Fritt tänkande kring politik och samhälle - pedagogik, IT, Media och ledarskap...
lördag 28 februari 2009
Självuppfyllande profetior går åt båda hållen...
Aftonbladets idé att starta en avdelning för att Lyfta Sverige är utmärkt. Det är på något sätt alltid bättre att betrakta glasen som halvfyllda än halvtomma. Jag har länge drivit den positiva synen här på min blogg och uppmuntrat människor att försöka se möjligheterna i mörkret som viner mellan öronen och har gjort det i pressen det senaste halvåret. Man kan välja att deppa eller se nya möjligheter , det är en hållbar devis.
Arbetsmarknadsminister Littorin är glad för draghjälpen och menar att han möter myket hoppfullhet när han är ute och reser och medger att han kanske hade lite fel när han uttryckte sig om att det ska bli ett "skitår", men att det var så han kände det då. Saken är väl den att ingen har haft hela bilden klar för sig. Visst är det allvarligt när världsekonomin kraschar utanför dörrarna och visst är det allvarligt att många blir utan jobb och att klenoden SAAB faller ihop Men å andra sidan borde den kanske gjort det för många år sedan med tanke på att vinsten uteblivit de senaste 20 åren.
Men få saker är nya under solen. Kriser har vi haft alltid och det drabbar alltid vissa grupper mer än andra. Inte kul när det pågår men det ordnar sig i princip alltid även om man inte känner sig så under tiden. Visst har jag fått ordentligt med skäll och påhopp för min naiva syn på elände. De må vara hänt och jag bjuder på det. Ty jag vet att det i princip alltid ordnar sig, på något sätt men kanske inte alltid som man tänkt sig. Men ordnar sig det gör det.
Sanna Rayman hänger på det positiva och föreslår att vi mobbar bort krisen. Det är ingen dum idé. Naivt säger dysterkvistarna förstås. Men var dystra då så kollar vi andra på möjligheterna. De finns även om de inte syns vid första anblicken.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, arbetsmarknad, finanskris, regeringen, littorin, jobb
Arbetsmarknadsminister Littorin är glad för draghjälpen och menar att han möter myket hoppfullhet när han är ute och reser och medger att han kanske hade lite fel när han uttryckte sig om att det ska bli ett "skitår", men att det var så han kände det då. Saken är väl den att ingen har haft hela bilden klar för sig. Visst är det allvarligt när världsekonomin kraschar utanför dörrarna och visst är det allvarligt att många blir utan jobb och att klenoden SAAB faller ihop Men å andra sidan borde den kanske gjort det för många år sedan med tanke på att vinsten uteblivit de senaste 20 åren.
Men få saker är nya under solen. Kriser har vi haft alltid och det drabbar alltid vissa grupper mer än andra. Inte kul när det pågår men det ordnar sig i princip alltid även om man inte känner sig så under tiden. Visst har jag fått ordentligt med skäll och påhopp för min naiva syn på elände. De må vara hänt och jag bjuder på det. Ty jag vet att det i princip alltid ordnar sig, på något sätt men kanske inte alltid som man tänkt sig. Men ordnar sig det gör det.
Sanna Rayman hänger på det positiva och föreslår att vi mobbar bort krisen. Det är ingen dum idé. Naivt säger dysterkvistarna förstås. Men var dystra då så kollar vi andra på möjligheterna. De finns även om de inte syns vid första anblicken.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, arbetsmarknad, finanskris, regeringen, littorin, jobb
fredag 27 februari 2009
Att slåss med kunderna är ingen bra idé...
TPB-rättegången får mig att tänka på vad min kompis brukar säga till sin familj, lite på allvar och lite på skoj. ”Det här den mat ni får, det är så här ni vill ha det, det är så här det ska vara. Underhållningsindustrin verkar gå på samma linje. Det är så här ni får det och det är så här ni vill ha det, och det är så här det ska vara, basta.
Men att slåss med och mot sina kunder är sällan en bra idé. För hur det nu är vill inte kunderna ha det man vill sälja så blir det tomt i kassan och så får man lägga ned. Konstigare än så är det inte faktiskt. Därför blir TPB-rättegången alltmer som en förställning som blir svår att ta på allvar. I synnerhet när man använder de fula metoder som uppvisades igår mot Roger Wallis. Att ge sig på personer i stället för sak är tydligen en av teknikerna i den här rättegången. Vi har tidigare sätt hur TP-killarnas vandel exponerats inför öppen ridå och lite till. Allt i avsikt kan man förmoda, att misskreditera dem. I går fortsatte man alltså med Roger Wallis och ifrågasatte hans vetenskapliga värv, precis som om den intresserade dem, egentligen. Karln är professor emeritus och så himla lätt att bli professor är det verkligen inte. Betydligt svårare än att räkna fram Kalle Ankakalkyler som jämförelse. Det handlade snarast även det om att misskreditera och verka mot hans trovärdighet i de uttalanden han gjorde som inte föll Hollowoodetablissemanget i smaken. Ett av hans tillkortakommanden skulle vara att han deltagit i ett seminarium anordnat av riksdagsmannen Karl Sigfrid. Vem är det som bestämemr här i landet egentligen? Amerikansk underhållningsindustri? Man kan inte annat än undra. Det finns de som förstår och de som inte gör det. Dessutom kan man kansek räkna med att den
Det känns som om även juristerna har kollat på TV-rättegångar och har dem som någon slags förebild för hur man kan bete sig. Frifräsarberäkningar utan att skämmas. Uttalanden från amerikanska företrädare som gör en mållös. En CD eller kanske en vinylplatta skulle passa där. Hrmph…
Bra motdrag till oförskämdheterna mot frun där professorn att be om blommor till frun. Det tycktes bli en succé. Blommor för 40 000 kronor. Det är många som bidragit. Daniel skriver om näthat. Det är anmärkningsvärt.. Läs Anders och kolla in gänget han talar om, jag borde kanske tillhöra dem i alla fall generationsmässigt, men jag gör inte det. De är stocktrista i sin syn på utveckling. Uffe och jag har båda varit postisar och länge i IT-branschen. Uffe skriver om konsten att misslyckas.
Fridholm visar på alternativ till framgångssagor. Det finns artister som klarar sig och fler lär de väl bli, de som vill passera förbi ifpisgängets baktåsträvare.
Så här fint kan det låta
Emmas dagliga fundering. Eller kanske morgonfundering, det brukar bli fler.
(SVT) (IDG)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, TPB, ipred, moderaterna, regeringen, ifpi, internet, utveckling
Men att slåss med och mot sina kunder är sällan en bra idé. För hur det nu är vill inte kunderna ha det man vill sälja så blir det tomt i kassan och så får man lägga ned. Konstigare än så är det inte faktiskt. Därför blir TPB-rättegången alltmer som en förställning som blir svår att ta på allvar. I synnerhet när man använder de fula metoder som uppvisades igår mot Roger Wallis. Att ge sig på personer i stället för sak är tydligen en av teknikerna i den här rättegången. Vi har tidigare sätt hur TP-killarnas vandel exponerats inför öppen ridå och lite till. Allt i avsikt kan man förmoda, att misskreditera dem. I går fortsatte man alltså med Roger Wallis och ifrågasatte hans vetenskapliga värv, precis som om den intresserade dem, egentligen. Karln är professor emeritus och så himla lätt att bli professor är det verkligen inte. Betydligt svårare än att räkna fram Kalle Ankakalkyler som jämförelse. Det handlade snarast även det om att misskreditera och verka mot hans trovärdighet i de uttalanden han gjorde som inte föll Hollowoodetablissemanget i smaken. Ett av hans tillkortakommanden skulle vara att han deltagit i ett seminarium anordnat av riksdagsmannen Karl Sigfrid. Vem är det som bestämemr här i landet egentligen? Amerikansk underhållningsindustri? Man kan inte annat än undra. Det finns de som förstår och de som inte gör det. Dessutom kan man kansek räkna med att den
Det känns som om även juristerna har kollat på TV-rättegångar och har dem som någon slags förebild för hur man kan bete sig. Frifräsarberäkningar utan att skämmas. Uttalanden från amerikanska företrädare som gör en mållös. En CD eller kanske en vinylplatta skulle passa där. Hrmph…
Bra motdrag till oförskämdheterna mot frun där professorn att be om blommor till frun. Det tycktes bli en succé. Blommor för 40 000 kronor. Det är många som bidragit. Daniel skriver om näthat. Det är anmärkningsvärt.. Läs Anders och kolla in gänget han talar om, jag borde kanske tillhöra dem i alla fall generationsmässigt, men jag gör inte det. De är stocktrista i sin syn på utveckling. Uffe och jag har båda varit postisar och länge i IT-branschen. Uffe skriver om konsten att misslyckas.
Fridholm visar på alternativ till framgångssagor. Det finns artister som klarar sig och fler lär de väl bli, de som vill passera förbi ifpisgängets baktåsträvare.
Så här fint kan det låta
Emmas dagliga fundering. Eller kanske morgonfundering, det brukar bli fler.
(SVT) (IDG)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, TPB, ipred, moderaterna, regeringen, ifpi, internet, utveckling
torsdag 26 februari 2009
Kära nån har allt hänt idag...
Varit borta från datorn och ägnat mig åt härlig verksmahet med dotter och barnabarn. Varit i tygaffär faktiskt, mysigt. Tyckte inte ungen förstås - kanske den tristaste dgaen i hans liv som han sa.
När man kommer hem så får man se att det varit rejäl rulle i TPB-rättegången idag. Får försöka hinna läsa in mig på det där imorgon.
Emma har skrivit en bra sammanfattning såg jag.
Kära nå´n vad jag skäms för att även Ipred-lagen gick igenom.
När man kommer hem så får man se att det varit rejäl rulle i TPB-rättegången idag. Får försöka hinna läsa in mig på det där imorgon.
Emma har skrivit en bra sammanfattning såg jag.
Kära nå´n vad jag skäms för att även Ipred-lagen gick igenom.
Barnbilder modern version... Paint inga kritor...
Blomma (OS)
Handbok för bloggar (OS)
Löv (OS)
Vulkanutbrott (OS)
onsdag 25 februari 2009
Nu vet vi - det går inte att beräkna...
Killen som utrett och beräknat kostnader och prissättningsfrågor kring fildelning verkar inte helt solklar - nej. Det hela bygger på ganska lösa antaganden. Tycker att det är förskräckligt för det han säger är bara "fyrkantsberäkningar". Ekengren heter han.
Tvåhundratjugotvå kronor och 55 öre att ladda ner en film! Enligt Kalle Ankaberäkningen. Köper du den online kostar det 60-70 kronor! Bara en sån sak. Det är bra att det kommer fram att det inte egentligen finns någon vettig beräkningsgrund för skadeståndskraven. Det är väl ganska lätt att sitta och få ihop lite siffror. Men var har man räknat in de fördelar det finns att filmer och musik kommer till andras kännedom utan att kostar ett smack för marknadsföringen? Det finns en sådan ände också på detta.
Man säger också att det har en effekt på bolagens image att de fildelade kopiorna har sämre kvalitet än de man köper. Hej svejs, varför underskattar man kundernas krav på kvalitet? Det är just detta som leder till att många sedan köper sina exemplar. Det är också en av anledningarna till att jag själv inte fildelar, och självklart för mig, inte vill göra olagliga saker Men fråga är om det ska vara olagligt? Varför ställs inte den?
Respekt till Monique Wadsteds lugna och koncisa stämma. Synd att jag inte delar hennes syn på den här saken. Hon borde varit på den andra sidan hon också. IMHO.
Man blir bara mer och mer förvirrad av det här, den saken är klar...
Uppdatering: I Svt opinion sitter amerikanen Kennedy som verkar vara högsta hönset för ifpi att han tror att man skulle köpt skivor om de inte varit så lätt att ladda ned dem. Stolt säger han att de fixade Kazaa men det har varit jobbigare med TPB. Ja du gubbe lille om inte det där internet funnits så hade allt varit mycket enklare.
Lyssna på honom här:
(SvD) (SvD) (m00ns) (HAX)
Tvåhundratjugotvå kronor och 55 öre att ladda ner en film! Enligt Kalle Ankaberäkningen. Köper du den online kostar det 60-70 kronor! Bara en sån sak. Det är bra att det kommer fram att det inte egentligen finns någon vettig beräkningsgrund för skadeståndskraven. Det är väl ganska lätt att sitta och få ihop lite siffror. Men var har man räknat in de fördelar det finns att filmer och musik kommer till andras kännedom utan att kostar ett smack för marknadsföringen? Det finns en sådan ände också på detta.
Man säger också att det har en effekt på bolagens image att de fildelade kopiorna har sämre kvalitet än de man köper. Hej svejs, varför underskattar man kundernas krav på kvalitet? Det är just detta som leder till att många sedan köper sina exemplar. Det är också en av anledningarna till att jag själv inte fildelar, och självklart för mig, inte vill göra olagliga saker Men fråga är om det ska vara olagligt? Varför ställs inte den?
Respekt till Monique Wadsteds lugna och koncisa stämma. Synd att jag inte delar hennes syn på den här saken. Hon borde varit på den andra sidan hon också. IMHO.
Man blir bara mer och mer förvirrad av det här, den saken är klar...
Uppdatering: I Svt opinion sitter amerikanen Kennedy som verkar vara högsta hönset för ifpi att han tror att man skulle köpt skivor om de inte varit så lätt att ladda ned dem. Stolt säger han att de fixade Kazaa men det har varit jobbigare med TPB. Ja du gubbe lille om inte det där internet funnits så hade allt varit mycket enklare.
Lyssna på honom här:
(SvD) (SvD) (m00ns) (HAX)
Då och nu och vad vill vi ha - Ipred och TPB
Idag flyger begreppen runt omkring oss. BitTorrent. The Pirate Bay. Ipred. Upphovsrätt. Ifpi. Illegal nedladdning. Rättegång. Internet. Ungdomsgeneration. Politiker. IP-nummer. Privatpolis. Politik. Riksdagen. Jag skriver ner mina funderingar vartefter jag lyssnar här.
Det är mycket nu. Medan vissa delar av samhälle och etablissemang arbetar emot den framtida utvecklingen genom att utkräva sanktioner för dem som använder sig av modern teknik så pågår utvecklingen av tekniken i en rasande fart. Intelligenta människor svänger när vägen gör det.
