finns större anledning att se framåt än att kolla bakåt. Allt var inte bättre förr och framförallt såg det annorlunda ut.

Vad vill vi med skolan?

Ordning och reda är för all del viktig. Men varför det är oordning diskuteras sällan. Hur ska/behöver skolan se ut i framtiden? Vad vill vi med skolan? Den gamla skolsalsundervisningen bör ifrågasättas hårdare. Det handlar om deltagande idag, interaktion och det är inte samma sak som flum. Skolan behöver ta vara på ungarnas nyfikenhet, inte kväsa den. Det finns många duktiga lärare. De behöver också få chansen att vara nyfikna. De behöver också chansen att få vara lärare och pedagoger och slippa vara socialarbetare och stödperson av allehanda slag.

Datorer och internet skapar nya möjligheter

Datorer är idag var mans redskap. I synnerhet är ungarna duktiga på att hantera dem, många gånger bättre än de vuxna. Olika ingångsvärden. Jag tänker på Margaret Mead och hennes idéer om hur vuxna lär av barn istället för det givna att de vuxna alltid har tolkningsföreträdet. Margaret Mead skrev på 70-talet om vad hon då kallade elektronålder - vi är i hög grad där nu och det är hög tid för skolan att ta tillvara på detta faktum.


”Dagens ungdom växer upp i en elektronålder som hittills varit omöjlig att ens föreställa sig. Den äldre generationens erfarenheter från då-världen i långsam förändring är helt inadekvata. Ändå är det de äldre som fortfarande insisterar på att kontrollera de unga vilka formas av en värld de äldre aldrig kände till. Om den drastiska klyftan mellan unga och gamla skall kunna överbryggas måste den äldre generationen avstå något i sin makt, hävdar Margaret Mead ... (Mead M (1970), Kultur och engagemang – En studie av generationsklyftan, Ystad, Rabén&Sjögren…”)

Nya tidens läromedel dyker upp...

Kopplingen mellan internet och lärande har till stor del på många skolor inte kommit längre än att infrastrukturen är fixad. Yes – vi har kabel/fiber och tillgång till internet. Nu ska eleverna få datorer - om vi har råd. Ungarna har kanske fått lära sig att använda Word och Powerpoint och det lärarna anser vara ”fel” ställen på Internet är avskurna. Jag var på en skola där Lunarstorm var avstängt, det var dock inga problem för ungarna, de hade andra kanaler.

Dåtidens datorbaserade läromedel gick i stort sett ut på att flytta in den gamla pedagogiken i datorn. Idag handlar det om interaktivitet, att bygga egna kunskapsstrukturer utifrån den kunskap man har. En unge i min närhet knäckte multiplikationsnöten när han var tre år med hjälp av en muffinsform. Hur kul tror ni att han tycker att det är att sitta och fylla i matteboken sida upp och sida ner med tal som redan är självklara för honom? I synnerhet med motivet att man måste lära sig att göra som alla andra. Hans lärande sker inte i skolan. Han är uttråkad och går i trean... Dessvärre är han inte unik. Han behöver stöd och hjälp att komma vidare han också, i likhet med de som har det svårare.

Har man lite visioner kan man se nya läromedel växa fram. Nya metoder, nya idéer. Det är annorlunda ut än tidigare. Idag handlar det om vidare perspektiv. Det handlar om tvärvetenskap och det handlar om olika årskurser och det handlar framförallt om hur olika ämnen vävs samman. Det blir som i livet i allmänhet. Du får användning av många kunskaper vid samma tillfälle och som så många gånger handlar det om sammanhang. Genom att ta sig ur ämnesavgränsningen uppmanar man flera sinnen på samma gång. Dit finns pedagogisk forskning (Ola Alldén, SU) som visar på att ungar betraktar Postens porttabell på olika sätt i olika situationer. På mattlektionen lägger man ihop siffrorna och räknar fram ett pris för ett 100 g brev. På samhällsinstitutionen läser man porttabellen som det är tänkt och ser att 100 g brev kostar si och så.

Microsofts grundare Bill Gates myntade för många år sedan begreppet ”Information at your fingertips” - jag är inte riktigt säker på att han då hade klart för sig att vi skulle vara där vi är idag.

Microsoft sponsrar just nu ett väldigt intressant - helt nytt läromedel. The Climate Mystery. Det är ett tvärvetenskapligt spel över internet och omfattar många olika ämnesområden för elever i årskurs 6 till 9. Ungarna loggar in och deltar aktivt i lösningen av stort klimatproblem tillsammans med andra unga, i hela Europa. Spelet/lärandet startade i början av september och pågår fram till FN-konferensen om miljöfrågor i Köpenhamn i december. Eva Pethrus som är ansvarig för skolfrågor på Microsoft i Sverige menar att just Climate Mystery kan få våra barn att hjälpa oss föräldrar att bli mer miljömedvetna och tar det till och med steget längre, det kan skapa nya sorters jobb menar hon. Ja, varför inte. Lyssna på Eva här .

Dataspelandet som lärandets plattform

Man kan se flera mål i den här storsatsningen. Dels så har det förstås ett värde för Microsoft och andra inblandade företag att profilera sig som läromedelsproducenter. Det är inte fel för dem. Absolut inte. Det är inte heller fel för skolan att se sig om utanför de traditionella institutionerna. Dataspel betraktas ofta som onyttigt och det finns fler artiklar och mediabevakning kring onyttan och faran med det hela än tvärtom. Det är möjligt att det handlar om det som Margareta Med skrev redan på 70-talet, en slags skräck för det okända samt en ovilja att överlämna tolkningsföreträdet. Det har förflyttats och det man inte riktigt känner till är farligt.

Forskning om fördelar

Det finns en hel del forskning även på fördelarna med dataspel. Utöver innehållet så kommer det många andra positiva aspekter med. Deltagarna lär sig att tänka strategiskt, att samarbeta, de får finmotoriska färdigheter, de lär sig språk. De lär sig att vänta på sin tur, att följa instruktioner, de lär sig nya språk, får träning i trosuppfattning. De lär sig att tänka kritiskt, de lär sig att räkna och förstå storheter av olika slag. Mycket av det som skolan försöker lära ut i vanliga fall också. Det handlar inte bara om att sitta framför datorn och blänga som många vuxna uttrycker oro inför. Det handlar om att utforska nya världar, det handlar om att lära. Jag vill därmed slå fast att dataspel är mer positivt än negativt och lärdomarna från detta borde tas in mer i arbetet med skolans pedagogiska framtid.

Om man tar det hela i ett vidare perspektiv så borde det pedagogiska upplägget i skolan diskuteras vidare. Alla ska inte ha samma lärobok, de startar på olika kunskapsnivåer från början. Det handlar om att delta i det hela utifrån de kunskaper man har och sedan skaffa nya. Alla kan bidra med något och alla lär av varandra.

Datorspelet Climate mystery är ett bra exempel på hur en lärplattform skulle kunna se ut. Man kan tänka sig hela läroplaner i ett enda spel. Där finns lärarhandledningar, det finns frågeställningar, olika ämnen vävs in i varandra på ett intressant sätt. Det finns möjlighet att kommunicera med andra, att ställa frågor, att få fakta, att dela med sig av kunskaper, att vara kreativ, att vara delaktig. Helt enkelt att lära. Och det är lustfyllt dessutom.

Vore jag skolminister skulle jag storsatsa på forskning och framtagande av nya läromiljöer som inspirerade redan från början. Ordningsproblemen skulle säkerligen försvinna direkt. Vi kanske rent av skulle kunna slopa skolan som den ser ut idag. I somras i Almedalen fick jag (tack vare Eva Pethrus) möjligheten att ha personliga intressanta samtal med Bruce Dixon om en skola och ett lärande som pågår överallt, hela tiden. Vi var mycket överens så klart, utifrån min egen pedagogiska/beteendevetenskapliga bakgrund kan jag inte annat än applådera honom. Det är den här typen av diskussioner vi behöver om den svenska skolan. Inte om den ska drivas privat eller i kommunal regi. Det är innehållet i skolan som är viktigt.

Så alla skolpolitiker, lärare och andra intresserade av skolan - Ge er direkt in på Bruce Dixons - Anytime Anywhere Learning. Låt er inspireras och låt oss ta efter detta. Vi kan inte bara återställa ordningen i skolan, vi måste tänka på innehållet också. Skapandet av mening är den största utmaningen idag. Enligt min mening.

Uppdatering: En person som tänkt mycket kring skolans vara eller icke vara i sin nuvarande form vara är Rickard Gatarski, läsvärd artikel av honom finner du här.



Peter Andersson Johan W

intressant

(SvD) (SR – artikel om Climate Mystery) (DN) (Expressen)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, skolan, skolministern, moderaterna, interaktivitet, läromedel, internet, pedagogik

Skillnaden mellan Reinfeldt och Sahlin...

Mona Sahlin talar till oss som om vi vore barn och jobbar hårt på jantelag och avundsjuka och sk. orättvisor menar Dick Erixon. Det är irriterande.

Fredrik Reinfeldt utgår i från att vi är vuxna och tilltalar oss därefter.

Jag gillar det senare.

Det är alltid lättare att välja det som ligger långt bort...

Det har varit ståhej kring helikopterrånet som skedde här i veckan som gick. Diskussionerna kring hur polisens helikoptrar skulle använts och huruvida polisen skulle skjutit mot rånarna. Jag skrev tidigare att det ändå är ganska bra att inte poliser utsätter sig för fara hur som helst. Vi har väl alla Malexander i minne. Adrenalinstinna upphetsade gangsters tvekar inte att skjuta för att komma undan. Vem tycker att det skulle vara käckt med en nedskjuten helikopter mitt i området bland helt oskyldiga barn och vuxna. Det är hemskt att det händer såna här saker, det blir mer som en film. Det är inte verkligt.


Det finns dock brott som verkar ännu svårare att ta itu med. Såna som hände nära och berör oss direkt. PJ Anders Linder sätter fingret på detta - bilbränderna i bland annat Gottsunda. Poliserna vågar inte åka in i områdena och helt oskyldiga personer blir drabbade. Deras bilar sätts i brand och familjeekonomin kraschar. Det är ett helt oacceptabelt beteende att förstöra för tredje man, de flesta vet det.


Men på något sätt är det alltid svårare att sätta åt det som ligger nära, som när ungdomar gör dumheter som att bränna andras bilar exempelvis. Här är det få som sätter ned foten och menar att polisen ska ta i med hårdhandskarna. Det är synd om ungarna, de har inget fritids och inget jobb. Det är politikernas fel. Det är lätt att se framför sig hur rubrikerna skulle se ut om polisen satt hårt mot hårt här. Moralpaniken skulle bryta ut och polisen skulle bli anklagad för övervåld. Det sker nästan varje gång det handlar om gänghyss typ bilbränder. Poliser som inte heller är mer än människor kastar i hettan ur sig något kraftuttryck som sedan går som följetong i pressen och utreds på personnivå. Det hela slutar med att poliser inte vågar ingripa. På grund av de repressalier de själv utsätts för. Det är inte klokt.


Att ungar inte ska elda upp andras bilar borde vara en självklarhet, knappast tror jag att deras föräldrar skulle gilla det heller. Den som har idéer om vad som ska göras borde komma fram med dem och inte bara tala emot det som görs. Helikopterrrån är inte det värsta dessutom är de ganska få. Men hundratals bilar har satts i brand. Vi måste göra något åt det.

Jag har tidigare efterlyst föräldrarnas möjligheter att få stopp på det här. Hanif skriver i sin blogg "Det som vore lösningen vore faktiskt väldigt enkelt. Se till att det finns en civilklädd polisstyrka i problemområdet som kartlägger och bevisför de få sattyg som finns, innan det hinner gå så långt att de börjar bränna bilar. Presentera bevisen för föräldrarna, och problemet kommer att vara löst. Den som vet hur en invandrarfarsas vrede ser ut, förstår vad jag menar."

(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, bilbränder, polisen, gottsunda

Alla tävlingar vill man inte vinna...

Sverige är på gång att vinna Skattetoppen. Danmark backar och vi går upp och får högst skatt av alla länder! Det kan inte vara något att sträva efter. Johan Schück förklarar skatteläget här. Mona Sahlin tycker inte att detta är något problem utan vill höja skatterna vidare. Det är inte bra med skattesänkningar tycker hon. Vi tänker höja mer, särskilt för höginkomsttagarna. Vad hon glömmer att berätta är att de flesta är/var höginkomsttagare i det svenska skattesystemet. Brytpunkten ligger inte så högt nämligen. Vad hon också glömmer att berätta är att de som hon kallar vanliga skattebetalare eller låginkomsttagare med regeringens skattesänkningar fått upp till en månadslön mer om året i plånboken. Det verkar som om de gillar det.

Man ska alltid ta mätningar med en nypa salt, de kommer i rask takt och stämmer inte alltid med varandra. Idag presenterar flera tidningar Synovates undersökning om vilken partiledare som har störst förtroende. Resultatet måste vara nedslående för Mona Sahlin. Fredrik Reinfeldt slår henne med hästlängder vad gäller väljarnas förtroende. Hanne Kjöller förvånas av att opinionsinstituten ger valsegern till de rödgröna trots att väljarna uppenbarligen tycker att alliansen och Fredrik Reinfeldt uppenbarligen är bäst på att regera landet.

Min egen ananlys är att Fredrik Reinfeldts lugna och oftast eftertänksamma framtoning vinner över Mona Sahlins mer gnälliga ton. Hon har dessvärre fastnat i den, det kan vara lite synd för henne för hon kan bättre och är trots allt en av Sveriges mest erfarna politiker. Att jobba för att vi ska vinna tävlingen som det land som betalar högst skatt kanske inte är någon vinnare. Trots allt. Det finns andra tävlingar som är angelägnare. Att inge förtroende att leda landet till exempel.

Kent Persson skriver att det är viktigare att angripa samhällsproblemen än de politiska motståndarna. Det är nog det som gör att Fredrik Reinfeldt vinner i längden. Han känns stabil som ungarna skulle uttryckt det hela. Det kanske inte alltid är lätt att vara statsminister, det blåser hårt på toppen. Då måste man försöka distansiera sig. Att det inte är regeringen som orsakat arbetslöshet och lågkonjunktur är uppenbart för de flesta, utom kanske för vissa socialdemokratiska företrädare. De föredrar att tala om den som regeringens misslyckande och jobbar hårt på att sätta grupper mot varandra, medan regeringen jobabr på att få in alla i en grupp.

Per Mosseby, kommunalråd i Vaxholm förundras. Det gör Peter Andersson också fast åt andra hållet.


(Aftonbladet) (SvD) (Sydsvenskan)


Läs även andra bloggares åsikter om politik, fredrik reinfeldt, mona sahlin, moderaterna, val 2010

Vem ville se helikopternedskjutning...

Polisen får mycket kritik nu för sitt agerande i samband med det stora dramatiska helikopterrånet i morse. Diskussionen kring polishelikoptrarna på Värmdö kom upp i dagen igen och det kan man tycka vara på tiden. Ty det är en långbänk som varje byråkrat borde skämmas för att vara en del av, men å andra sidan är det förstås inte så lätt när fritidstorparna tar strid. Nu hade rånarna varit fiffiga och ställt en väska med ordet bomb på vid dessa i obygd placerade helikoptrar så polisen kunde inte använda dom. Det kanske var tur.

Det har förstås framförts kritik på polisens arbete, så är det alltid. Själv skulle jag vilja säga tvärtom. Det är tur att vi inte har poliser som skjuter vid första bästa tillfälle, det är tur att de inte sätter sina egna liv på spel på utan tänker till lite av vad som skulle kunna hända. Har ni glömt Malexander?