BitTorrent tekniken är på väg bort, nu är nästa generations fildelningsprotokoll här och det är helt anonymt och fler lär komma. Med andra ord. Ipredlagen är omodern redan innan den tas. På gränsen till pinsamt. Det finns redan idag möjligheter att sätta dit den som gör upphovsrättsintrång, så varför inte använda de möjligheterna och för övrigt låta informationen flöda fritt på internet och med den personliga integriteten i behåll.
One Swarm - lägg det på minnet. Det handlar om att se den större bilden. Personlig integritet är viktig, informationsflöde är också viktigt om man vill se utveckling som inte är styrd av det man i förväg tror sig veta. I tidningen Metro finns One Swarm mer beskrivet.
Visst kan man låsa sig vid att det är olagligt med viss fildelning, de är inget att säga om det. Men bilden blir aningens begränsad om man betraktar det som pågår. Men varför talar man inte om pudelns kärna. Upphovsrätten - är den bra som den ser ut nu?
Förvisso menar många att de går miste om försörjning på grund av fildelningen. Men ingen talar om att fildelningen också väcker sovande projekt till liv - artister och författare som blivit saligen bortglömda kommer fram i ljuset igen och får en ny tid av glans. Det som känns lite märkligt är att författare som ingen läser, artister som ingen längre lyssnar på är de som känner sig mest förolämpade och viftar med protestflaggor mot att andra finner deras material på nätet är de som framträder starkast.
Det övergår mitt förstånd med denna bakåtsträvan i informationssamhället. Att man sätter dit den som gör sig skyldig till fildelning för kommersiellt bruk är en sak. Det är dock inte värt priset att gå så långt som att inkräkta på var mans personliga integritet på nätet. Men å andra sidan lär tekniken ligga före lagstiftningen hela tiden.
För egen del så vill jag se det hela ur ett beteendevetenskapligt perspektiv. Inte lägga allt krut på att förhindra utan i stället följa med i människors beteenden och se de fördelar som finns där. Sitter just nu och lyssnar på TPB-rättegången och förundras över hur man till varje pris sätta fast de kunder man faktiskt har, istället för att bejaka intresset för varorna så vill man kväva det. Det läggs ner ungefär en miljard kronor på att jaga illegal fildelning enligt TPB-rättegången.
Nåväl, butiker som beter sig illa besöker man inte igen. Det ska bli intressant att se hur snabbt det kommer en annan typ av underhållningsindustri som kommer att satsa på de nya distributionsvägarna och se fördelarna med det. Det är omöjligt att tävla med fildelningen sägs det på TBP-rättegången, men gör inte det då utan häng på istället. Jobba ihop.Hela den gamla branschen kommer att förändras och det pågår redan, synd att man inte lyfter blicken och ser det. Streaming kanske?
Det intressanta med frågan om att skydda vår personliga integritet är också hur den går rakt igenom skiljelinjerna mellan de politiska partierna. Torgny Nilsson skriver i HD "Samhället är till för oss, inte vi för samhället. Politiker ska skydda oss från att bli överkörda av stora företag, inte ge stora företag rätten att köra över oss." Henrik Alexandersson skriver - I dag antar riksdagen IPRED1. Precis så känns det. Erik Starck funderar över om vi verkligen ska acceptera det som Henrik skriver. Anna funderar över det öppna samhället.
I Riksdagen pågår debatt om Ipredlagen som förmodligen kommer att klubbas igenom. Det är lite omsakande att höra hur tongångarna går. Upphovsrätten finns för att skydda det kreativa skapandet menar justiteministern. Det kan dessvärre bli precis tvärtom också. Att man via lagstiftningen punkterar skapandet så som vi känener till det. Andra vägar öppnas. Man kan följa utvecklingen bland annat på Lawrence Lessigs blogg. Man kan också följa en bilds väg genom olika kreativa händer - det är ett exempel på utveckling som inte har någon ände.
Justitieministern menar att vi inte ska vara oroliga för Ipred, jag tror att hon uppriktigt menar det:
"Enligt regeringen är lagen rättssäker – en domstol ska alltid besluta om uppgifterna ska lämnas ut och det måste finns bevis för att just den aktuella ip-adress kan misstänkas ha fildelat. Domstolen ska också göra en proportionalitetsbedömning, betonar justitieministern.
– Det innebär att uppgifterna i första hand kommer att lämnas ut när det handlar om att tillgängliggöra materialet på internet, inte när man laddar ner enstaka verk, alltså kopiering, säger Ask och fortsätter senare.
– Det handlar inte om en 14-åring som vill lyssna på sin favorit från Idol, utan om de som tillgängliggör materialet. Det vet alla som läst propositionen. (SvD)
På det sättet som Beatrice Ask ser på lagen så kan det säkert verka bra och jag tycker inte alls att hon är "dum", det handlar om olika utgångsvinklar. Den tycker jag dock är dum. När man lyssnar till vad ifpi och hur de anser att lagen ska tolkas så är det en väldigt annorlunda syn. Två ABBA-låtar är också nedladdning säger Lars Gustafsson från ifpi. Det känns betydligt mer oroande, i synnerhet som tredjeman blir inblandad.
PS. Nu talas det om i TPB-rättegången hur många som inte går på bio. Tänk om vi inte vill gå på bio? Hur vore det att erbjuda de produkter marknaden vill ha? Man kan verkligen undra varför det inte tillhandahålls de möjligheter som finns. DS.
Rapporter att läsa:
Ungdomar och integritet - 2008
Dataintegritetsåret 2008
Emma har tips om mer intressant läsning.
(intressant)
Nätkoll, IDG, Karl Sigfrid, Ny Teknik, (Aftonbladet)
Det är mycket nu. Medan vissa delar av samhälle och etablissemang arbetar emot den framtida utvecklingen genom att utkräva sanktioner för dem som använder sig av modern teknik så pågår utvecklingen av tekniken i en rasande fart. Intelligenta människor svänger när vägen gör det.
BitTorrent tekniken är på väg bort, nu är nästa generations fildelningsprotokoll här och det är helt anonymt och fler lär komma. Med andra ord. Ipredlagen är omodern redan innan den tas. På gränsen till pinsamt. Det finns redan idag möjligheter att sätta dit den som gör upphovsrättsintrång, så varför inte använda de möjligheterna och för övrigt låta informationen flöda fritt på internet och med den personliga integriteten i behåll.
One Swarm - lägg det på minnet. Det handlar om att se den större bilden. Personlig integritet är viktig, informationsflöde är också viktigt om man vill se utveckling som inte är styrd av det man i förväg tror sig veta. I tidningen Metro finns One Swarm mer beskrivet.
Visst kan man låsa sig vid att det är olagligt med viss fildelning, de är inget att säga om det. Men bilden blir aningens begränsad om man betraktar det som pågår. Men varför talar man inte om pudelns kärna. Upphovsrätten - är den bra som den ser ut nu?
Förvisso menar många att de går miste om försörjning på grund av fildelningen. Men ingen talar om att fildelningen också väcker sovande projekt till liv - artister och författare som blivit saligen bortglömda kommer fram i ljuset igen och får en ny tid av glans. Det som känns lite märkligt är att författare som ingen läser, artister som ingen längre lyssnar på är de som känner sig mest förolämpade och viftar med protestflaggor mot att andra finner deras material på nätet är de som framträder starkast.
Det övergår mitt förstånd med denna bakåtsträvan i informationssamhället. Att man sätter dit den som gör sig skyldig till fildelning för kommersiellt bruk är en sak. Det är dock inte värt priset att gå så långt som att inkräkta på var mans personliga integritet på nätet. Men å andra sidan lär tekniken ligga före lagstiftningen hela tiden.
För egen del så vill jag se det hela ur ett beteendevetenskapligt perspektiv. Inte lägga allt krut på att förhindra utan i stället följa med i människors beteenden och se de fördelar som finns där. Sitter just nu och lyssnar på TPB-rättegången och förundras över hur man till varje pris sätta fast de kunder man faktiskt har, istället för att bejaka intresset för varorna så vill man kväva det. Det läggs ner ungefär en miljard kronor på att jaga illegal fildelning enligt TPB-rättegången.
Nåväl, butiker som beter sig illa besöker man inte igen. Det ska bli intressant att se hur snabbt det kommer en annan typ av underhållningsindustri som kommer att satsa på de nya distributionsvägarna och se fördelarna med det. Det är omöjligt att tävla med fildelningen sägs det på TBP-rättegången, men gör inte det då utan häng på istället. Jobba ihop.Hela den gamla branschen kommer att förändras och det pågår redan, synd att man inte lyfter blicken och ser det. Streaming kanske?
Det intressanta med frågan om att skydda vår personliga integritet är också hur den går rakt igenom skiljelinjerna mellan de politiska partierna. Torgny Nilsson skriver i HD "Samhället är till för oss, inte vi för samhället. Politiker ska skydda oss från att bli överkörda av stora företag, inte ge stora företag rätten att köra över oss." Henrik Alexandersson skriver - I dag antar riksdagen IPRED1. Precis så känns det. Erik Starck funderar över om vi verkligen ska acceptera det som Henrik skriver. Anna funderar över det öppna samhället.
I Riksdagen pågår debatt om Ipredlagen som förmodligen kommer att klubbas igenom. Det är lite omsakande att höra hur tongångarna går. Upphovsrätten finns för att skydda det kreativa skapandet menar justiteministern. Det kan dessvärre bli precis tvärtom också. Att man via lagstiftningen punkterar skapandet så som vi känener till det. Andra vägar öppnas. Man kan följa utvecklingen bland annat på Lawrence Lessigs blogg. Man kan också följa en bilds väg genom olika kreativa händer - det är ett exempel på utveckling som inte har någon ände.
Justitieministern menar att vi inte ska vara oroliga för Ipred, jag tror att hon uppriktigt menar det:
"Enligt regeringen är lagen rättssäker – en domstol ska alltid besluta om uppgifterna ska lämnas ut och det måste finns bevis för att just den aktuella ip-adress kan misstänkas ha fildelat. Domstolen ska också göra en proportionalitetsbedömning, betonar justitieministern.
– Det innebär att uppgifterna i första hand kommer att lämnas ut när det handlar om att tillgängliggöra materialet på internet, inte när man laddar ner enstaka verk, alltså kopiering, säger Ask och fortsätter senare.
– Det handlar inte om en 14-åring som vill lyssna på sin favorit från Idol, utan om de som tillgängliggör materialet. Det vet alla som läst propositionen. (SvD)
På det sättet som Beatrice Ask ser på lagen så kan det säkert verka bra och jag tycker inte alls att hon är "dum", det handlar om olika utgångsvinklar. Den tycker jag dock är dum. När man lyssnar till vad ifpi och hur de anser att lagen ska tolkas så är det en väldigt annorlunda syn. Två ABBA-låtar är också nedladdning säger Lars Gustafsson från ifpi. Det känns betydligt mer oroande, i synnerhet som tredjeman blir inblandad.
PS. Nu talas det om i TPB-rättegången hur många som inte går på bio. Tänk om vi inte vill gå på bio? Hur vore det att erbjuda de produkter marknaden vill ha? Man kan verkligen undra varför det inte tillhandahålls de möjligheter som finns. DS.
Rapporter att läsa:
Ungdomar och integritet - 2008
Dataintegritetsåret 2008
Emma har tips om mer intressant läsning.
(intressant)
Nätkoll, IDG, Karl Sigfrid, Ny Teknik, (Aftonbladet)
tisdag 24 februari 2009
Kära politiker läs i DN hur mycket de tjänar...
Musikindustrin har redan anpassat sig och tjänar mer pengar än någonsin. Detta i sin tur innebär, utgår jag ifrån, att även artisterna får sin del av kakan om de inte varit dåliga på att skriva avtal om rättigheterna.
Med andra ord - jag har sagt det förr Ipredlagen är omodern. Rösta inte igenom den imorgon. Tag ett nytt tag och fundera på den värld vi lever i. Jesper har gjort det. Jag gjorde det själv igår. Oscar Swartz har gjort det idag. Brockman påminner om hur upphovsrättsindustrin har hållit på i alla tider. Det är en bra påminnelse och ger lite perspektiv.
(DN)
Emma är förbannad. Hon brukar göda musikindsustrin i vanliga fall, men inte till vilket pris som helst. Daniel menar att det är dags att lägga ner rättegången mot TPB också, musikindustrin lider uppenbarligen inte så mycket som det görs gällande. Dessutom blandas det och ges och fildelas från alla kanter uppenbarligen. Är det riktigt trovärdigt? Inte spontant. HAX undrar vad som har hänt med borgerligheten. Scaber har plockat fram några träffande illustrationer. Begreppet tillgängliggöra funderar Farmor Gun kring.
Uppdatering: Karl Sigfrid skriver om Cubit och så pang blev Pirate Bay rent av överflödigt. Där ser man. Om Jag och Farmor Gun och Christian och Emma med flera får representera de äldre i den här motståndsrörelsen så får Calandrella med sina 13 år (jag skrev 11 först, förlåt) (jag tror dig nu, men du är bara för bra) verkligen representera den nya generationen. Så duktig. Inte bara unga män alltså.
Läs även andra bloggares åsikter om Politik, övervakning, musik, fildelning, ekonomi, internet, the pirate bay, pirate bay, lars nylin, IFPI.
Med andra ord - jag har sagt det förr Ipredlagen är omodern. Rösta inte igenom den imorgon. Tag ett nytt tag och fundera på den värld vi lever i. Jesper har gjort det. Jag gjorde det själv igår. Oscar Swartz har gjort det idag. Brockman påminner om hur upphovsrättsindustrin har hållit på i alla tider. Det är en bra påminnelse och ger lite perspektiv.
(DN)
Emma är förbannad. Hon brukar göda musikindsustrin i vanliga fall, men inte till vilket pris som helst. Daniel menar att det är dags att lägga ner rättegången mot TPB också, musikindustrin lider uppenbarligen inte så mycket som det görs gällande. Dessutom blandas det och ges och fildelas från alla kanter uppenbarligen. Är det riktigt trovärdigt? Inte spontant. HAX undrar vad som har hänt med borgerligheten. Scaber har plockat fram några träffande illustrationer. Begreppet tillgängliggöra funderar Farmor Gun kring.
Uppdatering: Karl Sigfrid skriver om Cubit och så pang blev Pirate Bay rent av överflödigt. Där ser man. Om Jag och Farmor Gun och Christian och Emma med flera får representera de äldre i den här motståndsrörelsen så får Calandrella med sina 13 år (jag skrev 11 först, förlåt) (jag tror dig nu, men du är bara för bra) verkligen representera den nya generationen. Så duktig. Inte bara unga män alltså.