Tänk hur det skulle kunnat se ut med ett helikopterkrig där den ena blev nedskjuten och störtade rakt ned på pendeltågsstationens plattform i morgonrusningen. Hade poliserna fått beröm då? Troligen inte. Förvisso handlar det om stora värden nu, massor med pengar. Men å andra sidan så är pengar världsliga ting. Det finns ingen anledning att sätta liv på spel av den anledningen. Jag tror på systematiskt polisarbete. Självklart bör det bli dags att se till att värdedepåer behöver en högre skyddsklass så att säkerheten kan förstärkas. Men om det är som ett tidigare rånarproffs beskriver i Expressen att kriminella element arbetar inne i företagen så finns det kanske inte möjlighet till total säkerhet.

Poliser som vilt utan eftertanke deltar i draman likt det vi såg hända i morse ska vi inte ha dock. Ingen ska behöva sätta livet till i onödan.

Verkligheten överträffar alltid dikten. På något märkligt sätt.

(SvD) (Aftonbladet)

Svårt att förstå allt detta våld kring fotboll...

Nog för att det går att förstå att adrenalinet rusar i gång när man blir upphetsad av en fotbollsmatch. Men att det alltid utmynnar i våldsamheter är obegripligt.

Mona Sahlin vill riva upp FRA-lagen...

Mona Sahlin vill riva upp FRA-lagen och göra om från början. Det låter klokt. Hon talar om den personliga integriteten. Det gillar jag.

Så får vi se vad som händer om det händer nåt, eller om hon helt enkelt är smart och använder det som valfläsk.

Uppdatering: Mona Sahlin säger iofs att regeringen misslyckats med att ta tillvara på den personliga integriteten men glömmer att (s) var de som hittade på FRA-lagen. Det kan finans anledning att fundera även kring socialdemokraternas del i FRA-lagens tillkomst. Läs denna utmärkta artikel i tidning Fokus. Spelet om FRA.

Regeringen har försökt med att lappa allt vad de kunnat för att skydda den personliga integriteten, så visst har det försökts även om det inte precis blivit så bra. Hade varit enklare om allt rivits upp och att det börjats om från början igen. Allt är ju en enda soppa.

Uppdatering 2: Nu har bloggarna kvicknat till i FRA-frågan igen och det är alltid lika intressant att läsa vad Mark Klamberg har att säga, som jurist har han borrat ordentligt i dokument och lagtexter. Det handlar mer om gradskillnader menar han än om principdiskussioner.

Valfläsk tycker Mikael P. Det krävs ödmjukhet i integritetsfrågorna menar Kent Persson och säger att moderaterna i alla fall diskuterar frågan. Visst är det så, men tycker att det kunde gå snabbare. Man har låst sig alltför mycket från den andra sidan - nödvändigheten av att jaga terrorister för rikets säkerhet. Det kan ingen säga emot. Men metoden där vi alla blir inblandade vare sig det finns anledning eller ej är inte bra.

Nåväl Johan Westerhom tycker att Monas besked är glasklart. FRA-lagen rivs upp. Själv kan jag tycka att det är lika glasklart när Fredrik Reinfeldt säger att moderaterna inte ska jobba ihop med SD. Peter Andersson är lika nöjd han med Sahlins besked.

Min egen önskan är att alla politiska partier ska anstränga sig för att förstå varför motståndet är så stort mot inskränkningar i den personliga integriteten är så stort bland dem som förstår vad det innebär.


(SvD) (SvD)

Three strikes and you´re out säger Telia och stänger av internetabonnemanget...

(Aftonbladet)

Uppdatering: På förekommen anledning vill jag förtydliga att det är TeliaSonoras kundebmötande jag irriterar mig på. De anklagar och hotar mig i sitt brev utan att ta reda på hur det egentligen ligger till. Vi har de säkerhetsanordningar som Telia kräver. Att det sedan kan gå överstyr med virus ändå kan man kanske inte hindra. Jag vill att Telia ska ha en annan ton mot sina kunder. Man kan inte utgå ifrån att kunden har gjort fel i första kontakten.


Just nu talas det väldigt mycket om huruvida man ska kunna stängas av från internet eller ej. Det är till och med uppe i EU och Telekompaketet ska nu diskuteras för tredje gången. Det handlar bland annat om att man inte ska kunna bli avstängd från sitt internetabonnemang hur som helst utan att domstol varit inblandad. Piratpartiet EU-parlamentariker Christian Engström skriver om det på sin blogg.

Många av oss är upprörda över att vissa länder vill kunna stänga av internet utifrån att någon olagligen fildelar underhållning och bryter mot upphovsrättslagen. Internet är så mycket mer, det handlar om infrastruktur. Det handlar om att sköta sina bankärenden, det handlar om att kommunicera med sina nära och kära. Det handlar om att många av samhällets nödvändigheter byggs upp kring internet. Då är det omöjligt att någon på lösa boliner ska bli avstängd från detta på grund av en helt hysterisk underhållningsindustri. Uppdatering: Hadopilagen gick igenom i Frankrike (DN).

Vissa vill att tillägget 138 ska gälla, det säger nämligen att ingen kan stängas av från internet utan domstolsprövning. Moderate Gunnar Hökmark gillar inte överstatligheteten i tanken att dessa beslut överhuvudtaget ska ligga på EU-nivå utan tycker att varje land ska få avgöra enligt DN som har gjort en bra sammanställning av aktuellt läge. Farmor Gun söker svaren från Europaparlamentarikerna. Erik Hultin funderar över om Europa ska bli som Kina. Telekompaketet är enhet potatis, den saken är klar. Emma menar att vi måste vara vaksamma och jobba emot att kontrollsamhället får för stort inflytande på våra liv.

Telia har dock redan börjat med hot om avstängning på lösa grunder

Så långt om telekompaketet och avstängning av internetabonnemang. Vi har det dock mycket närmare än så. Det är TeliaSonera som utmärker sig på följande sätt: Vi fick ett brev idag. Vår familj har varit på utredning två gånger hos dem och nästa gång smäller det. Då stänger dom internetabonnemanget. Det handlar om att det skickats e-post med virusinfekterat innehåll från vårt abonnemang. De har tidigare uppmanat oss i brev att åtgärda detta.

Ja, vad ska man säga? Självklart har vi antivirusskydd på våra datorer, det har vi alltid haft. Vi är en datorfamilj som jobbat i branschen sedan tidigt 80-tal och är medvetna. Alla PC:ar kör Comodo och på vår server kör vi antivirusskyddet F-Prot som skannar alla mail, ut- som ingående. Självklart har vi också en brandvägg, som av omgivningen brukar betraktas som Fort Knox. Antivirusprogrammen uppdateras en gång i timmen. Vad mer kan man göra? Visst kan det ha blivit fel, visst kan det ha skickats virus från vårt abonnemang. Man kan råka illa ut oavsett hur väl man försöker skydda sina datorer. Så är det. Men man behöver inte bli bemött på detta sätt, med total skuldbeläggning och hot.

Vi kanske rent av har bättre skydd än Telia? Den dag som TeliaSoneras abuseavdelning har funnit virusinfekterad post fångades 7 st. virus i vår server! Man kan notera att i princip alla spammail som kommer till oss gör det via våra mailkonton hos Telia. All annan mail som inte passerar via Telias servrar är helt spamfria. Ty vår utrustning fångar upp dem. Det här kan också handla om falsklarm som kan uppstå vid heuristisk skanning, vilket man kan läsa om här . Men TeliaSonera tar sig friheten att skicka anklagande brev till oss.

Har TeliaSonera frågat oss hur vi har skyddat vår IT-utrustning? Nej, de skickar bara rätt ut brev som det som är avskrivet nedan, med värsta myndighetspråk och i anklagande ton till oss som om vi vore rena gangstrar. De påtalar här att vi har fått två påpekanden från dem – att vi förekommer i utredningar hos dem. Detta från ett företag som utan att blinka ber oss att dra ur brandväggen och köra rakt ut i etern de gånger vi haft anledning att söka support hos dem. De kan alltså lätt själva ställa till ovanstående problem för de kunder som inte har kunskapen om hur internetuppkopplingar fungerar.

Det är inte precis första gången vi har dåliga erfarenheter av Telias abuseavdelning. En del som jobbar där tycks gilla att vara översittare. Vi blev tidigare hotade med avstängt internet för att vi liksom väldigt många andra traceroutade mot ett forskningsprojekt. De ströp vår uppkoppling från 8 Mbit till 256 Kbit helt utan att höra av sig. Den historien kan ni läsa här. Det finns flera länkar i den posten.

Måttet är rågat nu

Vi bestämde oss redan vid förra tillfället att avsluta alla våra affärer med TeliaSonera och skaffa annan leverantör. Så fort som möjligt. Men det föll på att vårt huslarm var kopplat via Telias fasta telefoni så det fick av den anledningen löpa på. Vi ska dock redan imorgon överväga andra alternativ rakt över.

Ett företag som kommunicerar med sina kunder på detta översittarvis är inte värda att ha några kunder alls om jag får tycka. Måttet är rågat. Ska vi behöva acceptera att Telia stänger av vårt internetabonnemnag bara så där? Utan att tala med oss, bara genom att skicka skruvade brev enligt det nedan. Nej tack. Nu får det vara nog. Jag vill inte befinna mig i utredning på TeliaSonera utan att veta om att jag anses ha gjort något fel. Jag vill heller inte fastna i diskussioner med en ovetande support- eller abuseavdelning något mer.

Man kan också undra hur många kunder Telia stänger av från internet? Vi har ingen konstig eller extrem användning här, besöker inte platser som i förväg är givna att man får virus och annat elände på. Vi är medvetna om såna saker. Det kan självklart bli fel ändå.

Här nedan är dagens brev – det är bra att de påpekar problem, men det kan sannerligen göras på annat sätt.

Viktig virusinformation!

Vi har tidigare varit i kontakt med dig eftersom virusskanningar i TeliaSoneras mailsystem funnit att det förekommit utskick av virusinfekterad e-post från din Internetuppkoppling. Vi uppmanade dig då att skaffa ett antivirusskydd och rensa din dator, installera en brandvägg samt uppdatera Windows regelbundet.

Ditt konto har dock förekommit i våra utredningar ännu en gång. Virusscanningar i TeliaSoneras mailsystem har funnit att ditt konto B0000xxxxxx försökt skicka iväg e-post med virusinfekterat innehåll t.ex. den 2009-xx-xx, vilket får oss att tro att du inte åtgärdat problemet eller att dina tidigare åtgärder misslyckats.

Du har nu fått två påpekanden från oss. Om vi stöter på ditt konto i våra utredningar en gång till kommer ditt Internetabonnemang att stängas av.

Kontakta oss gärna om du har några frågor.

Med vänlig hälsning
Abuse-gruppen
http://www.telia.se/säkerhet


(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om Telia, TeliaSonera, abuseavdelning, kundbemötande, Telekompaketet, internetsvstängning

Mellanhänderna kommer nog att försvinna...

Underhållningsindustrin håller på att tappa greppet. Det är uppenbart. Man använder de stackars upphovsmännen som sköld och de talar ut i pressen om att internet stjäl deras inkomster. Men när det är artister som ingen lyssnat på de senaste decennierna som utgjuter sig över sina problem, så faller argumenten platt. De skulle inte tjäna några pengar nu heller.

Man använder upphovsrättsmannens rättighet att tjäna pengar på sitt arbete som förevändning, men egentligen handlar det om upphovsrättsinnehavarens affärsintressen. Det är viktigt att skilja på detta. Det är ingen vad jag vet som inte vill att upphovsmännen ska få betalt. Däremot så handlar det om marknadens krav på att affärsmodellerna ska anpassas efter den moderna efterfrågan som finns. Distributionsmodeller med energikrävande CD-plattor i plastförpackningar som transporteras runt världen är helt enkelt ute. Produktionskostnaden för en musikfil över internet kan inte jämföras med dessa fysiska produkter som ett CD-album är. Man använder sig av rena Kalle Ankakalkyler när man räknar. Ingen kan beskriva detta bättre än Badlands Hyena.

Dessvärre har Ipredlagen underlättat för underhållningsindustrin att upprätthålla sina gamla affärsmodeller och givit den möjligheten att jaga fildelare. Något som de med stor inlevelse gör. Skadeståndskraven är fullständigt ohemula och vi får hoppas att lagstiftarna sett detta. Lagar går att ändra. Som om det inte räcker med att jaga fildelare så har man nu också börjat ge sig på internetoperatörerna. Senast drabbades företaget BI (Black Internet) som krävdes på att stänga av en av sina kunder genom en dom i Stockholms Tingsrätt. Detta i sin tur medförde att ett antal helt oskyldiga andra kunder blev drabbade. Ett för mig känt IT-konsultföretag upptäckte sig plötsligt stå utan internetkontakt med omgivningen, sina kunder, sin livsnerv. Det är fullständigt oacceptabelt att tredje man ska bli drabbad på grund av en industri som väl knappast kan kallas samhällsviktig. Zackrisson i Veckans Affärer menar att det hela är ett hot mot det fria internet. Oscar S ger en bra bakgrund till BI-affären på sin blogg.

Den kloke folkpartisten Madeleine Sjöstedt tillika kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm gjorde slag i saken och frågade artisten Paul Simon om det verkligen kunde vara så att Universal hade rätt i att stoppa att hans musik framfördes på en teaterscen. Nej det tyckte inte han och Universal fick backa. Skadan var dock redan skedd. Detta är ingen engångshändelse, vi läser ofta om nya nedslag och hot om skadestånd.

Madeleine Sjöstedt är en av få politiker som har koll på internet på det sätt jag själv vill se det. Jag har skrivit om detta tidigare. Kolla efter länkarna till hennes blogg i mitt inlägg här.

Nu undrar Sjöstedt i en Brännpunktartikel om detta är den nya affärsmodellen – att stämma sina kunder? Det är en högst relevant fråga. Det är möjligt att de känner desperationen komma – underhållningsindustrin har kanske till stor del överlevt sig själv. Mellanhänder blir onödiga på det traditionella sättet när artister via internet kan nå sina fans direkt. Alla måste tänka om.
Tommy k Johansson reflekterar även han över det hela i en intressant bloggpost. Liksom Johnny som i sin tur hänvisar till Karl Sigfrid. Den här diskussionen har vi haft länge och den kommer att fortsätta ett bra tag till.

En konsument berättar hur han vill ha det. Något för musikindustrin att ta till sig av. Det är dags att diskutera hur artisterna ska få betalt för nedlagt arbete - inte att hålla sig fast vid traditioner. En ny upphovsrättslag bör diskuteras omgående. Det går fort nu.

(SvD)

(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, ipred, underhållningsindustrin, upphovsrätt, skadestånd, moderaterna

Känner mig lite avundsjuk på centerpartisterna...

Ledande centerpartister presenterar ett härligt manifest om frihetlighet på millan. Jag blir lite avundsjuk på ett glatt sätt och tycker att det är skönt att i alla fall tillhöra alliansen. Jag önskar dock att vi moderater uttalade något liknande och inte alltid var så tyngda av de instrumentella uttrycken. Man kan naturligtvis ta ansvar även om man är inspirerande på det sätt som jag nu tycker att centerpartiet påvisar i sitt manifest. Är övertygad om att det går att kombinera.

Frihetlig politik går inte att fånga som ett samlat politiskt program bestående av krav i en mängd sakfrågor, det är ett förhållningssätt till samhällsutveckligen som kan samla frihetligt sinnade människor skriver centerpartisterna. Ja, precis så ska det vara.

Vad jag gillar mest i centerpartisternas skrivning är förstås den om min egen paradgren. Den personliga integriteten. Jag hoppas verkligen att moderaterna tar en liknande ställning framöver. För har något visat sig under det senare året så är det att den personliga integriteten är av stor vikt. Inte minst Piratpartiets framgångar i EU-valet visade på detta.