Läs även andra bloggares åsikter om Politik, övervakning, musik, fildelning, ekonomi, internet, the pirate bay, pirate bay, lars nylin, IFPI.
Äntligen kronprinsessan - Grattis...
Ska de äntligen få varandra nu kronprinsessan och hennes Daniel? Allt lutar åt det. Enligt Aftonbladet är det klart och bildkavalkad och bakgrundshistoria presenteras överst på löpet. På SvD är man mer tillbakahållen och antar att det blir besked idag. DN menar att det blir offentligt idag och hänger på Expressen.se. Man kan ju bara tänka sig vad som händer i kolorerade pressen nu. Ojoj, vilka bilagor det kommer att bli och hur många bilder och artiklar det kommer att tas och skrivas. Hur många nya alster som kommer inte att produceras. Kanske att annonsmarknaden rent av återvänder nu och vem vet konjunkturen kanske följer med. Låt oss hoppas på det.
Klockan 13.00 får vi veta, för då möts regeringenoch kungen i sin konselj. Enligt tidningarna så har statsministern och kungen redan talat om saken.
Tills vidare så vill jag bara säga grattis åt dem båda. Äntligen. Det är ett otroligt tålamod ni har visat inför alla spekulationer och skriverier. Har ni klarat detta kommer resten säkerligen att fixa sig också.
Låt oss fira med denna gamla sång - från 1966 kan man tänka. Lite söt är den allt.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, kronprinsessan, Victoria, Daniel Westling, förlovning, kungahuset
Klockan 13.00 får vi veta, för då möts regeringenoch kungen i sin konselj. Enligt tidningarna så har statsministern och kungen redan talat om saken.
Tills vidare så vill jag bara säga grattis åt dem båda. Äntligen. Det är ett otroligt tålamod ni har visat inför alla spekulationer och skriverier. Har ni klarat detta kommer resten säkerligen att fixa sig också.
Låt oss fira med denna gamla sång - från 1966 kan man tänka. Lite söt är den allt.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, kronprinsessan, Victoria, Daniel Westling, förlovning, kungahuset
måndag 23 februari 2009
Gunnar Hökmark startar korståg mot protektionismen...
Europaparlamentarikern Gunnar Hökmark tar nappatag mot protektionismen och arbetar för ett öppnare samhälle. Följ med honom på Facebook.
"Today I start The Crusade Against Protectionism. It's a specter we can see emerging all over Europe. People are talking about closing the borders leaving benefits to the citizens of their own country but at the same time disadvantaging everyone else. This is a dangerous development.
It is dangerous for our economy. Because less imports always leads to less exports for all of us. Less trade leads to less growth and jobs. I want to fight that!
And I want you to enroll in the fight against protectionism. I hope you would like to sign on and come on in the crusade against protectionism for an open Europe for more jobs, more prosperity and more opportunities for all of us.
Please join me!" /Gunnar Hökmark
Läs även andra bloggares åsikter om politik, EU, moderaterna, antiprotektionism, samhälle, EU-valet, Gunnar Hökmark
"Today I start The Crusade Against Protectionism. It's a specter we can see emerging all over Europe. People are talking about closing the borders leaving benefits to the citizens of their own country but at the same time disadvantaging everyone else. This is a dangerous development.
It is dangerous for our economy. Because less imports always leads to less exports for all of us. Less trade leads to less growth and jobs. I want to fight that!
And I want you to enroll in the fight against protectionism. I hope you would like to sign on and come on in the crusade against protectionism for an open Europe for more jobs, more prosperity and more opportunities for all of us.
Please join me!" /Gunnar Hökmark
Läs även andra bloggares åsikter om politik, EU, moderaterna, antiprotektionism, samhälle, EU-valet, Gunnar Hökmark
Äntligen börjar beteenden diskuteras...
I dagens DN finns en intressant artikel som tre rättssociologer har skrivit. Den handlar om ungdomars attityder kring fildelning. Det är också det området som intresserar mig mest i fråga om fildelning och det är synd att den diskussionen kommer först nu eftersom den kommer att ha stor betydelse för vilken tilltro unga människor har till rättssamhället. I synnerhet när man vill stifta nya lagar som bygger på en gammal som inte med säkerhet är den allra bästa om man ser till hur tekniken och människan samspelar idag. Frågan om detta ur ett beteendevetenskapligt perspektiv är nog så intressant som den juridiska delen av det hela. Detta är saker som jag ständigt funderar över när jag ser mina barnbarn och deras fullständigt naturliga inställning till hur man använder datorer. Eller som småkillarna i Rwanda har upptäckt att det finns ett snabbt nätverk vid flygplatsen och glatt sitter där och laddar ner bilder på idoler från Google och internet. Har de en tanke på att det finns lagar som gör detta förbjudet? Troligen inte.
"– Man måste ha spelregler som stämmer överens med den logik som finns i tekniken. I dag säljer man styckvaror, alltså en skiva man tar i handen och går hem med. Lagen är uppbyggd på det sättet att man skyddar spridningen av fysiska exemplar. Det är den analoga världen, säger
Måns Svensson och fortsätter:
– Men idag finns en annan logik. Tittar man på vad bloggare och andra engagerade tycker i den här frågan så menar de att "vi har inget emot att betala". Det som stressar är istället att lagstiftarna vägrar inse att världen ser annorlunda ut och att man tvingar in dem i ett ologiskt beteende. Det går inte att sätta tyglar på människor beteende."
Detta är också vad Stefan Hallgren skrev i gästbloggen här igår. Det är nog dags att tänka efter lite till nu.
Rättegången mot The Pirate Bay visar dock med all tydlighet vad samhället tycker om saken. De ska i fängelse menar advokaten Monique Wadsted utan att darra på rösten. Det är hennes jobb. Själv söker hon via Facebook författare som kan styrka hennes sak att fildelare är gangsters som ska betala över 100 miljoner i skadestånd och dessutom finkas. Bloggaren Projo visar idag hur Camilla Rydberg agerar, hon är alltså både för TBP och emot fildelning. Det är intressant läsning som också säger något om hur kluvet det kan vara det här med internet. Å ena sida och å andra sidan. Anna Troberg är en författare som gillar fildelning. Så även i upphovsrättsleden är meningarna delade.
Men som sagt etablissemanget samhället driver sin sak och rättegången flyter på i sin gilla gång som juristen Mårten Schultz skriver. Han tycker att det snackas för mycket "skit" runtomkring det hela och att omgivningen drar för många växlar på det som sker. Ja, det är klart, vi är som muppgubbarna på hyllan, åskådare som sitter bredvid och har synpunkter utan att kanske ha full koll på vad vi egentligen ser. Rättegångar är skådespel och det är klart att det framkallar känslor. Möjligen borde vi vara mer strikta i våra bedömningar.
Det som märks mest är dock den svartvita inställningen till fildelningens vara eller icke vara. Ska man vara noga så handlar det om upp- och nedladdning av upphovsrättsskyddat material. Det finns dock laglig fildelning också. Man ska ha det i åminne.
Personligen vill jag gärna ta tanken kring fildelningens vara en bit längre och åt ett annat håll. Det ligger främst i beteendevinkeln då. Jag tycker inte alls att det på något sätt är OK att ge en ickepolisiär verksamhet så stora möjligheter att göra intrång i människors liv som Ipred kan medföra. Det må vara att domstolarna kan vara restriktiva, men vad gör då lagen för nytta överhuvudtaget? Det är olagligt redan idag att använda upphovsrättsskyddat material hur som helst. Så det är bättre att polisen får resurser att ta hand om olagligheter än att ge bort den möjligheten till en bransch som är allt annat än vänligt sinnad, det visar inte minst skadeståndskraven mot TPB.
Ann-Catrin Brockman har skrivit en sammanfattning över allt som hänt i film- och musikindustrin genom åren och deras notoriska motstånd mot allt vad modern teknik innebär. Förmodligen har det varit lika allvarligt alla gånger. Men man har skrattat efteråt. Kanske att vi gör det efter det här också. Ipred-lagen är dock på allvar idag och på Facebook finns en grupp med drygt 80.000 medlemmar som ger uttryck för att de inte vill ha den här lagen. Sätt det i relation till hur många medlemmar de etablerade partierna har.
En viktig del av den ideologiska kärnan i moderaterna är äganderätten, men det är också informationsfrihet och marknadsregleringar. Äganderätt är förstås viktigt men det är också marknadens egen förmåga att reglera sig, samt vår informationsfrihet. För mig ligger de senaste överst i högen. Karl Sigfrid är moderaten som delar min uppfattning där medan en annan moderat, Mats Johansson ser det hela som en moralisk fråga. Synd, han verkar klok annars. Visst är det moraliska en viktig aspekt och jag fildelar inte själv av den anledningen. Men därmed finns det verkligen ingen anledning att inte titta över om upphovsrätten i sin nuvarande form inte spelat ut sin roll. Man borde ha börjat i den änden innan man konserverar det gamla. Det går att arbeta fram nya modeller om man bara vill. De flesta är faktiskt intresserade av att betala för sig – de andra kan man sätta dit med befintliga lagar.
Visserligen finns de som pläderar för att det inte har någon betydelse om vi blir kontrollerade (intressant artikel av Merete Mazzarella) för det blir vi ändå idag när vi lever i sådan genomskinlighet och transparens. Vi lägger upp bilder på Facebook och berättar om våra innersta liv i bloggar. Vill dock hävda att det är stor skillnad på det man själv vill delge och det andra snokar reda på utan att man vet om det. Alla vet att allt som finns på Facebook och bloggar av olika slag är sökbart för alla. Men steget att sedan kunna lyssna på telefonsamtal och följa vår gång på internet utan att vi vet om det är steget ganska långt. Det är möjligt att även den synen kommer att förändras framöver. Niklas Lundblad har skrivit en essä om integritet som rekommenderas. Heidbrinck har skrivit en intressant bloggpost i frågan med många bra kommentarer.
Vad tycker du om frågan?
(intressant)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, ipred, personlig integritet, regeringen, TPB, beteendevetenskap, moderaterna
"– Man måste ha spelregler som stämmer överens med den logik som finns i tekniken. I dag säljer man styckvaror, alltså en skiva man tar i handen och går hem med. Lagen är uppbyggd på det sättet att man skyddar spridningen av fysiska exemplar. Det är den analoga världen, säger
Måns Svensson och fortsätter:
– Men idag finns en annan logik. Tittar man på vad bloggare och andra engagerade tycker i den här frågan så menar de att "vi har inget emot att betala". Det som stressar är istället att lagstiftarna vägrar inse att världen ser annorlunda ut och att man tvingar in dem i ett ologiskt beteende. Det går inte att sätta tyglar på människor beteende."
Detta är också vad Stefan Hallgren skrev i gästbloggen här igår. Det är nog dags att tänka efter lite till nu.
Rättegången mot The Pirate Bay visar dock med all tydlighet vad samhället tycker om saken. De ska i fängelse menar advokaten Monique Wadsted utan att darra på rösten. Det är hennes jobb. Själv söker hon via Facebook författare som kan styrka hennes sak att fildelare är gangsters som ska betala över 100 miljoner i skadestånd och dessutom finkas. Bloggaren Projo visar idag hur Camilla Rydberg agerar, hon är alltså både för TBP och emot fildelning. Det är intressant läsning som också säger något om hur kluvet det kan vara det här med internet. Å ena sida och å andra sidan. Anna Troberg är en författare som gillar fildelning. Så även i upphovsrättsleden är meningarna delade.
Men som sagt etablissemanget samhället driver sin sak och rättegången flyter på i sin gilla gång som juristen Mårten Schultz skriver. Han tycker att det snackas för mycket "skit" runtomkring det hela och att omgivningen drar för många växlar på det som sker. Ja, det är klart, vi är som muppgubbarna på hyllan, åskådare som sitter bredvid och har synpunkter utan att kanske ha full koll på vad vi egentligen ser. Rättegångar är skådespel och det är klart att det framkallar känslor. Möjligen borde vi vara mer strikta i våra bedömningar.
Det som märks mest är dock den svartvita inställningen till fildelningens vara eller icke vara. Ska man vara noga så handlar det om upp- och nedladdning av upphovsrättsskyddat material. Det finns dock laglig fildelning också. Man ska ha det i åminne.
Personligen vill jag gärna ta tanken kring fildelningens vara en bit längre och åt ett annat håll. Det ligger främst i beteendevinkeln då. Jag tycker inte alls att det på något sätt är OK att ge en ickepolisiär verksamhet så stora möjligheter att göra intrång i människors liv som Ipred kan medföra. Det må vara att domstolarna kan vara restriktiva, men vad gör då lagen för nytta överhuvudtaget? Det är olagligt redan idag att använda upphovsrättsskyddat material hur som helst. Så det är bättre att polisen får resurser att ta hand om olagligheter än att ge bort den möjligheten till en bransch som är allt annat än vänligt sinnad, det visar inte minst skadeståndskraven mot TPB.
Ann-Catrin Brockman har skrivit en sammanfattning över allt som hänt i film- och musikindustrin genom åren och deras notoriska motstånd mot allt vad modern teknik innebär. Förmodligen har det varit lika allvarligt alla gånger. Men man har skrattat efteråt. Kanske att vi gör det efter det här också. Ipred-lagen är dock på allvar idag och på Facebook finns en grupp med drygt 80.000 medlemmar som ger uttryck för att de inte vill ha den här lagen. Sätt det i relation till hur många medlemmar de etablerade partierna har.
En viktig del av den ideologiska kärnan i moderaterna är äganderätten, men det är också informationsfrihet och marknadsregleringar. Äganderätt är förstås viktigt men det är också marknadens egen förmåga att reglera sig, samt vår informationsfrihet. För mig ligger de senaste överst i högen. Karl Sigfrid är moderaten som delar min uppfattning där medan en annan moderat, Mats Johansson ser det hela som en moralisk fråga. Synd, han verkar klok annars. Visst är det moraliska en viktig aspekt och jag fildelar inte själv av den anledningen. Men därmed finns det verkligen ingen anledning att inte titta över om upphovsrätten i sin nuvarande form inte spelat ut sin roll. Man borde ha börjat i den änden innan man konserverar det gamla. Det går att arbeta fram nya modeller om man bara vill. De flesta är faktiskt intresserade av att betala för sig – de andra kan man sätta dit med befintliga lagar.
Visserligen finns de som pläderar för att det inte har någon betydelse om vi blir kontrollerade (intressant artikel av Merete Mazzarella) för det blir vi ändå idag när vi lever i sådan genomskinlighet och transparens. Vi lägger upp bilder på Facebook och berättar om våra innersta liv i bloggar. Vill dock hävda att det är stor skillnad på det man själv vill delge och det andra snokar reda på utan att man vet om det. Alla vet att allt som finns på Facebook och bloggar av olika slag är sökbart för alla. Men steget att sedan kunna lyssna på telefonsamtal och följa vår gång på internet utan att vi vet om det är steget ganska långt. Det är möjligt att även den synen kommer att förändras framöver. Niklas Lundblad har skrivit en essä om integritet som rekommenderas. Heidbrinck har skrivit en intressant bloggpost i frågan med många bra kommentarer.
Vad tycker du om frågan?
(intressant)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, ipred, personlig integritet, regeringen, TPB, beteendevetenskap, moderaterna
Sommar och cykel (NOT) - Brrr...
Foto: Ragnar Jensen
Foto: Ragnar Jensen
Vissa gillar snö - jag gör det inte. Vår, sommar och sol ska det vara. Snart så.
söndag 22 februari 2009
Fildelning -ett generationskrig...
Stefan Hallgren är en av de där killarna som varit med ganska länge på internet. Jag har haft nöjet att diskutera ihop med honom de senaste 10 åren om det inte rent av är längre än så. Han har alltid starka åsikter och nu har han funderat till lite kring det som sker i vår allt mer aktuella internetvärld. Både han och jag är veteraner och har internet i blodet. Det delas inte av alla har vi förstått. Fundera lite över vad Stefan säger här.
G ä s t b l o g g a r e
Vi i åldrarna mellan fyrtio och sextio råkar ännu vara så många att våra värderingar fortfarande utgör "norm" och vi håller makt-stolarna fulla med våra feta rumpor, skolade ur Svartvit TV1 och Telefoner med nummerskivor och som fortfarande minns Tage Ehrlander.
Ursäkta mig.
-Det råkar också växa upp en sisådär tre miljoner människor under oss just nu. Vi kanske borde ta dem med i beräkningen. Det är DE som är konsumenter och politiker om bara några år. DE blir norm, vi blir "obsolete". -Peter Sundes hejarklack är ju de som sitter i maktstolarna straxt när Mona Sahlin är en mycket gammal tant på hemmet om 15 år.
Det går fort nu. Det är inte 1989 längre.
Det är nätgenerationens värderingar som vi äldre måste ta rygg på för att inte halka ur samhället så småningom. För om några år är inte samhället vårt längre, det är deras. Det är de som snart tar plats i maktstolarna.
Oavsett vad vi möjligen använder för måttstock, så har de kommande ungdomarna en helt
annan. Och givetvis så är det deras vi kommer att få rätta oss efter när vi sitter på hemmet. Så har det alltid varit.
Ungdomarna strukturerar sig inte i Aktiebolag, i traditionella maktstrukturer, ogärna i partier, ogärna i någonting whatsoverer. Det kommer att få konsekvenser.
Minns också att det är vi äldre som fostrat dem till att utvecklas till det de är. Vi är föräldrarna, vi har utformat miljön de har fostrats i. De är produkter av oss och vi kan inte svära oss fria från det faktumet. Vi gjorde dem till "nätgenerationen" och de kommer att vara helt olika oss i det sätt de hanterar världen.
"Gammelstrukturen" kommer visserligen att svälja och inkorporera en liten procent av ungdomarna, de som fortfarande värderingsmässigt hålles inlåsta av sina 40-50-60-talistföräldrar för att "bli lika som dem" och "göra samma sak som förr inom juridik och politik" förvisso, men de barnen kommer inte att vara tillräckligt många när de växer upp för att utgöra kritisk massa, utan det är "nätungarna" som kommer att sätta agendan.
Det är de som volym-mässigt representerar den obevekliga och givetvis allenarådande väljar- och konsumentmassan inom bara några år.Det mesta vi ser idag, och känner igen, står helt naturligt på huvet när den generationen tar plats.
Så; Allt vi lärt kommer att dö och stå på huvet, och allt de kommande generationerna vill ska hända kommer att hända. Allt, gällande lagstiftning, förändringar och samhällsgrunder.
Om Pirate bay´s Peter Sundes generation både satt i nämndemannapositioner och på åklagarsidan idag, tror ni att vi överhuvudtaget skulle ha en TPB-.rättegång just nu? Givetvis inte. Det är helt enkelt en generationsfråga.
Scream and whine about it if you wish. Det händer ändå.
Papperstidningar dör, musikindustri förändras och all affärslogik ni någonsin trott var för evigt förändras från grunden. Att lägga vår gamla värderingsmstris på det hela är mest bara generande för oss själva. Jag räknar förresten in mig själv i de ohjälpbara stofilernas klubb fast jag "bara" är 40, bara så ni förstår att det inte är personlig kritik.
Människor har ibland en tendens att se och värdera "verkligheten" utifrån sina egna erfareheter och referenser och fälla omdömen om den nuvarande utveckligen utefter sin lilla tårtbit av omvärdsperpektiv (från proppmätt högavlönad, no-problem-villaförort.)
Liksom; "Jag ser det ju så, alltså måste alla andra göra det också givetvis, det har ju alltid varit så".
Men det förstår ni väl: No no no!
-Som om erfarenheter av Tage Ehrlander och Svartvit TV skulle vara meriterande för att ge omdömen om det aktuella social-antropologiska läget 2009?
Well. It´s not.
Lyssna in, ge upp, förändra och släpp in. Framförallt: Bevaka, lär om. Evolve.
Ibland tycker jag det krävs lite islossning för att argumentationen ska lyfta mellan de debatterande parterna. I rätten låter det som om Kineser försöker kommunicera med Danskar på sina respektive språk och att de inte möts en enda sekund därinne. Alla skott går över huvet helt och hållet på alla parter vid varje meningsutbyte. Detta blir mest förödande för oss äldre. För vi ska snart ut till vänster och Nätgenerationen ska straxt in på scenen för att ta över den permanent.
Om vi då inte lyssnat på dem i tid, så kommer de inte att ge fem öre för våra behov när vi en dag behöver dem, för vi har pissat på dem alldeles för länge.
Vädra! Framtiden har aldrig varit närmare.
mvh
/Stefan
'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
Leo har också funderat lite över detta. PC för Alla
Uppdatering: Tre av fyra struntar i lagen mot fildelning - artikel på DN Opinion.
G ä s t b l o g g a r e
Vi i åldrarna mellan fyrtio och sextio råkar ännu vara så många att våra värderingar fortfarande utgör "norm" och vi håller makt-stolarna fulla med våra feta rumpor, skolade ur Svartvit TV1 och Telefoner med nummerskivor och som fortfarande minns Tage Ehrlander.
Ursäkta mig.
-Det råkar också växa upp en sisådär tre miljoner människor under oss just nu. Vi kanske borde ta dem med i beräkningen. Det är DE som är konsumenter och politiker om bara några år. DE blir norm, vi blir "obsolete". -Peter Sundes hejarklack är ju de som sitter i maktstolarna straxt när Mona Sahlin är en mycket gammal tant på hemmet om 15 år.
Det går fort nu. Det är inte 1989 längre.
Det är nätgenerationens värderingar som vi äldre måste ta rygg på för att inte halka ur samhället så småningom. För om några år är inte samhället vårt längre, det är deras. Det är de som snart tar plats i maktstolarna.
Oavsett vad vi möjligen använder för måttstock, så har de kommande ungdomarna en helt
annan. Och givetvis så är det deras vi kommer att få rätta oss efter när vi sitter på hemmet. Så har det alltid varit.
Ungdomarna strukturerar sig inte i Aktiebolag, i traditionella maktstrukturer, ogärna i partier, ogärna i någonting whatsoverer. Det kommer att få konsekvenser.
Minns också att det är vi äldre som fostrat dem till att utvecklas till det de är. Vi är föräldrarna, vi har utformat miljön de har fostrats i. De är produkter av oss och vi kan inte svära oss fria från det faktumet. Vi gjorde dem till "nätgenerationen" och de kommer att vara helt olika oss i det sätt de hanterar världen.
"Gammelstrukturen" kommer visserligen att svälja och inkorporera en liten procent av ungdomarna, de som fortfarande värderingsmässigt hålles inlåsta av sina 40-50-60-talistföräldrar för att "bli lika som dem" och "göra samma sak som förr inom juridik och politik" förvisso, men de barnen kommer inte att vara tillräckligt många när de växer upp för att utgöra kritisk massa, utan det är "nätungarna" som kommer att sätta agendan.
Det är de som volym-mässigt representerar den obevekliga och givetvis allenarådande väljar- och konsumentmassan inom bara några år.Det mesta vi ser idag, och känner igen, står helt naturligt på huvet när den generationen tar plats.
Så; Allt vi lärt kommer att dö och stå på huvet, och allt de kommande generationerna vill ska hända kommer att hända. Allt, gällande lagstiftning, förändringar och samhällsgrunder.
Om Pirate bay´s Peter Sundes generation både satt i nämndemannapositioner och på åklagarsidan idag, tror ni att vi överhuvudtaget skulle ha en TPB-.rättegång just nu? Givetvis inte. Det är helt enkelt en generationsfråga.
Scream and whine about it if you wish. Det händer ändå.
Papperstidningar dör, musikindustri förändras och all affärslogik ni någonsin trott var för evigt förändras från grunden. Att lägga vår gamla värderingsmstris på det hela är mest bara generande för oss själva. Jag räknar förresten in mig själv i de ohjälpbara stofilernas klubb fast jag "bara" är 40, bara så ni förstår att det inte är personlig kritik.
Människor har ibland en tendens att se och värdera "verkligheten" utifrån sina egna erfareheter och referenser och fälla omdömen om den nuvarande utveckligen utefter sin lilla tårtbit av omvärdsperpektiv (från proppmätt högavlönad, no-problem-villaförort.)
Liksom; "Jag ser det ju så, alltså måste alla andra göra det också givetvis, det har ju alltid varit så".
Men det förstår ni väl: No no no!
-Som om erfarenheter av Tage Ehrlander och Svartvit TV skulle vara meriterande för att ge omdömen om det aktuella social-antropologiska läget 2009?
Well. It´s not.
Lyssna in, ge upp, förändra och släpp in. Framförallt: Bevaka, lär om. Evolve.
Ibland tycker jag det krävs lite islossning för att argumentationen ska lyfta mellan de debatterande parterna. I rätten låter det som om Kineser försöker kommunicera med Danskar på sina respektive språk och att de inte möts en enda sekund därinne. Alla skott går över huvet helt och hållet på alla parter vid varje meningsutbyte. Detta blir mest förödande för oss äldre. För vi ska snart ut till vänster och Nätgenerationen ska straxt in på scenen för att ta över den permanent.
Om vi då inte lyssnat på dem i tid, så kommer de inte att ge fem öre för våra behov när vi en dag behöver dem, för vi har pissat på dem alldeles för länge.
Vädra! Framtiden har aldrig varit närmare.
mvh
/Stefan
'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
Leo har också funderat lite över detta. PC för Alla
Uppdatering: Tre av fyra struntar i lagen mot fildelning - artikel på DN Opinion.
lördag 21 februari 2009
Ljud för nördar -alternativ melodifestival...
Uppdatering: Det är kul med Melodifestivaler och liknande. För lite sån´t i svensk TV. Det beöver inte vara i världsklass, det är underhållning. Bra eller dåligt - inte så noga. Som med alla fester, det beror på dagsformen. Det finns flera sätt att roa sig på.
Jag har det stora nöjet att få umgås med ett gäng tekniknördar. Flera av dem är väldigt kul och just nu tävlas det i vem som hittar roligaste nördljudet. Man ska komma ihåg att dessa personer kan höra vad det är för slags modem som piper bara genom att lyssna. Här kommer några exempel (tack för att jag får vara med er så mycket). Rösta på vet jag och kom igen med nya förslag till nästa vecka...
1)
2)
3
4)
(Aftonbladet) (DN)
Jag har det stora nöjet att få umgås med ett gäng tekniknördar. Flera av dem är väldigt kul och just nu tävlas det i vem som hittar roligaste nördljudet. Man ska komma ihåg att dessa personer kan höra vad det är för slags modem som piper bara genom att lyssna. Här kommer några exempel (tack för att jag får vara med er så mycket). Rösta på vet jag och kom igen med nya förslag till nästa vecka...
1)
2)
3
4)
(Aftonbladet) (DN)
Det är skillnad på olika - upphovsrättsmän alltså...
I den debatt som pågår så diskuteras upphovsrätten och många är väldigt upprörda över den "illegala" fildelningen som sker på internet. Ja, det pågår till och med tidernas spektakelrättegång om den saken i Stockholm just nu. Rättegången om TPB och skadeståndet på över 100 miljoner kronor sänds på radio och media från hela världen bevakar det hela och är nyfikna på utgången. Som hur den än blir kommer att förändra internetvärlden.
Det talas väldigt mycket om en artists rätt att leva på sina verk. Många är oerhört upprörda av de kalkyler som presenterats. De förlorar hur mycket pengar som helst. Men det som ärintressant är att det gäller bara för vissa artister. Oftast de som är kopplade till de stora företagen i branschen. För sen finns det nämligen mängder med skapande människor som inte kan leva på sitt jobb som artister. De kombinerar artisteriet med andra jobb. Det har inte med fildelning att göra utan där finns helt andra aspekter.
Läs vad otyget skriver här.
Det talas väldigt mycket om en artists rätt att leva på sina verk. Många är oerhört upprörda av de kalkyler som presenterats. De förlorar hur mycket pengar som helst. Men det som ärintressant är att det gäller bara för vissa artister. Oftast de som är kopplade till de stora företagen i branschen. För sen finns det nämligen mängder med skapande människor som inte kan leva på sitt jobb som artister. De kombinerar artisteriet med andra jobb. Det har inte med fildelning att göra utan där finns helt andra aspekter.
Läs vad otyget skriver här.
Mer cancer till alla...
Rubriken är hemsk men det var första reaktionen - rakt i ansiktet på första sidan i morse både i Aftonbladet och i SvD fick man artikel och grafer om hur cancer kommer att drabba oss framöver. En rapport från Epidemologiskt Centrum vid Socialstyrelsen har tagits fram - En nationell cancerstrategi för framtiden.