"... I den vällovliga ambitionen att öka medborgarnas trygghet och minska brottsligheten har grova övergrepp mot den personli ga integriteten legitimerats. Det gångna årets debatter kring FRA, IPRED, teledatalagring och, senast, förslaget om möjligheten för socialtjänst och sjukvård att registrera politisk övertygelse, visar alla på skillnaden mellan retoriskt värnande om personlig integritet och en faktisk politik där individens fri- och rättigheter väger lätt mot en upplevd men abstrakt "samhällsnytta". En frihetlig politik måste, för att ha någon form av trovärdighet, innebära ett helhetsgrepp och en helhetsanalys av den förda politiken ifråga om den personliga integriteten. En sådan möjllighet får vi inte försitta under den kommande mandatperioden." (centerpartister på newsmill)

Än finns det chans att göra något åt det här - för alla partier inom alliansen. Diskussionerna måste föras internt, hela tiden. Det är därför tråkigt att läsa kommentarerna till centerpartisternas inlägg på millan. Många hänger sig åt historiska skeenden och anklagar olika politiker för det som hände med FRA-lagen. Det hela förflyttas från sak till person och det viktiga, nämligen saken tappar i fokus. Det som hände var inte kul precis, men man måste inse att varje process har sin tid och man måste också inse att gruppsammanhang kan vara oehört pressande. Inget är svart eller vitt. Däremot kan man alltid hoppas på en förändring. Jag har en känsla av att den pågår lite varstans. Även i moderaterna.

Jag tycker mig höra att ingen egentligen är stolt över det som hände den ödedigra dagen när FRA-lagen klubbades igenom. Inte minst talar väl alla dessa extra lagningslappar som tillkom för detta. Ibland tänker jag på FRA-lagen som när min då tonåriga dotter skulle bygga om sin säng. Hon satte ihop lite brädor, men konstruktionen höll inte. Det blev alltfler brädor och spikar och framförallt extra ben på den sängen, 8 stycken tror jag att det blev. Men den fortsatte att vara instabil, ty den var i grunden felkonsturerad. Tänkt som säng för att sova i. Men inte så bra. Det är ungefär så man kan känna för FRA-lagen.

Vi behöver förmodligen signalspaning, men metoden bör ses över. Det är inte juste att skapa/tillåta en övervakningsmetod som drabbar alla in på bara mässingen. Jag återkommer ständigt till dessa tankar och har ändå ett visst hopp att det blir stopp på alla integritetskränkande metoder som poppar upp i snabb takt.

Det handlar hela tiden om att upplysa om och dela med sig av synpunkter om varför det inte är bra. Att kalla alla som inte tycker lika som man själv för idioter och fascister och andra förklenande epitet försvårar nog dessvärre framkomligheten. Det viktiga trillar av vagnen och hamnar i diket. Det är synd att vi har den delen av debatten.

Men men, det är alltid för tidigt att ge upp är ett av mina valspråk. Liksom - Hur svårt kan det vara?


(intressant)


Andra som bloggar kring detta är: Magnus Andersson, Federley, Mårtensson, Norberg, Johan Hedin, Hanna Wagenius

Något är fundamentalt fel...

Uppdatering2: Nu ge sig Alf Svensson in i debatten om åldersdiskriminering. Uppfriskande. Mer debatt om detta behövs.

Uppdatering1: Diskussionen om åldersdiskriminering fortgår på SvD. Läkare har anmält Karolinska för diskriminering. Det är bra att detta kommer fram i ljuset, det behövs en attitydförändring.

Ofta slås man av föreställningen att man är för gammal i det är landet - redan när man passerat 50 år. Då går det utför, i synnerhet på arbetsmarknaden. Fastän det borde vara tvärtom. Det handlar inte alltid om att springa snabbast. Fördomarna kring ålder är starka. Vad det beror på har jag ej lyckats klura ut. Vi blir bara friskare och vi lever längre.

Att försöka få ett nytt jobb efter 55 är praktiskt taget omöjligt om man söker på vanligt sätt. Bland det första som ska fyllas i när man skickar in sitt CV i jobbsökardatabaserna är ålder! Kön och ålder! Hur långt har vi kommit då i jämlikhetens tecken? Arbetsgivarna vill ha en kvinna/man i 35-årsåldern. Rekryterarna söker i databasen och den som fyllt mer kommer aldrig fram som ett alternativ ens. Undra på att den som har jobb stannar kvar. Det handlar inte bara om LAS på arbetsmarknaden utan också om åldersfördomar. Det går nämligen inte att få ett nytt jobb om man är för gammal. På det här sättet går vi miste om mycken kompetens. Den saken är klar.

Det talas ofta om att vi ska fortsätta jobba helst långt efter vår pensionsålder men ändå blir diskvalificerade på arbetsmarknaden redan i 50-årsåldern så finns det alltså ett glapp på ungefär 20 år här. Alla är inte lämpade för att jobba som egenföretagare och konsulter. Det är bara så.

Svårigheten att få jobb ökar med åldern fastän det borde vara tvärtom. Det är faktiskt en skymf att bli erbjuden jobbet att gå ut med grannens hund och kalla det sysselsättning och jobb för en person som tidigare haft kvalificerade arbetsuppgifter.

Man ska väl inte behöva flytta från Sverige för att få ett juste jobb? Det gör nu professorn Jan-Åke Gustafsson. Han drar iväg till Houston i Texas. Där har man inte frågat efter hans ålder utan
enbart hans kompetens. Till Svd säger han:

"– Under hela beslutsprocessen i Houston har ingen enda till exempel frågat hur gammal jag är, säger han. Där är det irrelevant. Det enda som räknas är kompetensen. " (SvD)


Vi måste göra något åt den här åldersdiskrimineringen i Sverige. Det handlar om att arbeta med attityder. Vi behöver ta vara på kopetensen som finns här hos många vuxna människor. Det handlar också om den som varit borta från anställningssituationen. Man kanske har vidareutbildat sig några år för att tiden finns när ungarna flyttat hemifrån. Man kanske har tagit ett par år ledigt för att vila upp sig, för att ta hand om sina gamla föräldrar eller rent av barnbarnen. Eller för att företaget man arbetade på lade ner. Man kanske har prövat att driva eget några år. Det finns många olika skäl till varför man inte haft en fast anställning.

Grejen är det att det händer inte så väldigt mycket på kontoret att man behöver inskolning för att dra igång ett jobb igen. Kaffekokaren kanske är ny och möjligen har en ny version av MS Office installerats. Hur svårt kan det vara? Inte särskilt.

Det är inte helt omöjligt att de rekryterinsdatabaser som används idag låser in och begränsar arbetsmarknaden för vissa kategorier. Rekryterare arbetar med att plocka fram kriterier som de fått från sina kunder. Ofta baserat på ålder. De som ligger utanför nyckelbegreppen kommer aldrig upp som lämpliga kandidater hur bra de än är.

Det finns också ett inbygt fel i systemet när den unge rekryteraren frågar den mycket erfarne 55-åringen om vad man drömde om att göra i gymnasiet eller om man läste särskild matte i 9:an. Det blir i det närmaste patetiska frågor för en person som i ledande ställning haft ansvar för komplicerade uppgifter på ett krävande jobb.

Det finns mycket att göra på svensk arbetsmarknad.

(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, arbetsmarknad, åldersdiskriminering, kompetensslöseri, arbetsmarknad, moderaterna

Vaddå trafikdata? Brev som brev, men nej nej ...

Att inte avlyssning av digital kommunikation gillas av denna bloggerska är väl bekant för den trogne läsaren. Jag söker ständigt förklaringar för att förklara varför. Olof B har på sin blogg tydliggjort vad som skiljer ett vanligt brev från ett meddelande som passerar via internet. Flera av våra politiker tror fortfarande att det går att skilja mellan vad som är terroristmeddelanden och vilka mail som passerar gränsen och inte är mellan svenskar. Man hävdar att korrespondens mellan svenskar inte berörs. Men så är det inte.