Efter att ha levt ett liv helt utan cancersjukdomar i närheten, har jag personligen drabbats av denna otäcka sjukdom på ett dramatiskt sätt det senaste året. Dotter, syster, systerdotter och goda vänner. Allt på en gång och mycket traumatiska upplevelser kring det för alla inblandade. Många känner igen sig i det har jag förstått. Artiklarna var som att kasta olja samtidigt som någon tänder på om ni förstår. Det är i dessa stunder man måste ta till sin rationella sida och se hur mycket som ändå pågår inom cancerforskningen och hur många som idag överlever tack vare en fantastisk sjukvård. Därför är det väldigt viktigt med en framstående sjukvård och framför allt att det satsas på forskning inom dessa områden. Vad jag förstått så ligger Sverige väl framme när det gäller den saken, men mer kan säkert göras.
I de fall jag personligen varit inblandad i så har man sagt: Vilken tur att du bodde här i Stockholm för här finns den bästa vården. Det är lite skrämmande eller hur? Att det ska bero på var man bor för att man ska få bra vård.
Det krävs mer rörlighet inom vården så att den blir jämlik menar Filippa Reinfeldt i en rapport som hon ansvarat för att ta fram. "- Vad som pågår är ett mänskligt sjukvårdslotteri där den som har turen med sig får rätt behandling medan den som drar nitlotten blir förpassad till sämre läkemedel. Det är inte att leva upp till hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf om vård på lika villkor. Det är orättvist och bryter mot hela idén med en offentligt finansierad sjukvård för alla. Det säger Filippa Reinfeldt, sjukvårdslandstingsråd i Stockholm och ordförande i moderaternas sjukvårdspolitiska arbetsgrupp."
Moderaterna vill lagstifta allas rätt till lika behandling oavsett var man bor någonstans. Det borde vara helt självklart kan man tycka, men dessvärre är det inte så idag så det är bra att frågan lyfts ur sina gömmor. Uppdatering: Filippa Reinfeldt har tillsammans med Per Schlingmann skrivit en artikel i millan, där de menar att landstingens frihet måste minska. Då kanman i förlängningen fundera kring om vi behöver landsting överhuvudtaget. Min spontana reaktion. Samtidigt är det att uppskatta att man tagit steget bort från det instrumentella, formen för vår och i stället tagit itu med innehållet i vården.
En annan moderat som verkar för en god sjukvård är EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark. Då handlar det om patientrörlighet i EU och möjligheten för människor att få den bästa vården där den finns. Att slå fast övergripande riktlinjer, göra effektivitetsbedömningar och liknande, inte att lägga sig i hur operationer genomförs. Det görs bäst på nationell nivå menar Hökmark. Läs mer om detta här.
Uppdatering: David Gottlieb gjorde ett nedslag i rapporten och fann följande fakta kring satsningen på cancerforskningen. Något att fundera kring i det fortsatta politiska arbetet. Det är bra att sätta in saker och ting i ett sammanhang. Ger perspektiv.
"Man nämner också i rapporten att Sverige har halkat efter som cancerforskningsnation. Idag betalar Staten 250 Msek till forskningen, ideella anslag är 460 Msek. Samtidigt säger man att de direkta samhällsekonomiska kostnaderna (vård, läkemedel, forskning, preventiva åtgärder) för cancer är 17.6 Miljarder kronor.
250 miljoner kronor fördelat på 200 cancerformer! Som jämförelse kan man titta på en del poster i den senaste budgetpropositionen: 126 MSek satsas på Konstfacks grundutbildning (exkl. böter), 250 MSek satsas på ”Insatser för skogsbruket”. Man föreslår också att man satsar 6,9 miljarder i ”Gårdsstöd och djurbidrag” inkl. mjölkbidrag, handjursbidrag, stöd för proteingrödor, energigrödor, stöd för kontrakterad stärkelsepotatis, stöd för kvalitetscertifiering samt bidrag från EU för bekämpande av djursjukdomar. "
(intressant)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, sjukvård, EU, moderaterna, Hökmark, Schlingmann, samhälle
Efter att ha levt ett liv helt utan cancersjukdomar i närheten, har jag personligen drabbats av denna otäcka sjukdom på ett dramatiskt sätt det senaste året. Dotter, syster, systerdotter och goda vänner. Allt på en gång och mycket traumatiska upplevelser kring det för alla inblandade. Många känner igen sig i det har jag förstått. Artiklarna var som att kasta olja samtidigt som någon tänder på om ni förstår. Det är i dessa stunder man måste ta till sin rationella sida och se hur mycket som ändå pågår inom cancerforskningen och hur många som idag överlever tack vare en fantastisk sjukvård. Därför är det väldigt viktigt med en framstående sjukvård och framför allt att det satsas på forskning inom dessa områden. Vad jag förstått så ligger Sverige väl framme när det gäller den saken, men mer kan säkert göras.
I de fall jag personligen varit inblandad i så har man sagt: Vilken tur att du bodde här i Stockholm för här finns den bästa vården. Det är lite skrämmande eller hur? Att det ska bero på var man bor för att man ska få bra vård.
Det krävs mer rörlighet inom vården så att den blir jämlik menar Filippa Reinfeldt i en rapport som hon ansvarat för att ta fram. "- Vad som pågår är ett mänskligt sjukvårdslotteri där den som har turen med sig får rätt behandling medan den som drar nitlotten blir förpassad till sämre läkemedel. Det är inte att leva upp till hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf om vård på lika villkor. Det är orättvist och bryter mot hela idén med en offentligt finansierad sjukvård för alla. Det säger Filippa Reinfeldt, sjukvårdslandstingsråd i Stockholm och ordförande i moderaternas sjukvårdspolitiska arbetsgrupp."
Moderaterna vill lagstifta allas rätt till lika behandling oavsett var man bor någonstans. Det borde vara helt självklart kan man tycka, men dessvärre är det inte så idag så det är bra att frågan lyfts ur sina gömmor. Uppdatering: Filippa Reinfeldt har tillsammans med Per Schlingmann skrivit en artikel i millan, där de menar att landstingens frihet måste minska. Då kanman i förlängningen fundera kring om vi behöver landsting överhuvudtaget. Min spontana reaktion. Samtidigt är det att uppskatta att man tagit steget bort från det instrumentella, formen för vår och i stället tagit itu med innehållet i vården.
En annan moderat som verkar för en god sjukvård är EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark. Då handlar det om patientrörlighet i EU och möjligheten för människor att få den bästa vården där den finns. Att slå fast övergripande riktlinjer, göra effektivitetsbedömningar och liknande, inte att lägga sig i hur operationer genomförs. Det görs bäst på nationell nivå menar Hökmark. Läs mer om detta här.
Uppdatering: David Gottlieb gjorde ett nedslag i rapporten och fann följande fakta kring satsningen på cancerforskningen. Något att fundera kring i det fortsatta politiska arbetet. Det är bra att sätta in saker och ting i ett sammanhang. Ger perspektiv.
"Man nämner också i rapporten att Sverige har halkat efter som cancerforskningsnation. Idag betalar Staten 250 Msek till forskningen, ideella anslag är 460 Msek. Samtidigt säger man att de direkta samhällsekonomiska kostnaderna (vård, läkemedel, forskning, preventiva åtgärder) för cancer är 17.6 Miljarder kronor.
250 miljoner kronor fördelat på 200 cancerformer! Som jämförelse kan man titta på en del poster i den senaste budgetpropositionen: 126 MSek satsas på Konstfacks grundutbildning (exkl. böter), 250 MSek satsas på ”Insatser för skogsbruket”. Man föreslår också att man satsar 6,9 miljarder i ”Gårdsstöd och djurbidrag” inkl. mjölkbidrag, handjursbidrag, stöd för proteingrödor, energigrödor, stöd för kontrakterad stärkelsepotatis, stöd för kvalitetscertifiering samt bidrag från EU för bekämpande av djursjukdomar. "
(intressant)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, sjukvård, EU, moderaterna, Hökmark, Schlingmann, samhälle
Framåt eller bakåt...
Var en gång i tiden på presskonferens i Prag. IBM skulle skänka datorer till landet. I min naivitiet frågade jag om det var gårdagens modell för att tömma lagren. Så var det inte, för i Prag hoppade man över alla hinder som vi hade upplevt och startade på en senare och modernare nivå. De lade sig i teknikens framkant. Detta kan ha varit sent 80-tal.
I dagens DN kan vi läsa om småkillar i Rwanda som sitter med datorer i knät utanför flygplatsen och surfar. De snyltar helt enkelt på de öppna nätverken som finns där. De letar efter bilder på idoler och liknande. Regeringen i Rwanda ger barnen egna datorer.
"Rwanda har en för Afrika ambitiös it-politik med målet att landets hela statsförvaltning, samtliga skolor för äldre barn och de flesta skolor för yngre barn ska ha fullständig tillgång till internet 2020."
Även här hoppas det över några led. Är det någon som tror att de här barnen redan nu vet hur upphovsrättslagar och begränsningar fungerar? Knappast vad de funderar på, de är nyfikna och de tar reda på hur tekniken fungerar och de lär sig nytt och testar hela tiden.
Mitt barnbarn är 9 år och har vuxit upp i en datorintensiv miljö. För honom är det självklart att använda tekniken, till allt möjligt. Han seglar Volvo Ocean Race på datorn. Tror ni att han funderar över var vindarna kommer ifrån och vilka segel man ska ha och vilken kurs som är den bästa? All den kunskap om segling som vuxna anser vara nödvändig för att ta sig fram och överhuvudtaget delta i spelet? Nej då, han tar ett annat grepp och testar programmet. Klickar här och klickar där och har snabbt kommit på vad som är det bästa förhållningssättet. Mormor om man använder det här seglet så går det långsammare, ser du det i rutan där. Om jag byter kurs så går det snabbare, säger han. Klick och klick och så är det bästa alternativet valt. Hans förhållande till datorn är inte begränsat av vad som fungerar eller är lämpligt. Det bara är. Helt naturligt. Och han lär sig att segla fast från ett annat håll än det vi är vana vid.
I Sverige har vi kommit långt med vårt datoranvändande, men vi funderar ganska litet på hur det förändrar vårt förhållningsätt till världen utan vill gärna behålla det så som vi är vana att se det. Helst vill vi plocka in internet och hur vi verkar där i den ruta vi känner till, den föut ordnade. Allt ska vara som det varit och ve den som inte anpassar sig till gårdagens varande, regler och livsstil. Då blir det andra bullar.
Deltagarkultur är ett begrepp som ofta används i de här sammanhangen - då bidrar alla närvarande med sin bit som sedan sammanställs med automatik utan att ha någon specifik avsändare. Denna deltagarkultur är förstås störande för den som vill ha kontrollen. Det är många som vill det och inte alls uppskattar det "nya". Men i den nya världen finns det inte alltid en given avsändare. Livet pågår, hela tiden och utvecklas i alla möjliga riktningar.
När IBM ville ta kommandot över Apache så uppstod svårigheter för det gick inte att finna någon specifik ägare det fanns ingen juridisk person att skriva avtal med. Apache hade uppstått och levde sitt eget liv. Ja, vad skulle man göra? En stiftelse bildades och IBM gick in med ekonomiskt stöd. Läs mer om detta här. Intressant case att jämföra med det som nu sker med TPB. Det krävs förstås att man lyfter blicken lite för att se samband. Men de finns där. Samarbete helt enkelt - läs om processen här.
Isobel Hadley Kamptz ser våra digitala liv hotade. Hon tar som exempel den nya Ipredlagen som kommer att ge en industri möjlighet att begränsa vårt deltagande på nätet och inlemma det i det vanliga. Det pågår en rättegång i Sverige som följs av hela världen - täckmanteln heter olaglig fildelning och det är samma industri som gynnas av Ipred som är inblandad. Var denna rättegång kommer att landa står väl än så länge skrivet i stjärnorna vad man kan förstå. Dock ska man inte underskatta kraften i det traditionella etablissemanget. Vissa menar att nu vill man stänga av internet, så kommer det nog inte att bli, men den frihet och kreativitet vi är vana vid kommer att kringskäras av lagar och regler. Den viljan finns uppenbart hos många.
Troligen kommer barnen i Rwanda att passerat oss i internetanvändning inom kort. De hoppar nog över begränsningarna och kör på, precis som man gjorde i Prag. Att hus och infrastruktur inte fungerade som hos oss brydde man sig inte om.
Snart är vi kanske omkörda och ohjälpligt på efterkälken. Tragiskt med tanke på hur mycket dymanik, kraft och kunskap och framtidsmöjligheter det finns ute i cyberrymden. Men å andra sidan så ligger tekniken alltid en bit före - och det kanske är dit hoppet ska ställas. Innan diskussionen om huruvida det ska vara olagligt eller inte att fildela upphovsrättat material över internet så har tekniken sprungit ett steg vidare och vi håller på med något annat som kanske också det stör ordningen för det traditionella.
Samtidigt rättegången pågår i Stockholm så jobbas det parallellt med flera olika lösningar för att underlätta för användarna. Karl Sigfrid skriver på sin blogg om hur Youtube arbetar för att man ska kunna lägga upp lagligt nedladdade videoklipp med Creative Commons-licenser som i sig ställer villkoren. Nedladdningen för att man ska kunna titta även när man är offline. Karl Sigfrid hänvisar bland annat till de många universitetsföreläsningar (En länk om copyright) från amerikanska universitet som finns på Youtube. En källa till kunskap för den vetgirige och nyfikne. I USA alltså. På svenska universitet vill man förbjuda inspelningar istället.
Jag har egna erfarenheter av att använda internet i studiesituationer, det var toppen.
"När jag läste på multimedialinjen på Stockholms Universitetet så hade vi streamade föreläsningar från Grafiskt Center i Tumba. Det berodde på att det fanns de som studerade på distans från annan ort.
Jag som varit med i databranschen ett tag såg genast intressanta möjligheter med det där. Så vi var ett par stycken som utvecklade en speciell sorts pluggmodell. Så här gick det till. Vi satt hemma vid våra datorer och plockade upp en massa olika program/fönster på skärmen. Först streamingen via First Class eller webben, sen Powerpointbilderna i anteckningsläge, msn-chatten för att samtala med kompisarna och samtidigt direktkontakt med ljudteknikern i föreläsningssalen och därmed faktiskt via denne delta interaktivt i föreläsningen.
Frågor och svar streamades samtidigt som man hade privatchat med pluggkompisarna vid sidan om och kunde anteckna i powerpoint och samtidigt slå upp i böckerna om det var nå´t man behövde förstå. Snacka om interaktivitet på hög nivå.