Grejen är den att man måste kolla innan man vet. Jag skulle vilja jämföra tillvägagångssättet med att lägga en massa färska äpplen i en säck och sen dyka ner i den för att leta efter de ruttna. Det kan vara så att det inte finns några som är ruttna. Då har man letat i onödan. Den som kan det här med äpplen vet också hur stötkänsliga de är. Börjar du röra i högen så ruttnar det ena äpplet efter det andra. Det blir fel.

Moderaterna slår fast att signalspaning är viktigt och det är inget fel på det. Självklart är det viktigt. Jag är ganska säker på att det tycker de flesta av oss som är mot FRA-lagen också. Det är inte signalspaningen vi är emot utan metoden som används. Så vad FRA inte får göra är egentligen ointressant, det är att de samlar data i en säck som är oacceptabelt. Metoden alltså. Se över den! Ändamålsglidningen finns bakom hörnet. Alltid!

Jag klipper in Olofs blogginlägg i sin helhet här nedan och rekommenderar absolut en titt på kommentarerna i originalpostningen. Olof slår ett slag för Piratpartiet i sin post. Själv står jag klart upp som moderat och jag tror inte helt ensam faktiskt. Håller kollen på mina alliansfränder i denna fråga. De är flera. Erik Hultin, Hanna W, Magnus Andersson, och på Oscar Fredrikssons blogg finns det fler.

********************************
Vaddå trafikdata?

Opassande skrev inlägget ”Kom upp ur källaren och kämpa”, så på hennes uppmaning drar jag ännu ett strå till stacken.. Gör det du med och kopiera idéer/bilder från denna blogg! Allt är CreativeCommons, du behöver inte ens länka tillbaka till mig!

Jag har ritat några bilder för att förklara vad trafikdata är.

Tänk dig att du ska skicka ett brev till Island från Sverige. Du klistrar fast ett frimärke och posten stämplar brevet med datum. Du skriver AVS: (avsändare) på kuvertet för att mottagaren på Island ska veta vem brevet kommer ifrån, och självklart också mottagarens adress för att brevet ska komma fram.

Skicka brev till Island

Vi ska titta närmare på själva kuvertet. På kuvertets utsida finner vi information av olika slag; avsändare (AVS), mottagaradress (ADR) och poststämpel (TID). Som på denna bild:

Kuvertets utsida = trafikdata

All denna information kallas med ett gemensamt namn trafikdata. Själva brevet som du skrivit kallas innehåll.

Tänk dig nu att postkontoret har en maskin som kan läsa av trafikdata från kuvertet:

Om nu detta handlat om epost/chatt/annan digital kommunikation hade detta register skickats vidare till FRA, utan att passera vare sig domstol eller annan ”spärr”:

Trafikdata skickas oavkortat till FRA

Du kanske frågar dig: ”Så vaddå? Vad gör det om FRA får denna trafikdata då?”. Jo svaret är sociogram. Med hjälp av all kommunikation över Sveriges gräns* kan FRA mycket lätt bygga upp sådana här:

Exempel på sociogram

Du kan läsa mer om den databas som har till uppgift att lagra trafikdata på wikipediaartikeln ”Trafikdatabasen Titan”. Tack Mark Klamberg för ditt jobb med att skriva denna artikel!

Men OK – FRA kan skapa sociogram över stora delar av svenska folket – de är ju bara till för att skydda oss, eller hur? Det gör väl inget?

Problemet är FRA får skicka informationen till andra länder, en företeelse som inte över huvud taget är reglerad i lag. Till exempel kan FRA, utan någon insyn, skicka trafikdata (och innehållsdata!) till USAs underrättelsetjänst NSA (National Security Agency).

FRA kan obehindrat skicka sociogram till NSA i USA

FRA kan också samarbeta med andra underrättelsetjänster över världen – och vem vet vart den sålda informationen om svenskar hamnar i slutändan..? Ett exempel vore att Kurdiska invandrare i Sverige kommunicerar med sina släktingar i t.ex. Iran eller Turkiet. Denna trafikdata är lukrativ för USA – eftersom Turkiet/Iran förtrycker Kurder vill de gärna komma åt vem som är släkt/kompis med vem (och annan information t.ex. om ”regimkritisk propaganda” skickas i chattar), och då kan USA använda informationen för att få reda på saker de är intresserade av ifrån Turkiet. Traditionell byteshandel! Och vad händer när svensk-kurden åker på semester till sina släktingar i mellanöstern? Enligt Min Humla skriver om vad FRA kan användas till, låter oss höja blicken lite så att säga. Det var där jag fick kurdexemplet ifrån.

Rick skriver att det är ett år till valet. Du vet väl vilket parti som absolut utan någon tvekan eller några krusiduller kommer att riva upp FRA-lagen..? Inget velande, som HAX anmärker om (s) senaste utspel att de trots allt inte är så säkra på att de ska riva upp IPRED när det kommer till kritan. Farmorgun undrar om riksdagsledamöterna verkligen kan sova gott med det lapptäcke som FRA-lagarna har blivit. Är det inte dags att stanna upp och tänka till lite?

* många IT-experter ifrågasätter huruvida det alls är möjligt att avskilja svensk internettrafik från internationell internettrafik. Det som är säkert är att de som använder webbaserade epost- eller chattprogram (gmail, hotmail etc.) absolut inte kan särskiljas, eller om man kommunicerar hem när man är på semestern

**********************S L U T **********************************

Andra bloggare: Scaber Nestor, LAKE,

(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, FRA-lagen, personlig integritet, signalspaning,

Mansförbund i moderaterna jo jag tackar ...

När jag var ung och söt och därmed oförarglig så tyckte jag att Moderata Kvinnoförbundet skulle läggas ned. Vi jobbade för männsikan tyckte jag då. Med åren har jag begripit att världen inte var så ljust blå som jag tyckte då. Mansdominansen på arbetsplatsernas högre befattning var tydlig och till de höga lönerna ägde nästan bara män tillträde. Nåväl jag ska inte klaga utan har klarat mig skapligt bra ändå i karriären. Men de högsta posterna har i princip aldrig varit tillgängliga. Ett fåtal kvinnor med mansbeteende har iofs lyckats. Idag ser det lite bättre ut. Men riktigt bra är det inte. Jag tror mer på ömsesidig respekt än på kvotering. Det handlar om attitydförändring och det är inte det lättaste att åstadkomma.

När nu några moderater funderar på att starta ett mansförbund enligt artikel i millan så gav det mig ett gott skratt och tankarna gick till min gamle svärfar som ansåg att kvinnor inte skulle ha höga poster i arbetslivet. Då skulle de bara ta de bra positionerna och låta killarna få skitjobben. Nåväl han var född 1917. Och så fick han mig till sonhustru och debatterna gick höga vid middagsbordet.

Jag tror på sammanslutningar där man stöttar varandra. Jag tror på attitydförändringar vad gäller könsroller. Jag tror inte på konflikt i person, däremot i sak, och jag tror inte att män behöver försvaras. Men det är klart att även män har sin problematik i livsbutiken. Pär Ström kämpar hårt för detta. Inte är vi alltid överens men man måste ändå uppskatta engagemang, dock är min uppfattning att män och kvinnor med självklarhet ska jobba ihop för en bättre värld. det handlar mer om kommunikation och att synliggöra problematiken än att sätta upp grupper mot varandra. Det är frågorna som ska problematiseras.


Läs även andra bloggares åsikter om politik, moderaterna, mansförbund, kvinnoförbund, jämlikhet, könsförtryck

Mona väljer party framför kyrkovalet...

Mona Sahlin tar familjen med sig och drar på 50-årskalas mitt under slutspruten på kyrkovalet. Hon betalar allt själv säger partiets företrädare. Fattas bara annat, något har hon säkert lärt sig av sina misstag.

På något sätt kan man inte låta bli att beundra någon som går sin egen väg. Men frågan är om man alltid kan göra det som partiledare. Då har man en roll att förhålla sig till, en roll som ställer krav på att man finns till hands vid de tillfällen det är extra viktigt. Kyrkovalet torde vara ett sånt tillfälle, då partiledaren ska vara ett självklart och närvarande stöd för sina politiska meningsfränder.

Nåväl alla gör som de vill. Mona Sahlin gör det lite extra. Hon uteblev häromåret från Nobelfestligheterna för att hänga med Bruce Springsteen i stället. Ibland kan man fundera kring om politiker som varit med för länge tappar lite av känslan för det i allmänhetens ögon är det gångbara? Valspurt kunde vara ett självklart tillfälle att prioritera. Kan man tycka. Kanske.

Uppdatering: På eftermiddagen kommer det fram att även Kyrkoministern är på Mallorca och samma fest som Mona Sahlin. Inte det någonting att imponeras av när det är kyrkoval faktiskt.

Kent Persson menar att det är en strategi att hålla Sahlin borta från debatten, då ökar socialdemokraterna i populäritet. Själv är jag mer inne på dåligt omdöme. Det visar sig väl framöver.

(Aftonbladet)


Läs även andra bloggares åsikter om politik, socialdemokraterna, Mona Sahlin, Kyrkovalet

Hur ska det gå i valet... mitt tips: ta integriteten på allvar

Det är mycket som står på spel nu när riksdagsvalet är i antågande. Inte minst handlar det om vilka frågor som kommer att vara viktiga. Självklart är finanser och välfärdsfrågor på topp. Moderna frågor handlar om miljön och inte minst om vårt digitala liv förstås. Den personliga integriteten är viktig. Vissa partier skakar på huvudet och säger jaja, det är ingen fara om man har rent mjöl i påsen. Problemet är att man inte själv avgör vad som är rent mjöl eller inte. Det ska tolkas av tredje person. Om människor verkligen förstod hur deras privata kommunikation plötsligt kan blir föremål för undersökning av något slag, kanske inte på grund av vad man själv har gjort eller sagt utan på grund av att man befinner sig i ett kontaktnät runtomkring en annan person som är föremål för lagens långa arm tror jag att tonen skulle vara en annan.

Internet är idag i princip för alla. När jag arbetade med strategisk affärsutveckling på Posten för ett tiotal år sedan så var meddelanden, alltså brev, vykort och adresserad reklam det största affärsområdet. Redan då såg vi som jobbade med framtidsscenarios att den elektroniska meddelandehanteringen började ta fart och styra bort fysiska försändelser. Idag är det ett faktum, nästan alla har tillgång till internet. Det gäller såväl privatperosner som företag. Med en dator på varje skrivbord så är det enkelt att kommunicera med omvärlden. Både nära och kära och mer formell kommunikation med exempelvis myndigheter och banker sker den vägen.


På Posten får man i princip inte ens läsa vykort som är ställd till annan. Postanställda får under inga omständigheter öppna slutna kuvert ställda till annan. Skulle det av någon anledning behövas för att adressaten inte går att finna eller av andra skäl så finns det omfattande regler för hur man ska gå till väga med en sådan försändelse. Lagen om brevhemlighet är sträng, man kan till och med få fängelse om man öppnar annans post. Vi har den nästan med oss i modersmjölken. Hederssak. Det är självklart för oss att vi kan och ska få vara anonyma för omgivningen när vi sänder brev. Det kan också finnas många anledningar till att vi vill vara anonyma och har rätt att få vara det.

Jag minns väl när kamreraren på ett företag där jag jobbade helt ogenerat öppnade ett till mig personligen ställt brev från min läkare. Han ansåg att han kunde öppna alla brev som var ställda till företagets adress. Han tog heller aldrig hänsyn till att brev till oss journalister kunde vara personliga utan ansåg att han kunde göra som han ville med källskydd och annat. Istället för att ta hänsyn satt han och snackade med andra vid kaffebordet om vad dagens brevskörd innehållit. Många gånger med tolkningar som var helt uppåt väggarna. Man kan tänka sig vad som kan hända med en enda jättestor databas med allas vår kommunikation sparad. Vilka möjligheter för att korsköra uppgifter och göra felaktiga finns inte där?


Den tidningen finns inte längre kvar så ingen anledning till oro här nu. Jag borde ha naturligtvis ha polisanmält honom. Men det går långt innan man gör så mot en arbetskamrat. Det var dock mycket obehagligt och lade sordin på förtroendet för både honom och för VDn som inte vill förhindra det hela. Till slut så bad vi våra kontakter att skica posten hem till oss. Dock så togs kontakt med styrelseordföranden som med kraft såg till att det blev stopp på dumheterna med omedelbar verkan. Detta i sin tur medförde att vi fick posten lite som det passade.


Vad jag vill säga med det här är att det alltid finns en mänsklig faktor att räkna med. Även i en datorstyrd värld. Det spelar ingen roll hur väl man försöker styra undan med regler. Därför är tankarna kring att spara och avlyssna all vår digitala kommunikation - mail, telefon, fax osv i en enda stor påse för att där kunna leta efter oegentligheter, terrorism och annat med hjälp av olika nyckelbegrepp mycket skrämmande. Jag tycker att rent av ska det vara förbjudet. Det är för mig en självklarhet att det finns en privat sfär. Det är samtal med exempelvis läkare, jurister, käraste, banker och annat. Det är inte sådan information som bara ska ligga i en stor databas som kan användas av andra vid behov för fria tolkningar. En enskild persons liv kan slås i spillror i ett ögonblick genom att någon gör en feltolkning av innehållet. Brevhemligheten bör finnas kvar och gälla även digital kommunikation. Man ska inte använda teknik bara för att man kan.

Det politiska parti som förstår det här och tar brevhemligheten på allvar kommer att vinna många röster och sympatier i nästa års val. Det gäller att lyfta den här frågan nu och inte bara vifta bort den som om den handlade om ungar som bara vill ha allt gratis. Eller om brott mot en förlegad upphovsrättslag. Artister kan få betalt med andra modeller som nu börjar växa fram i rask takt. Eller att det handlar om att skydda oss från pedofiler och andra porrproducenter som vill ha fritt fram på internet. Saken är väl snarast den att de som inte vill synas i fortsättningen inte heller kommer att använda en plats/internet där de vet att de är bevakade. De som drabbas av det här trålandet efter information är vi vanliga - som inte alls skulle behöva ha med det att göra.

På bloggarna kommer det förstås fram många synpunkter kring detta. Av olika slag. Inom alliansen är vi många som är skeptiska mot det vi tycker är en alltför ointresserad inställning till det som är viktigt för oss alla - den personliga integriteten.

Jag vet att många tycker som jag, nu gäller det att vara tydlig också med saken. Piratpartiet fick många röster i EU-valet och det finns all anledning att ta fasta på det. Idag sitter deras representant Christian Engström och förhandlar om telekompaketet i EU. Det finns anledning för de olika etablerade partierna att ta frågan om personlig integritet på allvar. IMHO. Emma påpekar att det är många rödgröna som tar integriteten på allavar också.

(intresserad)

(Aftonbladet)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, moderaterna, riksdagen 2010, personlig integritet, internet

Säg hemmafru och alla går bananas...

Det är oerhört märkligt att det blir så mycket rabalder så fort ordet hemmafru nämns. Det finns fler vinklar på den saken. Inte bara jämställdhetsaspekten, som är den som alltid av någon anledning hamnar först. Det är trots allt så att hem och familj ska fungera för att övriga livet ska göra det också. Här finns samband.


Att en av de vuxna är hemma under några småbarnshektiska år kan vara praktiskt för att få en familj att fungera. Varför talar man inte om sånt. Det där att ungarna slipper dras upp tidigt mitt i vintern i mörkret, trötta och hungriga för att lämnas in på annan lokal av tillika trötta och stressade föräldrar. Vem tänker på barnens rätt till att ha ro. Vem tänker på de vuxnas rätt att ha ett rofyllt liv? Det är ingen dans på rosor att ha ett krävande heltidsjobb och småbarn. Det vet de flesta som prövat på. Det handlar om att ordna det praktiskt så att det går att få ihop vardagen. Vissa familjer väljer att en av de vuxna är hemma med barnen. Många mår bra av det. Om vissa väljer att ordna sitt liv på det sättet ska de inte hånas av en mobb runtomkring. Låt alla få göra som de vill. Underlätta i stället.