Det där var lite avancerat för vissa, de fattade inte riktigt vad vi gjorde, men vi var ett par damer som hade lite mer koll än andra. Faktum är att den lärare som begrep det här bäst var också en dam. Kanske tillräckligt luttrad för att våga släppa kontrollen och flyta med i det hela. För vissa hade synpunkter på att vi satt hemma i pyjamasen och slappade, utan att förstå vitsen med det hela, så det rådde dealde meningar om vems som förstod, men det är en annan sak. Men snacka om experiment med många öppna kanaler... Det var hur intressant som helst." (min text)
Idag är det så man arbetar. Bambuser, twitter och microbloggar och chat. Självklarheter för väldigt många. Men fortfarande störande för andra. Några av lärarna på universitetet ville inte ens lägga ut sina powerpointbilder (oftast ganska kassa sådana dessutom) på nätet eftersom de trodde att någon skulle knycka dem... Tyvärr så finns den verkligheten. Vi och dom... Det är väl dessvärre intet nytt, det är bara områdena som skiftar över tiden. Maktkamp? Minst sagt. Focault?
Spännande är det hela hur som helst.
(intressant)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, internet, nätverkssamhället, deltagarkultur, framtidsbyggande
I dagens DN kan vi läsa om småkillar i Rwanda som sitter med datorer i knät utanför flygplatsen och surfar. De snyltar helt enkelt på de öppna nätverken som finns där. De letar efter bilder på idoler och liknande. Regeringen i Rwanda ger barnen egna datorer.
"Rwanda har en för Afrika ambitiös it-politik med målet att landets hela statsförvaltning, samtliga skolor för äldre barn och de flesta skolor för yngre barn ska ha fullständig tillgång till internet 2020."
Även här hoppas det över några led. Är det någon som tror att de här barnen redan nu vet hur upphovsrättslagar och begränsningar fungerar? Knappast vad de funderar på, de är nyfikna och de tar reda på hur tekniken fungerar och de lär sig nytt och testar hela tiden.
Mitt barnbarn är 9 år och har vuxit upp i en datorintensiv miljö. För honom är det självklart att använda tekniken, till allt möjligt. Han seglar Volvo Ocean Race på datorn. Tror ni att han funderar över var vindarna kommer ifrån och vilka segel man ska ha och vilken kurs som är den bästa? All den kunskap om segling som vuxna anser vara nödvändig för att ta sig fram och överhuvudtaget delta i spelet? Nej då, han tar ett annat grepp och testar programmet. Klickar här och klickar där och har snabbt kommit på vad som är det bästa förhållningssättet. Mormor om man använder det här seglet så går det långsammare, ser du det i rutan där. Om jag byter kurs så går det snabbare, säger han. Klick och klick och så är det bästa alternativet valt. Hans förhållande till datorn är inte begränsat av vad som fungerar eller är lämpligt. Det bara är. Helt naturligt. Och han lär sig att segla fast från ett annat håll än det vi är vana vid.
I Sverige har vi kommit långt med vårt datoranvändande, men vi funderar ganska litet på hur det förändrar vårt förhållningsätt till världen utan vill gärna behålla det så som vi är vana att se det. Helst vill vi plocka in internet och hur vi verkar där i den ruta vi känner till, den föut ordnade. Allt ska vara som det varit och ve den som inte anpassar sig till gårdagens varande, regler och livsstil. Då blir det andra bullar.
Deltagarkultur är ett begrepp som ofta används i de här sammanhangen - då bidrar alla närvarande med sin bit som sedan sammanställs med automatik utan att ha någon specifik avsändare. Denna deltagarkultur är förstås störande för den som vill ha kontrollen. Det är många som vill det och inte alls uppskattar det "nya". Men i den nya världen finns det inte alltid en given avsändare. Livet pågår, hela tiden och utvecklas i alla möjliga riktningar.
När IBM ville ta kommandot över Apache så uppstod svårigheter för det gick inte att finna någon specifik ägare det fanns ingen juridisk person att skriva avtal med. Apache hade uppstått och levde sitt eget liv. Ja, vad skulle man göra? En stiftelse bildades och IBM gick in med ekonomiskt stöd. Läs mer om detta här. Intressant case att jämföra med det som nu sker med TPB. Det krävs förstås att man lyfter blicken lite för att se samband. Men de finns där. Samarbete helt enkelt - läs om processen här.
Isobel Hadley Kamptz ser våra digitala liv hotade. Hon tar som exempel den nya Ipredlagen som kommer att ge en industri möjlighet att begränsa vårt deltagande på nätet och inlemma det i det vanliga. Det pågår en rättegång i Sverige som följs av hela världen - täckmanteln heter olaglig fildelning och det är samma industri som gynnas av Ipred som är inblandad. Var denna rättegång kommer att landa står väl än så länge skrivet i stjärnorna vad man kan förstå. Dock ska man inte underskatta kraften i det traditionella etablissemanget. Vissa menar att nu vill man stänga av internet, så kommer det nog inte att bli, men den frihet och kreativitet vi är vana vid kommer att kringskäras av lagar och regler. Den viljan finns uppenbart hos många.
Troligen kommer barnen i Rwanda att passerat oss i internetanvändning inom kort. De hoppar nog över begränsningarna och kör på, precis som man gjorde i Prag. Att hus och infrastruktur inte fungerade som hos oss brydde man sig inte om.
Snart är vi kanske omkörda och ohjälpligt på efterkälken. Tragiskt med tanke på hur mycket dymanik, kraft och kunskap och framtidsmöjligheter det finns ute i cyberrymden. Men å andra sidan så ligger tekniken alltid en bit före - och det kanske är dit hoppet ska ställas. Innan diskussionen om huruvida det ska vara olagligt eller inte att fildela upphovsrättat material över internet så har tekniken sprungit ett steg vidare och vi håller på med något annat som kanske också det stör ordningen för det traditionella.
Samtidigt rättegången pågår i Stockholm så jobbas det parallellt med flera olika lösningar för att underlätta för användarna. Karl Sigfrid skriver på sin blogg om hur Youtube arbetar för att man ska kunna lägga upp lagligt nedladdade videoklipp med Creative Commons-licenser som i sig ställer villkoren. Nedladdningen för att man ska kunna titta även när man är offline. Karl Sigfrid hänvisar bland annat till de många universitetsföreläsningar (En länk om copyright) från amerikanska universitet som finns på Youtube. En källa till kunskap för den vetgirige och nyfikne. I USA alltså. På svenska universitet vill man förbjuda inspelningar istället.
Jag har egna erfarenheter av att använda internet i studiesituationer, det var toppen.
"När jag läste på multimedialinjen på Stockholms Universitetet så hade vi streamade föreläsningar från Grafiskt Center i Tumba. Det berodde på att det fanns de som studerade på distans från annan ort.
Jag som varit med i databranschen ett tag såg genast intressanta möjligheter med det där. Så vi var ett par stycken som utvecklade en speciell sorts pluggmodell. Så här gick det till. Vi satt hemma vid våra datorer och plockade upp en massa olika program/fönster på skärmen. Först streamingen via First Class eller webben, sen Powerpointbilderna i anteckningsläge, msn-chatten för att samtala med kompisarna och samtidigt direktkontakt med ljudteknikern i föreläsningssalen och därmed faktiskt via denne delta interaktivt i föreläsningen.
Frågor och svar streamades samtidigt som man hade privatchat med pluggkompisarna vid sidan om och kunde anteckna i powerpoint och samtidigt slå upp i böckerna om det var nå´t man behövde förstå. Snacka om interaktivitet på hög nivå.
Det där var lite avancerat för vissa, de fattade inte riktigt vad vi gjorde, men vi var ett par damer som hade lite mer koll än andra. Faktum är att den lärare som begrep det här bäst var också en dam. Kanske tillräckligt luttrad för att våga släppa kontrollen och flyta med i det hela. För vissa hade synpunkter på att vi satt hemma i pyjamasen och slappade, utan att förstå vitsen med det hela, så det rådde dealde meningar om vems som förstod, men det är en annan sak. Men snacka om experiment med många öppna kanaler... Det var hur intressant som helst." (min text)
Idag är det så man arbetar. Bambuser, twitter och microbloggar och chat. Självklarheter för väldigt många. Men fortfarande störande för andra. Några av lärarna på universitetet ville inte ens lägga ut sina powerpointbilder (oftast ganska kassa sådana dessutom) på nätet eftersom de trodde att någon skulle knycka dem... Tyvärr så finns den verkligheten. Vi och dom... Det är väl dessvärre intet nytt, det är bara områdena som skiftar över tiden. Maktkamp? Minst sagt. Focault?
Spännande är det hela hur som helst.
(intressant)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, internet, nätverkssamhället, deltagarkultur, framtidsbyggande
fredag 20 februari 2009
Lösa hierarkier på nätet...
I dagens rättegång i TPB-fallet har det snackats mycket om vem som äger vad och vem som bestämmer. På internet är det inte självklart. Någon kan få en idé som andra sedan hänger på, den första går ur och andra hänger på, till slut vet ingen vem som sa vad, men det har blivit en växande "produkt", text, programvara, diskussion av det hela. Det växer generiskt på något sätt. Definitivt inte som det är i den "vanliga" världen där allt har en avsändare och en ägare och någon ansvarig. Olika världar strålar onekligen samman i denna rättegång. Ingångsvärdena på hur det förhåller sig är helt olika..
Microbloggarna har gjort en sammanställning över vad som försiggår på twitter - det är livet med tangentbord, eller numera lika gärna mobilen.
Det här påminner mig om när jag läste på Multimedialinjen vid pedagogiska institutionen på Stockholms Universitet. På en av våra kurser gick vi rakt in i Moon (en virtuell värld) och skapade oss var sin avatar, bara lärarna visste vilka vi var, men inte vi själva (självklart klurade vi ut det ganska snabbt, men ändå).
Vi delades in i olika grupper som fick till uppgift att bygga en egen värld tillsammans, som vi så småning om kokade ihop på olika sätt. Vi programmerade, vi skrev och vi retades med varandra och det var oerhört spännande att se hur vårt samhälle under några veckor byggdes upp. Då var det på låtsas och nu är det betydligt mer på allvar. På internet, på twitter och bloggy samlas vi och lever vårt liv, en del som avatarer och andra under sin eget namn. Det är en låtsasvärld för vissa, men ändå nog så viktig och på riktigt för oss som deltar i den.
Dessvärre finns inte "platsen" vi jobbade på kvar - men jag skrev ett manus utifrån allt som hände där. Det är ganska långt och borde nog egentligen ses på en rullande storskärm. Det intressanta här är dock hur historien fick ett eget liv och blev sin egen teater, en automatgenererad performance med människor i bakgrunden. Ingen bestämde, ingen hade ett förutbestämt manus. Det bara blev. Även detta ett onlinespektakel. Följ med om ni orkar, det är långt. Men rätt knäppt och kul.
Min avatar i kursuppgiften heter dash och min programmerade vän är dammsugaren Hoover som springer omkring och har synpunkter i allas utrymmen.
En virtuell teater i 3 akter?
(Aftonbladet) (SvD)
Microbloggarna har gjort en sammanställning över vad som försiggår på twitter - det är livet med tangentbord, eller numera lika gärna mobilen.
Det här påminner mig om när jag läste på Multimedialinjen vid pedagogiska institutionen på Stockholms Universitet. På en av våra kurser gick vi rakt in i Moon (en virtuell värld) och skapade oss var sin avatar, bara lärarna visste vilka vi var, men inte vi själva (självklart klurade vi ut det ganska snabbt, men ändå).
Vi delades in i olika grupper som fick till uppgift att bygga en egen värld tillsammans, som vi så småning om kokade ihop på olika sätt. Vi programmerade, vi skrev och vi retades med varandra och det var oerhört spännande att se hur vårt samhälle under några veckor byggdes upp. Då var det på låtsas och nu är det betydligt mer på allvar. På internet, på twitter och bloggy samlas vi och lever vårt liv, en del som avatarer och andra under sin eget namn. Det är en låtsasvärld för vissa, men ändå nog så viktig och på riktigt för oss som deltar i den.
Dessvärre finns inte "platsen" vi jobbade på kvar - men jag skrev ett manus utifrån allt som hände där. Det är ganska långt och borde nog egentligen ses på en rullande storskärm. Det intressanta här är dock hur historien fick ett eget liv och blev sin egen teater, en automatgenererad performance med människor i bakgrunden. Ingen bestämde, ingen hade ett förutbestämt manus. Det bara blev. Även detta ett onlinespektakel. Följ med om ni orkar, det är långt. Men rätt knäppt och kul.
Min avatar i kursuppgiften heter dash och min programmerade vän är dammsugaren Hoover som springer omkring och har synpunkter i allas utrymmen.
En virtuell teater i 3 akter?
(Aftonbladet) (SvD)
Eventuellt brott eller killarnas vandel...
(Aftonbladet)
Börjar inte rapporteringen från TPB-rättegången handla för mycket om TPB-killarnas vandel och politiska åsikter nu? Det blir ett sätt att framställa dem som skumrask på ett sätt som gör dem till bovar i frågan innan dom har fallit. Det är väl lite olyckligt ändå? Då börjar det handla mer om person än sak plötsligt och känslorna och fördomarna får utrymme.
För det är väl inte att komma fram till att de mycket väl har kunnat begå brott eftersom de är som de är, utan om de har gjort något brottsligt just i den här frågan?
Det vore dock intressant om någon redaktion tog och grävde fram hur underhållningsindustrin agerat mot ny teknik genom åren. Man har trots allt hittills försökt förbjuda allt i teknikutveckling som stört de egna idéerna. Hur vore det att lyssna på vad kunderna vill ha. Tillfället är ypperligt just nu när vi står mitt i vattenfallet - internet möjliggör mer än det begränsar faktiskt.
Vidhåller min tidigare idé - jobba ihop i stället för att stärka fiendeskapen. Jag vet inte om killarna som är inblandade i TPB är skurkar. Kanske mer av en annan sort där hierarkier och ordning och reda och allmän organisation inte är så viktigt. Tolkningsföreträden har mindre betydelse i en rymd där alla bidrar till alla, folk kommer och går. Kunskapen flyter runt i en aldrig sinande ström och det gör också idéerna, vem som har sgat vad är mindre viktigt. Huvudsaken är att det leder framåt. Klusterorganisatorisk dynamik skriver Marcin och hänvisar till Rick Falkvinge och Oscar Swartz som också berör hur livet organiseras på internet. Det är inte så att någon behöver bestämma över andra. Det är säkerligen svårt att förstå för den som är inkörd på hur gamla tröttkörda organisationer arbetar, där händer det inte heller saker i samma takt.
Men vem vet, vem vet vad som händer framöver? För närvarande är positionerna låsta. Jag har inte tagit ställning för någon part utan betraktar mest det hela med ett övergripande intresse.