Hur Roland Poirier Martinsson bemöts när han sticker ut hakan och provocerar kring hemmafrun som en bra grej är helt otroligt. Varför inte försöka lyssna till vad han försöker säga? Är det fel att ordna ett harmoniskt familjeliv? Igen kan väl påstå det? Det är vad de flesta försöker uppnå vad man kan förstå när man lyssnar på sin omgivning. Jag är ganska övertygad om att Rolands mening inte är att förringa kvinnan utan snarare att beskriva hur en familj kan fungera bra genom att en person är hemma. Familjen torde kunna ses som vilket företag som helst egentligen. Vissa funktioner ska skötas. Vem som gör vad av det praktiska är egentligen ointressant för utomstående. I vissa familjer även om de är få, så är det mannen som sköter markservicen. Så det ser olika ut. Det är inte sunt med sönderstressade småbarnsföräldrar. Till slut landar det i kaos. Jag har sett alltför många unga föräldrar leva på branten till sammanbrott just för att de inte får familjebilden att fungera. Man glömmer lätt att ungar är små bara ett antal år, därefter har man all tid i världen att göra karriär i arbetslivet om man vill.


Det stora problemet med att en av de vuxna i en familj är hemma är inte att den ena får företaget familjen att fungera och att det inte blir jämlik arbetsfördelning på de arbetsuppgifter som finns där. Utan problemet är att denne person inte får pensionspoäng eller betraktas som gångbar på arbetsmarknaden efter några år i familjelivets hägn. Det senare är väl snarast tvärtom. Den som dragit runt en familj vet vad det innebär av planering och ansträngning och kreativitet. I hemmet utbildas fantastiska projektledare. Familjer, hur de än ser ut, är viktiga institutioner i samhället de också och värdet av dem borde på borde beräknas in i BNP. Inte för att jag vet hur, men det ska väl kunna satsas på vidare forskning kring detta så att vi inte bara fortsätter att bara acceptera allt precis som det nu är? Av någon outgrundlig anledning så värderas arbetet med att ta hand om barnen lägre än traditionellt förvärvsarbete.


I Sverige är det enda sättet att få en position/status i samhället att ha någon slags åtråvärd sysselsättning, ett bra jobb. Det är en viktig markering. Har man inget jobb utanför hemmet så är man lite paria, lite konstig och duger nog inte. Det är något fel. Underförstått. Det är inte riktigt klokt helt enkelt. Livet har så många faser.


Hemmafruaspekten med allt vad det innebär har inte minst tagit fart med Fru Ankas inlägg i debatten. Har svårt att förstå den uppståndelsen. Förvisso kan man möjligen le lite åt det hela. Men det går bara inte att ta en person som lever i en helt annan värld, i en helt annan diskurs/sammanhang än vad vi gör på blodigt allvar. Trots allt. Hon blir som en annan seriefigur med sina snusförnumstiga uttalanden kring hur livet ska vara. Men det gäller hemma i hennes gated community bland kändisar i USA. OK - ha det så du tänker jag. Intresseklubben noterar - kanske, och saken läggs till övriga handlingar i pappersinsamlingen. Man behöver inte tycka synd om Anna Anka för att hon inte delar våra värderingar menar Mymlan i Bloggvärldsbloggen. Det kanske är ett skämt säger Gudrun Schyman.


Mycket diskussioner kirng det hela har det blivit nu. Göran Hägglund beskriver i en artikel idag att han tycker att människor ska få bestämma själva hur de vill leva sitt liv utan pekpinnar från särskilda självutvalda grupperingar av människor med annan åsikt. Man behöver inte bokstavstolka honom utan fundera på innebörden i det han säger.


Själv har jag varit hemmafru när barnen var små och har absolut inte haft några problem med den saken, tvärtom. Jag har också hunnit med att skaffa mig en kvalificerad utbildning och varit mitt i karriären och haft det hur kul som helst, rest världen runt, haft bra betalt och alla fördelar som kommer med jobb i ledande positioner. Spännande och välfyllt liv helt enkelt. Allt har sin tid.

Uppdatering: Jag vill att vi ska ta mer hänsyn till barnen. Den vuxna uppdelningen av arbetsuppgifter bör komma i andra hand.

Staffan Strömbäck och Annarkia har också bloggat om detta så otroligt heta ämne.

(intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om politik. hemmafruar, anna anka, moderaterna, göran hägglund, familjen, barnen

Vi förstod inte hur internet fungerade...

Tänk om man fick höra våra politiker säga detta. Vi förstod inte hur internet fungerade och därför river vi upp allt igen och börjar om från början. Uppenbarligen så trodde man att det gick att urskilja svensk trafik från annan. Ungefär som med kuvert med utländska frimärken. Det har jag själv hört politiker säga både då och dessvärre även på senare tid. Men så är det inte.

Jag vägrar att gå med på att det finns/fanns någon slags konspiration bakom det hela och att det finns några tankar kring världsherravälde här. Tror helt enkelt att man från början hade andra idéer och verkligen trodde att det gick att urskilja svenskars digitala kommunikation från utomsocknes. FRA-lagsdebatten och dess lapptäckesteknik med en slags vilja att i alla fall försöka rätta till det hela genom så många tillägg visar på det. Men det blev inte bra. Det är bekymmersamt att det inte lyssandes igenom bakom de hätska tonfallen när debatten gick som högst. Den intelligente kan urskilja viktiga tankar även i ett brus. Att detta verkligen var viktigt borde man ha tagit mer fasta på. Men än är det inte för sent, jag är optimist. Tror att det finns en vilja trots allt, det är synd att det hela krånglats till så mycket bara.

Att tråla efter information är inte bra. Dels så kan sökbegreppen aldrig bli mer än vad de är och dels kan tolkningen av informationen förstöra en vanlig människas liv på en sekund. Att det också läcks information vet vi - det gör det alltid och överallt. Man hör det varje dag. Människor med tystnadsplikt förstår inte alltid vad det innebär att ha just tystnadsplikt. Vad som är rent mjöl i påsen avgör man aldrig själv.

Jag kan förstå lockelsen i att söka på korsen och tvären i en databas. Det är enkelt och effektivt, men kan bli väldigt fel. Det är just de felen vi ska inrikta oss på. Se till att de inte får göras.

Om våra politiker haft lite mer fingertoppskänsla i det här fallet så hade en hel del av det egentligen onödiga tumultet uteblivit. Vi hade sluppit diskussionen kring våra mänskliga rättigheter att få ha en privat sfär. Europakonventionen borde legat som en grund för FRA-lagens tillkomst. Det är helt otroligt att det ens har behövts ifrågasättas om lagen är laglig, eller hur?

Mark Klamberg hänvisar på sin blogg om en DN-intervju med honom själv, jur.kand Anders Lagervall och chefsjuristen på Centrum för Rättvisa Clarence Crafoord. Lagervall säger bland annat "Med trafikdata menas exempelvis uppgifter om vem du ringt eller mejlat, när du gjorde det, var du befann dig, vilka sajter du besökt." Det kan vara en sak att bli övervakad av kamera när man sitter i biltvätten, det har hänt att det gått över styr där. Men att risken överhuvudtaget finns att man ska bli avlyssnad och trafikdatat dessutom sparas är helt oacceptabelt.

På Klambergs blogg och i DN finns bra länkar till bakgrunden.

Sanna Rayman säger "suck" om FRA-lagen och påpekar att det inte är så många som låter just nu och verkar tro att vi givit upp det hela. Oh no... Det här är en väsentlig fråga och så småningom så tror jag att den landar rätt. Även om vägen dit fortfarande kommer att vara krokig. Tills dess så får vi köra på och informera, diskutera och fundera.

(intressant)

Andra som bloggar: Anders Widén, HAX1, HAX2, Minimaliteter, Opassande, Mathias Sundin, Farmor Gun, Hanna W, Scaber Nestor,

Läs även andra bloggares åsikter om politik, FRA-lagen, personlig integritet, Europakonventionen, trafikdatalagring