Svensson fördjupar sig i hur fildelning tvingar fram nya affärsmodeller. Det är där vi borde vara egentligen, inte i den låsta situation som nu har uppstått.
(intressant) (Expressen)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, Pirate Bay, moderaterna, upphovsrätt, underhållningsindustrin, ifpi, internet, fildelning, Emma
Börjar inte rapporteringen från TPB-rättegången handla för mycket om TPB-killarnas vandel och politiska åsikter nu? Det blir ett sätt att framställa dem som skumrask på ett sätt som gör dem till bovar i frågan innan dom har fallit. Det är väl lite olyckligt ändå? Då börjar det handla mer om person än sak plötsligt och känslorna och fördomarna får utrymme.
För det är väl inte att komma fram till att de mycket väl har kunnat begå brott eftersom de är som de är, utan om de har gjort något brottsligt just i den här frågan?
Det vore dock intressant om någon redaktion tog och grävde fram hur underhållningsindustrin agerat mot ny teknik genom åren. Man har trots allt hittills försökt förbjuda allt i teknikutveckling som stört de egna idéerna. Hur vore det att lyssna på vad kunderna vill ha. Tillfället är ypperligt just nu när vi står mitt i vattenfallet - internet möjliggör mer än det begränsar faktiskt.
Vidhåller min tidigare idé - jobba ihop i stället för att stärka fiendeskapen. Jag vet inte om killarna som är inblandade i TPB är skurkar. Kanske mer av en annan sort där hierarkier och ordning och reda och allmän organisation inte är så viktigt. Tolkningsföreträden har mindre betydelse i en rymd där alla bidrar till alla, folk kommer och går. Kunskapen flyter runt i en aldrig sinande ström och det gör också idéerna, vem som har sgat vad är mindre viktigt. Huvudsaken är att det leder framåt. Klusterorganisatorisk dynamik skriver Marcin och hänvisar till Rick Falkvinge och Oscar Swartz som också berör hur livet organiseras på internet. Det är inte så att någon behöver bestämma över andra. Det är säkerligen svårt att förstå för den som är inkörd på hur gamla tröttkörda organisationer arbetar, där händer det inte heller saker i samma takt.
Men vem vet, vem vet vad som händer framöver? För närvarande är positionerna låsta. Jag har inte tagit ställning för någon part utan betraktar mest det hela med ett övergripande intresse.
Svensson fördjupar sig i hur fildelning tvingar fram nya affärsmodeller. Det är där vi borde vara egentligen, inte i den låsta situation som nu har uppstått.
(intressant) (Expressen)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, Pirate Bay, moderaterna, upphovsrätt, underhållningsindustrin, ifpi, internet, fildelning, Emma
torsdag 19 februari 2009
Skriv en story och vinn en bok hos Leo...
Från Leos blogg knyckte jag texten nedan:
Boktävlingen: Deadline senareläggs
Deadline i tävlingen där du kan vinna böckerna “Piraterna”, “Little Brother” eller “Att stänga det öppna samhället” senareläggs. Detta p g a att det har kommit in så få bidrag och rättegången mot The Pirate Bay som säkert upptar folks tid (antar att folk har annat att göra än att vara kreativa när de får en så dramatisk politisk teater serverad från Stockholms Tingsrätt).
Ny deadline är 8 mars 2009 23:59.
Till boktävlingen
Boktävlingen: Deadline senareläggs
Deadline i tävlingen där du kan vinna böckerna “Piraterna”, “Little Brother” eller “Att stänga det öppna samhället” senareläggs. Detta p g a att det har kommit in så få bidrag och rättegången mot The Pirate Bay som säkert upptar folks tid (antar att folk har annat att göra än att vara kreativa när de får en så dramatisk politisk teater serverad från Stockholms Tingsrätt).
Ny deadline är 8 mars 2009 23:59.
Till boktävlingen
Så här ser han ut...
Jag har hängt på olika e-postlistor i många år nu. en delpersoner blirman liksom bekant med fastän man inte träffat dem. Åren går och man samtaar omolik saker. Det blir som en brevvän ungefär. Jag brukar hänvisa till en av dem som favoritjuristen. Mårten Schultz heter han. Favorit har han blivit för att han fått mig att tänka efter ibland när jag publicerat lite korttänkta omdömen, exempelvis om folk som inte ännu är dömda i domstol. Har bara gått efter vad som står i tidningen och jag som gammal tidningsmakare borde inte gå på såna lätta trix, jag skäms lite för det. Inget man är stolt över. Numera tänker jag efter före kan man säga. Det tackar jag Mårten för.
Nåväl Mårten har nu hamnat på omslaget till en tidning - lite stolt är han nog.
Hur som helst så här ser han ut.
Mårten har också gästbloggat här tidigare. Det handlade om rätten att ha ett privatliv. Även när man är prinsessa.
Nåväl Mårten har nu hamnat på omslaget till en tidning - lite stolt är han nog.
Hur som helst så här ser han ut.
Mårten har också gästbloggat här tidigare. Det handlade om rätten att ha ett privatliv. Även när man är prinsessa.
Har åklagaren fildelat - utan att fråga upphovsrättsinnehavaren...
Uppdatering: Hoppsan sa, för att jag skrev nedan så ska jag i vissas ögon framstå som en idiot då. Det är helt underbart. De som läser ser att min text är frågande och inte påstående. Läsförståelse någon? Så kritikerbloggen kan nog lugna ner sig lite. Christian ställer också en fråga och i hans kommentarer kan man se att det är OK att använda Youtubeklipp. Det är bra att få veta det. Rasmus skriver om krocken mellan två världar som den intressantaste och det är ju också det jag menar att detta är. Ingen sida i den här rättegången ska underskattas. Leo undrar om det är fel att uttrycka sig som Neij gör när man blvit utsatt av rättsapparaten på ett sätt man inte uppskattar.
Jag vill meddela att jag inte håller på vare sig den ena eller den andra sidan i den här rättegången. Den är principiellt viktig överhuvudtaget och det hela måste ha sin gång. Däremot tycker jag att informationen ska flöda fritt på internet och inte inskränkas av att en industri vill kunna sätta dit folk lite hur som helst. Fildelningsfrågan i sig är inte den viktiga för mig. Däremot anser jag att upphovsrättsfrågan ska diskuteras utifrån teknikutvecklingens framfart.
********************
Min kompis på Kulturbloggen Rosemari berättar att hon i kväll upptäckte att hennes Youtubeklipp användes i TPB-rättegången som bevis på att Neij är mer insyltad än vad han vill göra gällande.
Har det fildelats? Häpnadsväckande eller häpnadsväckande? Uppdatering: Jag tror nog att de vet vad de gör juristerna, men det är lite komiskt ändå.
Men samtidigt är detta ett tydligt exempel på hur det fungerar på internet. Man hittar olika saker, man laddar ner och man sprider vidare. Det är möjligt att de inte laddat ner filen utan haft en internetuppkopplad dator i rättssalen och surfat till Youtube. Eller har de tankat ner filmen? Det vet vi inte. Men ändå. Vill Rosemari att hennes klipp ska användas som bevis i en rättegång?
"Åter till det där att piratåklagaren använder mitt klipp. Det är obegripligt. Det är väl inget bevis på något mer än att en del människor inte tycker om amerikansk kulturimperialism. Och förresten: piratåklagaren har inte bett mig om lov att använda det. Med andra ord begår han också upphovsrättsbrott, i så fall."
Oj då det här lär vi få höra mer om, den saken är klar.
(intressant)
Nicklas Lundblad har startat en egen blogg för essäer och den första behandlar hans funderingar kring Upphovsrätten. Medhjälp, uppsåt och tillgängliggörande - tankar om Pirate Bay-rättegångens begrepp. Nicklas är doktor men har också en jur.kand så det finns bäring på flera nivåer i det han skriver.
Opassande, Oscar, Anna Troberg,
Jag vill meddela att jag inte håller på vare sig den ena eller den andra sidan i den här rättegången. Den är principiellt viktig överhuvudtaget och det hela måste ha sin gång. Däremot tycker jag att informationen ska flöda fritt på internet och inte inskränkas av att en industri vill kunna sätta dit folk lite hur som helst. Fildelningsfrågan i sig är inte den viktiga för mig. Däremot anser jag att upphovsrättsfrågan ska diskuteras utifrån teknikutvecklingens framfart.
********************
Min kompis på Kulturbloggen Rosemari berättar att hon i kväll upptäckte att hennes Youtubeklipp användes i TPB-rättegången som bevis på att Neij är mer insyltad än vad han vill göra gällande.
Har det fildelats? Häpnadsväckande eller häpnadsväckande? Uppdatering: Jag tror nog att de vet vad de gör juristerna, men det är lite komiskt ändå.
Men samtidigt är detta ett tydligt exempel på hur det fungerar på internet. Man hittar olika saker, man laddar ner och man sprider vidare. Det är möjligt att de inte laddat ner filen utan haft en internetuppkopplad dator i rättssalen och surfat till Youtube. Eller har de tankat ner filmen? Det vet vi inte. Men ändå. Vill Rosemari att hennes klipp ska användas som bevis i en rättegång?
"Åter till det där att piratåklagaren använder mitt klipp. Det är obegripligt. Det är väl inget bevis på något mer än att en del människor inte tycker om amerikansk kulturimperialism. Och förresten: piratåklagaren har inte bett mig om lov att använda det. Med andra ord begår han också upphovsrättsbrott, i så fall."
Oj då det här lär vi få höra mer om, den saken är klar.
(intressant)
Nicklas Lundblad har startat en egen blogg för essäer och den första behandlar hans funderingar kring Upphovsrätten. Medhjälp, uppsåt och tillgängliggörande - tankar om Pirate Bay-rättegångens begrepp. Nicklas är doktor men har också en jur.kand så det finns bäring på flera nivåer i det han skriver.
Opassande, Oscar, Anna Troberg,
En miljon jobb att söka... Inte bara SAAB
Arbetsförmedlingens prognoser visar att det kommer att tillsättas 1 miljon jobb i år. Är inte det ganska positivt mitt i varselflödet? Det borde rent av varit rubriken istället för att fokus handlar om alla varsel och allt elände som finans- och SAAB-kriser för med sig. Det finns hopp, alla kommer inte att ramla ut för ättestupan om SAAB slutar sin verksamhet. De flesta av mina utländska vänner menar att för dem är det helt naturligt att flytta dit jobben finns till exempel. Vi har inte riktigt samma tradition är i Sverige och det gör det lite svårare att tänka så kanske.
Men dock finns det yrkesgrupper som just flyttar runt. Tidigare var det officerare i hög grad (jag vet inte hur mycket de flyttar idag eftersom allt inom försvaret verkar vara nedlagt numera) som flyttade runt med sina familjer. Byggjobbare flyttar runt. Präster gör det. Många som arbetar på internationella företag flyttar utomlands ett par år. Den som är statligt eller i alla fall var det så, hade förvisso en säker anställning, men även där gällde det att vara beredd på att flytta till annan ort för att man skulle få behålla jobbet. Visst måste det finnas positiva berättelser att leta fram i dessa personers gömmor.
Som jag skrev som tips i går till Arbetsförmedlingen. Plocka fram möjligheterna som finns och ge människor hopp i stället för att förstärka den förtvivlan som finns. Visserligen handlar hela livet om att åka hiss mellan himmel och helvete och det i de flesta aspekter som jobb, familj och annat. Av den anledningen är det ännu viktigare att hålla igång resan uppåt så mycket som är möjligt. Hoppet är det sista som överger människan skriver Kadhammar och berättar om luttrade arbetare på SAAB.
Det är kanske möjligt att var och en måste tänka ett varv vidare i sitt liv och kanske välja något annat än det man har just nu. Där borde verkligen arbetsförmedlingen och dess nytillskott av coacher kunna ha ett rejält mål framför sig.
Olika infallsvinklar på jobben
Det finns iofs olika metoder, mer eller mindre imponerande. Socialdemokraten Monica Green föreslår att regeringen ger skattepengar till SAAB så att folk får behålla jobben och betala skatt till välfärden. Är inte det en lite krånglig väg att gå? Johan Ingerö kommenterar hennes förslag på sin blogg. Han tycker också att min och Expressenledarens idé om att låta facket vara med och ta över SAAB är lysande.
Oppositionen har som bekant kritiserat regeringens nej till att stötta SAAB med skattepengar. Opinionsundersökningar som flera har gjort idag visar dock att huvuddelen av de tilfrågade anser att regeringen gör rätt.
Via CUF-ordföranden Magnus Andersson som i sin tur hittat den via Per Ankersjö vill jag ge er chansen att fundera kring hur resonemangen mellan socaldemokrater och regeringen går kring SAAB:
Pär Ström jobbar vidare med att finna feministiska genusvinklingar även på detta problem.
DN (SvD)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, SAAB, arbetstillfällen, arbetsförmedlingen, regeringen, oppositionen, Maud Olofsson
Men dock finns det yrkesgrupper som just flyttar runt. Tidigare var det officerare i hög grad (jag vet inte hur mycket de flyttar idag eftersom allt inom försvaret verkar vara nedlagt numera) som flyttade runt med sina familjer. Byggjobbare flyttar runt. Präster gör det. Många som arbetar på internationella företag flyttar utomlands ett par år. Den som är statligt eller i alla fall var det så, hade förvisso en säker anställning, men även där gällde det att vara beredd på att flytta till annan ort för att man skulle få behålla jobbet. Visst måste det finnas positiva berättelser att leta fram i dessa personers gömmor.
Som jag skrev som tips i går till Arbetsförmedlingen. Plocka fram möjligheterna som finns och ge människor hopp i stället för att förstärka den förtvivlan som finns. Visserligen handlar hela livet om att åka hiss mellan himmel och helvete och det i de flesta aspekter som jobb, familj och annat. Av den anledningen är det ännu viktigare att hålla igång resan uppåt så mycket som är möjligt. Hoppet är det sista som överger människan skriver Kadhammar och berättar om luttrade arbetare på SAAB.
Det är kanske möjligt att var och en måste tänka ett varv vidare i sitt liv och kanske välja något annat än det man har just nu. Där borde verkligen arbetsförmedlingen och dess nytillskott av coacher kunna ha ett rejält mål framför sig.
Olika infallsvinklar på jobben
Det finns iofs olika metoder, mer eller mindre imponerande. Socialdemokraten Monica Green föreslår att regeringen ger skattepengar till SAAB så att folk får behålla jobben och betala skatt till välfärden. Är inte det en lite krånglig väg att gå? Johan Ingerö kommenterar hennes förslag på sin blogg. Han tycker också att min och Expressenledarens idé om att låta facket vara med och ta över SAAB är lysande.
Oppositionen har som bekant kritiserat regeringens nej till att stötta SAAB med skattepengar. Opinionsundersökningar som flera har gjort idag visar dock att huvuddelen av de tilfrågade anser att regeringen gör rätt.
Via CUF-ordföranden Magnus Andersson som i sin tur hittat den via Per Ankersjö vill jag ge er chansen att fundera kring hur resonemangen mellan socaldemokrater och regeringen går kring SAAB:
Pär Ström jobbar vidare med att finna feministiska genusvinklingar även på detta problem.
DN (SvD)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, SAAB, arbetstillfällen, arbetsförmedlingen, regeringen, oppositionen, Maud Olofsson
Tretusen inlägg...
Detta är det 3000:e inlägget på den här bloggen sedan jag startade, när nu det var. Tiden flyger när man har kul.
Är det kanske dags att lägga ner nu - klippa sig och skaffa sig ett jobb?
Är det kanske dags att lägga ner nu - klippa sig och skaffa sig ett jobb?
Hur får man jobbet som coach på Arbetsförmedlingen...
Har bestämt missat nå´t i mitt arbetssökande här.
När jag läser Anne-Christin Hornborgs artikel i Afonbladet så går hjärnan i gång. Arbetsförmedlingen har hyrt in 1500 självutnämnda coacher menar hon och beskriver en verksamhet som till stor del tycks vara "fluminriktad". Man kan undra hur det har gått till? Läs artikeln själva.
Men å andra sidan. Arbetsförmedlingen har sin egen stil, inte alltid känns den kopplad till praktiska verkligheten. Akademiker sätts upp som lämpligast att arbeta som personliga assistenter, det är inte att ta vara på kompetens precis. Inget fel på att jobba som personlig assistent men lämpligheten är extra viktig där.
Förmedlare som kräver absolut närvaro på av dem bestämda tidpunkter men själva åker på semester två veckor utan att tala om det för den arbetssökande. Finns många liknande exempel. Ansvaret går bara från ena hållet. Tyvärr. Men de har fått en ny chef på Arbetsförmedlingen som verkar bra. Hoppas att hon kan göra något åt sin organisation. Men om det är så att de nyutnämnda coacherna består av människor som arbetar mer med verklighetsflykt så är det inte så bra förstås.
Hur får man jobbet som coach hos Arbetsförmedlingen? Duger det med en akademisk examen i beteendevetenskap och därutöver en oändlig massa kurser i samma ämne och erfarenhet av ett långt yrkesliv? I så fall är jag intresserad. Jag är seriös, kan förvisso tända ljus, men tror mer på regelrätta pedagogiska insatser att få människor att tänka själva och gärna i den dimension som kallas verklighet.
(intressant)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, arbetsförmedlingen, arbetscoach, flummande, arbetsmarknad, arbetslöshet, personlig utveckling
När jag läser Anne-Christin Hornborgs artikel i Afonbladet så går hjärnan i gång. Arbetsförmedlingen har hyrt in 1500 självutnämnda coacher menar hon och beskriver en verksamhet som till stor del tycks vara "fluminriktad". Man kan undra hur det har gått till? Läs artikeln själva.
Men å andra sidan. Arbetsförmedlingen har sin egen stil, inte alltid känns den kopplad till praktiska verkligheten. Akademiker sätts upp som lämpligast att arbeta som personliga assistenter, det är inte att ta vara på kompetens precis. Inget fel på att jobba som personlig assistent men lämpligheten är extra viktig där.
Förmedlare som kräver absolut närvaro på av dem bestämda tidpunkter men själva åker på semester två veckor utan att tala om det för den arbetssökande. Finns många liknande exempel. Ansvaret går bara från ena hållet. Tyvärr. Men de har fått en ny chef på Arbetsförmedlingen som verkar bra. Hoppas att hon kan göra något åt sin organisation. Men om det är så att de nyutnämnda coacherna består av människor som arbetar mer med verklighetsflykt så är det inte så bra förstås.
Hur får man jobbet som coach hos Arbetsförmedlingen? Duger det med en akademisk examen i beteendevetenskap och därutöver en oändlig massa kurser i samma ämne och erfarenhet av ett långt yrkesliv? I så fall är jag intresserad. Jag är seriös, kan förvisso tända ljus, men tror mer på regelrätta pedagogiska insatser att få människor att tänka själva och gärna i den dimension som kallas verklighet.
(intressant)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, arbetsförmedlingen, arbetscoach, flummande, arbetsmarknad, arbetslöshet, personlig utveckling
onsdag 18 februari 2009
Mysig blogg om mat...
Får jag rekommendera Erik Hörnfeldts underfundiga och underbara blogg om mat.
Bacon heter den - klicka er in och mys lite kring hans betraktelser kring matfröjd...
Bacon heter den - klicka er in och mys lite kring hans betraktelser kring matfröjd...
Kalle Ankakalkyler...
Äntligen kommer det fram siffror på hur Ifpi har räknat fram sitt skadeståndskrav.
Jo man tackar - 7.50 per låt. Det anser de att de har förlorat i intäkter på nedladdningen.
Undrar om de också ha räknat med den merförsäljning som nedladdningen uppenbarligen har medfört. Troligen inte. Internet som marknadsföringskanal är en ganska bra idé.
Vi som var med under IT-boomen känner till de där Kalle Ankakalkylerna. De höll aldrig nämligen. detv ar mycket luft i kalkylerna då och som det verkar nu.
Lite perspektiv på beräkningar och upphovsrätt på internet från detta tangentbord (många har läst detta redan, men ni som inte gjort det kan ju ta en titt:
"Jag började med att skriva om Kalle Anka-kalkyler och häromdagen om hur det kan bli när man genom Creative Commons Licenser upplåter åt andra att använda en bild. Vilken kreaticitet som då kan skapas. Bilden är inte stulen utan bearbetat, men originalet finns kvar. Mymlan skirver idag om musik som från början var gratis och nu slår försäljningsrekord. Hur går det ihop kan man undra?"
(Aftonbladet)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, Pirate Bay, moderaterna, upphovsrätt, underhållningsindustrin, ifpi, internet, fildelning
Jo man tackar - 7.50 per låt. Det anser de att de har förlorat i intäkter på nedladdningen.
Undrar om de också ha räknat med den merförsäljning som nedladdningen uppenbarligen har medfört. Troligen inte. Internet som marknadsföringskanal är en ganska bra idé.
Vi som var med under IT-boomen känner till de där Kalle Ankakalkylerna. De höll aldrig nämligen. detv ar mycket luft i kalkylerna då och som det verkar nu.
Lite perspektiv på beräkningar och upphovsrätt på internet från detta tangentbord (många har läst detta redan, men ni som inte gjort det kan ju ta en titt:
"Jag började med att skriva om Kalle Anka-kalkyler och häromdagen om hur det kan bli när man genom Creative Commons Licenser upplåter åt andra att använda en bild. Vilken kreaticitet som då kan skapas. Bilden är inte stulen utan bearbetat, men originalet finns kvar. Mymlan skirver idag om musik som från början var gratis och nu slår försäljningsrekord. Hur går det ihop kan man undra?"
(Aftonbladet)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, Pirate Bay, moderaterna, upphovsrätt, underhållningsindustrin, ifpi, internet, fildelning
Facket kan väl köpa SAAB...
Självklart är det tufft för enskilda att bli av med jobbet. Det är många som upplevt det till och från och för det allra mesta har det fixat sig. Det verkar väl klart att staten kommer att ställa upp och hjälpa till med coachning, stöd och utbildning för den som blir av med jobbet. Regeringen satsar närmare 3 miljarder kronor bara på detta stöd och det lär säkert bli mer, om det behövs. Mona Sahlin tycker att regeringen är passiv och vill hellre stötta SAAB som företag vad det verkar.
Statens kapital ska inte användas som riskkapital för utländska storägares misslyckanden. SAAB har inte gått bra på väldigt många år och statsminister Reinfeldt är tydlig och menar att bolagsdirektörerna i USA har gillrat en fälla och den ska man inte trampa i. Det hadnlar om eneorma resurser menar han och visst känns det bättre att svenska resurser just nu satsas på de som blir av med jobben. För inom närmaste tiden ser det väl inte riktigt ut som om jobben skulle bli kvar i alla fall.
De är bra på det där amerikanarna, det ser vi inte minst nu under rättegången mot The Pirate Bay och den önskan om inskrnkning av internet som pågår under täckmanteln upphovsrätt. Mats G Nilsson tycker att det är bra att Mona Sahlin inte har något inflytande just nu över hur våra skattemedel ska användas. Facket tycker att det är ett svek att regeringen inte tänker stötta SAAB. Jag tycker att facket själva, de verkar ha gott om pengar, ska gå in och stötta eller köpa SAAB om de tycker att det är så viktigt. Ett företag som inte fixat sin produktuteckling under så lång tid ska inte ha skattemedel för att fortsätta misslyckas. Bidrag är inget incitament till krafttag, snarare konserverar det situationen.
Maud Olofsson var även hon tydlig idag när hon meddelade att det inte blir några skattepengar till GM. Däremot är det viktigare att rädda den kompetens i form av arbetskraft som finns och snabbt få igång dem i framtidsindustrier som exempelvis inom den förnyelsebara energin. Spontant känns det betydligt mer sunt att staten satsar på sådan företagsamhet än att delta i och bidra till GMs avvecklingskostnader för SAAB. Kent Pettersson tycker också att det är bra att GM får ta ansvar för sitt eget företag. Inte att svenska skattebetalare ska göra det. Antonsson har också synpunkter.
Till er som kanske blir av med jobben, det är jättejobbigt nu men det kommer att ordna sig. Jag vet det, ty jag har varit i den situationen flera gånger under mitt arbetsliv. Det har varit uppgång och nedgång, uppköp och nedläggning och hopslagning. Än kan det ändra sig och än är det "business as usual" säger VD som trots detta inte kan ge klart besked.
Till arbetsförmedlingen skulle jag vilja ge ett pedagogiskt tips. Det är inte nödvändigt att allt elände presenteras på förstasidan. Det är betydligt klyftigare att där lyfta fram de möjligheter som arbetsförmedlingen kan erbjuda den som är varslad eller redan har förlorat sitt arbete, än att ha de senaste katastrofsiffrorna om arbetsmarknaden där. Det hjälper bara till att åka ännu längre ner i katastrofspiralen och känna att här finns det verkligen inget hopp. Varför ligger inte länken till Västerås på första sidan. De söker massor med folk dit. Kolla in här. Uppdat: Den här länken är bättre 1000 jobb i Västerås.
Uppdatering: Jag ser att Expressens ledare tycker som jag och uppmanar facket att lägga ett bud på SAAB. Ett skambud. Varför inte, plötsligt finns det en personalägd bilindustri i Sverige. Smaka på den.
Förresten: Heja Maud - vad du var bra idag.
Uppdatering 2: Statsminister hänger på ;-)
(intressant)
(SvD) (GP) (GT)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, moderaterna, maud olofsson, regeringen, SAAB, GM, Göteborg, Arebetsförmedlingen, samhälle, energi
Statens kapital ska inte användas som riskkapital för utländska storägares misslyckanden. SAAB har inte gått bra på väldigt många år och statsminister Reinfeldt är tydlig och menar att bolagsdirektörerna i USA har gillrat en fälla och den ska man inte trampa i. Det hadnlar om eneorma resurser menar han och visst känns det bättre att svenska resurser just nu satsas på de som blir av med jobben. För inom närmaste tiden ser det väl inte riktigt ut som om jobben skulle bli kvar i alla fall.
De är bra på det där amerikanarna, det ser vi inte minst nu under rättegången mot The Pirate Bay och den önskan om inskrnkning av internet som pågår under täckmanteln upphovsrätt. Mats G Nilsson tycker att det är bra att Mona Sahlin inte har något inflytande just nu över hur våra skattemedel ska användas. Facket tycker att det är ett svek att regeringen inte tänker stötta SAAB. Jag tycker att facket själva, de verkar ha gott om pengar, ska gå in och stötta eller köpa SAAB om de tycker att det är så viktigt. Ett företag som inte fixat sin produktuteckling under så lång tid ska inte ha skattemedel för att fortsätta misslyckas. Bidrag är inget incitament till krafttag, snarare konserverar det situationen.
Maud Olofsson var även hon tydlig idag när hon meddelade att det inte blir några skattepengar till GM. Däremot är det viktigare att rädda den kompetens i form av arbetskraft som finns och snabbt få igång dem i framtidsindustrier som exempelvis inom den förnyelsebara energin. Spontant känns det betydligt mer sunt att staten satsar på sådan företagsamhet än att delta i och bidra till GMs avvecklingskostnader för SAAB. Kent Pettersson tycker också att det är bra att GM får ta ansvar för sitt eget företag. Inte att svenska skattebetalare ska göra det. Antonsson har också synpunkter.
Till er som kanske blir av med jobben, det är jättejobbigt nu men det kommer att ordna sig. Jag vet det, ty jag har varit i den situationen flera gånger under mitt arbetsliv. Det har varit uppgång och nedgång, uppköp och nedläggning och hopslagning. Än kan det ändra sig och än är det "business as usual" säger VD som trots detta inte kan ge klart besked.
Till arbetsförmedlingen skulle jag vilja ge ett pedagogiskt tips. Det är inte nödvändigt att allt elände presenteras på förstasidan. Det är betydligt klyftigare att där lyfta fram de möjligheter som arbetsförmedlingen kan erbjuda den som är varslad eller redan har förlorat sitt arbete, än att ha de senaste katastrofsiffrorna om arbetsmarknaden där. Det hjälper bara till att åka ännu längre ner i katastrofspiralen och känna att här finns det verkligen inget hopp. Varför ligger inte länken till Västerås på första sidan. De söker massor med folk dit. Kolla in här. Uppdat: Den här länken är bättre 1000 jobb i Västerås.
Uppdatering: Jag ser att Expressens ledare tycker som jag och uppmanar facket att lägga ett bud på SAAB. Ett skambud. Varför inte, plötsligt finns det en personalägd bilindustri i Sverige. Smaka på den.
Förresten: Heja Maud - vad du var bra idag.
Uppdatering 2: Statsminister hänger på ;-)
(intressant)
(SvD) (GP) (GT)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, moderaterna, maud olofsson, regeringen, SAAB, GM, Göteborg, Arebetsförmedlingen, samhälle, energi
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)